Abstrakt

Visste du att termen abstrakt kommer från det latinska verbet abstrahere? Det betyder att ”dra ut”. Men vad är det som dras ut? Från vart och till vad? 

Dahlgren och Rantanen
I sommar har jag haft förmånen att på mitt arbete få vistas i en utställning med konstverk av Jacob Dahlgren och Mari Rantanen. De arbetar båda med abstrakt konst fast med olika utgångspunkt. Så jag läste på lite om ämnet.

Omgiven av färgstarka abstraktioner. Målningen i bakgrunden är utförd av Mari Rantanen.

Utifrån
Ett enkelt sätt att analysera abstrakt konst är att fråga sig om verket har sitt ursprung i det yttre? I så fall har konstnären utgått från ett föremål i verkligheten och omvandlat det till rena, förenklade former.

Ett känt exempel på detta är konstnären Piet Mondrian (1872-1944). Han menade att det finns ett slags underliggande formsystem i vår verklighet och genom att renodla linjer och färgfält kan man komma åt detta system. På internet hittade jag följande animation som illustrerar Mondrians arbete mycket bra.

Inifrån
Men alla konstnärer utgår inte från en yttre verklighet. Tvärtom! Många hämtar sina bilder ur inre tankeprocesser eller känslor. Ett exempel är Vasilij Kandinskij (1866-1944). Hans abstraktioner hämtades ur inre visioner. Ren fantasi, skulle man kunna säga. Han hade många tankar om andlighet och geometri i konsten.

Abstrakt av Kandinskij. Denna affisch har jag visat för massvis av förskolebarn. Alltid med lika gott resultat. Bilden sätter verkligen igång tankar. Foto: Julius Dahlström.

Såklart finns det en glidande skala, konstnärer hämtar korn av inspiration från alla möjliga håll, omvandlar, vrider och vänder på saker och ting. Och utvecklas under sin livstid.

Öppen för tolkning
Det är naturligtvis upp till var och en av oss betraktare om man väljer att möta ett abstrakt verk med tanke och analys eller med känsla. Om man försöker tolka in något föreställande eller om man låter sig översköljas av känslor och förnimmelser…

Ingen kan förhindra att ett abstrakt verk omvandlas till konkreta associationer i betraktarens ögon. Det är heller inte önskvärt, tycker jag. Jag tror att alla konstnärer gillar när deras verk sätter igång en tanke eller association hos betraktaren.

Det finns anledning att återkomma fler gånger till detta konkreta OCH abstrakta ämne!

Ciao!

Gungan, del 2. Lite lugnare, tack!

Idag fortsätter vi temat med gungor i konsthistorien. Förra gången granskade vi en målning med erotiska undertoner. Idag betraktar vi en betydligt mer anständig gung-bild, nämligen ”Gungan” av Pierre-Auguste Renoir. Målad 109 år senare.

Chockerande fläckigt! ”Gungan” av Renoir, 1876. Bildkälla: Wikimedia Commons

Målningen visades 1877 på impressionisternas utställning. Då upprördes kritikerna över alla ”fläckar” i målningen. Impressionismen var en ny och radikal konststil som fokuserade på att fånga ljus och atmosfär. Därav fläckarna som skildrar ljusets spel genom ett lövverk, i detta fall.

Kameran hade ju nyligen gjort sitt intåg och konstnärerna var inte längre lika intresserade av att avbilda verkligheten exakt och noggrant. Det skötte ju en mekanisk låda och lite kemi mycket bättre.

Om vi i förra inlägget pratade sexuella anspelningar kan vi nog konstatera att eventuella erotiska undertoner är rejält undanskuffade i denna målning. Vi ser ett par som står och samspråkar intill en gunga. Även i denna målning skymtar ytterligare en man i bakgrunden. Fragonards putti (från förra inlägget) är ersatt med ett litet oskyldigt barn. Vädret tycks soligt och alldeles underbart.

Fy f-n för fläckar!
1800-talet verkar ha varit betydligt mer kyskt än 1700-talet. Min gissning är att 1800-talets publik inte gjorde så många sexuella associationer när de såg denna bild. Istället blev man irriterad av alla färgfläckar!

Vad folk uppmärksammar och tolkar in i konst i olika tider säger en hel del om tidsandan. Intressant att notera är att impressionismen nog har kommit att bli den mest populära konststilen genom tiderna.

Men på den tiden, då jävlar! Impressionism var alltför radikalt och fläckigt. Visste du förresten att ordet impressionism myntades av en vredgad konstkritiker, Louis Leroy, 1874? Han skrev nedlåtande och satiriskt om Monets målning Impression – soluppgång i den parisiska tidningen Le Charivari.

”Impression-soluppgång” av Monet, 1874. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Ha det fint tills vi hörs igen!

Relaterade inlägg

 

Gungan, del 1. Sex!

Har du barnasinnet kvar? Gillar du att gunga? Låt oss då gunga oss genom några konstverk under de kommande fyra inläggen! Först ut kommer en målning som är oanständig utan att säga det rakt ut.

Känner du erotiken dallra i luften? Fragonards ”Gungan” från 1767. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Vi börjar med en snuskig rokokomålning från 1767, Gungan av Jean-Honoré Fragonard. Vid en första anblick verkar motivet ytterst oskyldigt. Vad ser vi egentligen? Jo, en vackert klädd kvinna som gungar. Hon har fått upp farten rejält. Hon tappar ena skon.

I gräset framför henne ligger en yngling. I dunklet till höger skymtar en äldre herre som tycks styra gungan med hjälp av två rep. Och så finns det några putti med (så klart), i form av små statyer. Puttin till vänster, ovanför ynglingen, verkar söka ögonkontakt med kvinnan samtidigt som han manar till tystnad med ett finger framför munnen. Den andra puttiskulpturen står i närheten av den äldre mannen.

Så, var är snusket?
Att gunga är väl ett barnsligt och oskyldigt nöje? Icke! På 1700-talet var målningar av detta slag ofta dubbelbottnade. På den tiden betraktade man en sådan här bild och fattade galoppen direkt. Gungans rörelse upp och ner fram och tillbaka var en allmänt känd sexuell anspelning!

Snubben som ligger på marken kikar in under damens kjol. Intressant att notera är att han ligger i en mycket snarlik pose som Michelangelos Adam i Sixtinska kapellet. Och vi vet ju vad som hände Adam efter att han smakat äpplet…

Michelangelos ”Adams skapelse”, takmålning i sixtinska kapellet. Utförd ca 1508-1512. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Snusk på beställning
Målningen ska ha varit ett beställningsarbete. Dramatikern och låtskrivaren Charles Collé beställde motivet som skulle föreställa hans älskarinna. Bakom damen skulle det stå en biskop och putta på henne för att få upp farten.

Uppdraget att måla gick först till konstnären Gabriel François Doyen, men denne tackade nej. Han tyckte att motivet var för magstarkt! Han överlämnade uppgiften åt Fragonard som utförde målningen (men någon biskop verkar det inte ha blivit).

I alla tider…
Så vad lär vi oss av detta? Folk har alltid varit intresserade av sex! På 1700-talet använde man symbolspråk och metaforer.

Vilka bilder använder vi idag för att beskriva samma sak? Är de lika förfinade och eleganta? Jag tycker att sexualiserade bilder har blivit trist skåpmat i vårt samhälle. Var är raffinemanget? De spännande anspelningarna som måste avkodas?

Vad tycker du om Fragonards målning? Har du något favoritkonstverk när det gäller erotiska undertoner? Skriv gärna och kommentera!

Läs mer om Fragonards målning på engelska Wikipedia

Relaterade inlägg

Så länge skutan kan gå…

Förra inlägget handlade om att få ögonkontakt med konsten. Men vem har sagt att just jag ska ha syn och hörsel? Kunna uppleva världen med alla sinnen?

Skulptur som ingår i utställningen Kännbart. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Tankeväckare
Dessa tankar väcktes förra veckan på ett seminarium arrangerat av Ystad konstmuseum och Bästa Biennalen. På Ystad konstmuseum visas just nu en fantastisk utställning. Kännbart, heter den. Utställningen ska strax turnera vidare.

Konstverk man kan känna och spela på. Klicka på bilden för att läsa mer om konstverket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Känn gärna på konsten!
Utställningen består av konst som man kan uppleva även om man har en eller flera funktionshinder. T ex om man är blind/synskadad/döv/har nedsatt hörsel eller en kombination. Där finns konstverk man får känna och klämma på, lukta på, känna vibrera, spela på… Allt det som man vanligtvis inte får i en konstutställning!

En skulptur man gärna kan känna på. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Mista sin syn
En föreläsare på seminariet var Torbjörn Svensson som varit involverad i utställningen på olika sätt. Han föddes med en grav dubbelsidig hörselnedsättning och fick i vuxen ålder ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa (RP), eller rättare sagt Usher Syndrom typ 2. Han ser numera enbart ca 5% på ena ögat.

Vardagens vedermödor
Med glädje och humor delade Torbjörn med sig av sin vardag och sina vedermödor i en värld anpassad för oss som ser och hör. Vi fick ta del av den livskris som ögonsjukdomen utlöste. Tänk att mista synen i vuxen ålder! Det är nog den värsta mardröm jag kan tänka mig. Kanske du också?

Torbjörn fick frågan om hans funktionsnedsättning hade fört något gott med sig. Han svarade att det hade tvingat honom att leva i nuet, att vara närvarande och inte stressa. Tänkvärt!

Torbjörn Svensson. Bildkälla: Torbjörn Svensson.

En tuff värld
Vardagen måste bli bättre för alla de som lever med en funktionsnedsättning. Men världen är så hård idag. Man måste passa in i en mall. Problemet är att många med dövblindhet har sin egen unika kombination och livssituation. Men myndighetspersoner och beslutsfattare begriper inte det. Systemen är bara anpassade till ”normalfall”. Och vem är normalfall?

Det saknas tid och empati i vår kalla tid! Allt ska gå så fort och vara så effektivt.

…så länge hjärtat kan slå
Jag är otroligt tacksam att jag lever och kan röra mig. Att jag har syn och hörsel. För vem har sagt att just jag ska ha det? Att möta en dövblind får mig att förstå hur OTROLIGT PRIVILIGIERAD jag är.

Materiella ting, ägodelar och pengar kan komma och gå. Vad som verkligen betyder något är att man får vara frisk och i balans. Att man har nära och kära som älskar och bryr sig om en. Att man kan begripa att uppskatta det lilla. Jag avslutar med några saxade rader från Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”:

…//Om blott en dag eller två
så håll till godo ändå,
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få.

Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga?
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn

och som fågeln på böljorna gunga?
…//

Här kan du läsa Torbjörns blogg ”Att leva med RP”
Utställningen Kännbarts turnéplan.

Relaterade inlägg

Konsten ser dig

Vi hör ofta att vi behöver bli sedda för att må bra. Finns det något mer direkt sätt att få kontakt med någon än att möta blicken?

Få ögonkontakt med konsten
Jag gillar mycket att titta på porträtt. Ibland uppstår en märklig kontakt med de avbildade. Jag stannar upp och funderar lite över vilka de var, hur de levde och vilka egenskaper de hade. Det är fascinerande att man kan betrakta ett porträtt från 1600-talet och känna att man har något gemensamt med personen ifråga.

Monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Monsieur Bertin och jag
Om jag ska välja ett exempel på en person som går att få bra ögonkontakt med , blir det nog monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Monsieur Bertin sitter som en åldrad krabba med håret på ända. Verkar självsäker och luttrad. En sådan farbror saknar jag i mitt liv.

Joan Miró målade ofta ögon
Joan Miró fick ofta uppdrag att formge affischer. Dels till utställningar han själv skulle delta i, men även många andra: fotbolls-VM, Amnesty International, Unesco, Katalanska kongressen m fl. Då målade han mycket ofta ögon. Han målade ofta ögon i sina andra bilder också.

Miró ansåg att de som gick förbi skulle känna att affischen sökte ögonkontakt med dem. Det berättade Miró-kännaren Nils Tryding för mig när vi på Falsterbo konsthall ställde ut Mirós originalaffischer 2014. Smart gjort, Miró!

Marina Abramovic: The artist is present
Från mars till maj 2010 pågick en numera legendarisk performance, The artist is present, av Marina Abramovic på MoMA (Museum of Modern Art, New York).

Besökare fick köa i timmar för att i en stund få sitta mitt emot konstnären som med fullständig närvaro mötte dennes blick. Varje besökare satt i genomsnitt i fem minuter. Totalt genomfördes 1545 sittningar. Anmärkningsvärt!

Missa inte ögonen på Mazettihuset i Malmö
Om du går Bergsgatan norrut från Möllevångstorget passerar du Malmö Chokladfabrik (f d Mazetti). Höj din blick så ska du se att ett par stiliserade ögon blickar ner på dig.

Ögon-kakao-skylten på gamla Mazettihuset i Malmö. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mazetti tillverkade en mycket populär produkt som kom att heta ögon-kakao. 1956 formgav Olle Eksell produktens förpackning. Det är dessa ögon som nu syns högt där uppe på en stor kakaoförpackning.

Historien bakom chokladfabriken och kartongen på Mazetti-husets tak skrev Stephan Skougaard ett intressant inlägg om i sin blogg om Malmöbyggnader.

Vilka porträtt lyckas få kontakt med dig? Har du någon favorit? Berätta gärna i en kommentar!