Tarot- En bildskatt av symboler

Idag ska jag spana lite om tarot. En uppsättning kort med symbolik som t ex medier använder för att ge vägledning.

Så funkar det (tror jag i alla fall)
Jag vill ha magi i mitt liv. Jag vill känna att jag ingår i ett större sammanhang, i en slags universell väv av intrikat sammansatta trådar. En liten människa förmår kanske inte uppfatta det bakomliggande mönstret, men ibland tror jag att man ges enstaka glimtar av den magiska väven. Jag tror mig i alla fall ha upplevt det ett antal gånger…

Personlig mix av diverse…
Denna inställning betyder nödvändigtvis inte att livet alltid blir lättare att leva. Men om man har lite kort i rockärmen att ta fram i form av drömtydning, meditation, hypnos och så vidare, så har man åtminstone lite verktyg att laborera med.

Och kort i rockärmen… Visst bör man även ha lite tarot-kort i rockärmen! Det har jag förstått efter att ha blivit lycklig ägare till en tarot-kortlek.

Tarot enligt Arnold
En dag fick jag nämligen ett tips om att självaste Hans Arnold (1925-2010) illustrerat en Tarot-lek. Hans bilder har fascinerat mig sedan barndomen. Snabbt som attan nosade jag upp ett exemplar på internet. Det finns även en tillhörande bok av mediet Jolanda den tredje/Rosie Björkman.

Stora och lilla arkanan
För er som inte vet består en tarotlek av 78 st kort. 22 av dessa, den så kallade stora arkanan består av karaktärer som ska symbolisera de stora krafterna omkring människan. Exempel är magikern och kärleksparet.

De övriga 58 korten utgör den lilla arkanan och består av 4 grupper: mynt, bägare, stavar och svärd. Dessa kort speglar människans alla tankar, känslor, fysiska aktiviteter och relationer.

Vackra, spännande, mystiska
Jag har kortleken liggande i vardagsrummet och ibland bläddrar jag igenom och tittar på illustrationerna. Den är väldigt fin. Det finns en massa referenser till allt möjligt som tilltalar mig: astrologi, konsthistoria, sagodjur, vanliga djur och mytiska figurer.

Så om du är lite som jag och önskar plocka på dig ännu en tapas från det andliga smörgåsbordet, så rekommenderar jag varmt tarot.

Relaterade inlägg

Sessan, en kort kattpresentation

Hallå där! Ni vet väl att katten Sessan har en människa? Hon heter Karolina och pladdrar på om allt möjligt på denna blogg. Idag kommer lite reflektioner från människan kring katten Sessan, som har ett minst sagt speciellt utseende…

Sköldpadd
Först och främst är Sessan tecknad med s k sköldpaddsteckning. Det betyder att hon är spräcklig i färgerna mörkbrunt, rödbrunt och några enstaka tussar ljus päls.

Two Face
Sen är hon nästan ett så kallat two face, d v s hennes ansikte, eller åtminstone nosen, är delad nästan symmetriskt, i två olikfärgade ytor. Det finns ännu mer renodlade two face-katter (googla får du se), men Sessan är inget dumt exemplar alls.

Fotografi på den spräckliga katten Sessan, som ligger på en lila kappa och tittar rakt in i kameran.

Katten Sessan en face.

Tuppkam
Sist, men inte minst, har hon tuppkam! En virvel i pälsen längs ryggraden gör att pälsen envist står upp. Veterinären hade aldrig sett något liknande. Hon är helt enkelt en liten kaxig punkprinsessa. Eller är hon katternas motsvarighet till hundrasen ridge-back, som någon föreslog.

Fotografi från sidan på katten Sessan, vars päls står upp på ryggen.

Min kissemisse visar sin tuppkam.

Människan associerar
Min katt får mig att tänka på en litografi av konstnären Henri de Toulouse-Lautrec. Kolla här:

Chat Noir av Henri de Toulouse-Lautrec. Bildkälla: Wikipedia.

Hon brukar, förutom att ha en tuppkam, blåsa upp sig och resa ragg när hon är extra leksugen. Då liknar hon den gamla Tudor-batteri-logotypen. Kattan verkar då fullkomligt elektrifierad, med en svans tjock som en flaskborste. Ungefär så här:

tudor_500px

Minns ni de gamla Tudor-batterierna? Jag minns dem från min barndom. Jag tyckte alltid att katten såg så spexig ut! Bildkälla: Wikipedia.

Det var dagens rapport från gränslandet mellan vardag och konst! Har du själv ett husdjur som påminner om ett konstverk? Eller har ditt husdjur några specifika drag som är udda? Eller ett ovanligt beteende? Skriv gärna och berätta!

Allt gott
/Karolina

 

Konst och krig, del 2.

Förra inlägget handlade om de svåra tider vi lever i. Hur galningar far fram och dödar människor och förstör allt fint som skapats.  Idag fortsätter jag på den tråden och fokuserar på s.k. ikonoklasm. Ett fenomen som sticker upp sitt fula tryne då och då genom konsthistorien.

Inställningen att man ska förstöra sin motståndares artefakter (ofta religiösa) kallas bildstormning, eller med ett finare ord ikonoklasm. Det är ingen ny företeelse utan har skett flera gånger genom historien.

Här kommer en bild från St Martin-Katedralen i Utrecht. Så här blev det när reformationsivriga kalvinister bedrev sin ikonoklasm: man hackade bort ansiktena på helgonen. Det ansågs vara avgudadyrkan att ha sådana bilder i kyrkan.

Detalj från katedralen i Utrecht, Nederländerna. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Historiska artefakter raseras
2001 sprängde talibaner 2 jättelika Buddhastatyer från 500-talet i Afghanistan. De fridfulla monumentalskulpturerna påstods vara ”avgudar” och passade inte in i talibanernas världsbild.

2015 förstörde IS bland annat en 2000 år gammal lejonskulptur som vakat över ett tempel i den antika syriska staden Palmyra. Lejonet hade grävts fram under 1970-talet och blivit populärt bl a bland turister.  Det var ett av de första objekten IS förstörde när de intog staden.

Det 2000 år gamla lejonet i Palmyra som det såg ut innan det förstördes. Vad hade det gjort för ont? Bildkälla: Wikipedia Commons.

Människor eller skulpturer?
Människor dödas och sprängs i bitar i olika oroshärdar runt om i världen. Ska man då bry sig om några skulpturer som sprängs? Ska man ägna sig åt några dammiga stenbumlingar eller lägga sin energi på något annat?

Människor och skulpturer!
Det gör ont i mig att människor dödas. Det gör också ont i mig att skulpturer sprängs. Det behöver inte vara någon motsättning i detta. Människor OCH artefakter ska bevaras. Om människan får ha kvar sina artefakter får hon ha kvar sin historia, kultur och identitet.

Konst för en bättre värld
Om konsten kan vara en tröst, en spegel att se sig själv i, en värld som berikar vårt inre, ja då borde konst och kultur stå mycket högt på dagordningen för en bättre värld.

Låt konsten vara vår sköld när galenskapen rasar. Ett ymnighetshorn av berättelser, fantasi och visdom. Ge mig mer av det ymnighetshornet. Nu!

Hur känner du inför de tider vi lever i? Tycker du att konst och kultur kan hjälpa mot hemskheterna? Skriv gärna och berätta.

Relaterade inlägg

Konst och krig, del 1.

Vad ska det bli av detta år som precis börjat? Världen brinner på flera platser. Galna typer slaktar, bombar och lemlästar sina medmänniskor. Maktgalna tokskallar kan med ett litet utfall putta vår jord ur balans. Ska ett tredje världskrig bryta ut? 

En vidrig tid
Det är svårt att ta lätt på saken när man börjar reflektera över världens tillstånd. Var det verkligen så här illa för 10 år sedan? Jag tycker att världen är mer skruvad än någonsin. Det tar mig mycket hårt. Krigen, hatet, miljöförstöringen, arternas utrotning. Varför fjanta runt och ägna sig åt konst när världen är överdjävlig?

The Age of Aquarius. Var? När? Hur?
I musikalen Hair sjöng hippies om att vattumannens tidsålder hade infunnit sig . En tid av harmoni, förståelse, sympati och tillit. Det låter toppen. Ge mig det. Nu!

Vid ytliga efterforskningar (Wikipedia) tycks det råda väldigt delade åsikter bland astrologer om vad vattumannens tidsålder egentligen innebär. Teorierna pendlar från det negativa till det positiva. När denna tidsålder ska infalla är ännu mer obskyrt. Det verkar inte som att vi kan sätta vår tillit till den, i alla fall.

Futuristiska våldshetsare retrostyle
1909 kom det futuristiska manifestet författat av den italienska poeten Marinetti. I manifestet hyllas våldet, maskinerna, industrierna och fartens skönhet. Man ville bekämpa feminism, akademierna, biblioteken och museerna. Kriget som en renande kraft skulle vitalisera hela det italienska samhället. Man ville rasera allt det gamla.

Jag kom först i kontakt med det futuristiska manifestet under min utbildning på Konstfack i slutet av 90-talet. Läraren i konsthistoria läste manifestet högt för oss studenter och vi skrockade åt galenskaperna. Nu fnissar jag inte längre. I höstas stötte jag på manifestet igen, på kursen i konsthistoria i Lund.

Knasigheterna blir verklighet
Det låter i mina öron som om IS (islamiska staten) och en massa andra livsfarliga knäppgökar låtit sig inspireras ganska duktigt av dessa knasigheter. Det låter som om det futuristiska manifestet idag omsätts i praktiken på många ställen i världen.

Detta är ett exempel på hur det ibland slår slint även i konstens värld. Nu tror jag ju inte att talibaner, IS och andra galenpannor faktiskt har läst det futuristiska manifestet. Men de har samma lust att förstöra gamla fina konstverk!

Hur känner du inför de tider vi lever i? Tycker du att konst och kultur kan hjälpa mot hemskheterna? Skriv gärna och berätta.

Relaterade inlägg

Wien, mina drömmars stad!

Om det gick att gifta sig med en stad, skulle jag fria till Wien på stående fot!

Jag tillbringade denna jul i Wien. Vistelsen gjorde mig fullständigt blown-away. Jag är kär i Wien! Det har länge varit en hemlig dröm att få spatsera runt på kullerstenarna i denna stad, äta bakelser och kolla in folklivet på Ringstrasse. Framförallt att få vara på plats och fantisera mig tillbaka till 17- och 1800-talen.

Fotografi som visar Karolina i en selfie framför det gula slottet Schönbrunn.

Selfie vid slottet Schönbrunn, Wien.

Så, lyckades Wien infria alla drömmar? Ja, med råge! Här är några saker jag gjorde:

  • Besökte slottet Schönbrunn. Rokoko-bonanza ihop med japaner och amerikaner.
  • Besökte julmarknader och drack varm punsch.
  • Gick guidad tur i stadskärnan och vägrade ställa mig i den ringlande kön till Hotel Sacher för att äta Sacher-tårta.
  • Spanade på pållar som hade rast på Spanska ridskolan och tyckte allmänt synd om dem.
  • Fascinerades av Stefans-domen, en gotisk katedral mitt i city.
  • Såg arkitektur jag läst om på konsthistorien: byggnader av Otto Wagner och Alfred Loos.
  • Så en fantastisk Brueghel-utställning på Konsthistoriska museet och insåg att jag inte på något sätt i världen skulle orka med att se samlingarna också…
  • Åt friterade räkor på en utomordentlig fisk-snabbmats-kedja (Varför finns inte Nordsee i Sverige?)
  • Såg att wienarna fortfarande begagnar sig av telefonkiosker som fanns i ansenlig mängd i city.
  • Undvek att köpa Klimtsouvenirer (!) vid Hundertwasserhaus.
  • Såg en fullspäckad Monet-utställning på Albertina.
  • Såg Klimt och Shiele på Leopold.
  • Såg diverse utställningar på Mumok.
  • Blev hög på alla gräddtårte-fasader i city.
  • Önskade att jag kunde göra en tidsresa till 1800-talet och få ha på mig en frasig gräddtårteklänning med turnyr. Med mera!
Fotografi som visar en mörkt gestalt med kåpa framför byggnaden Secession i Wien.

Döden vid Wiener Secession-byggnaden… I Wien, var annars?

Fotografi som visar fasaden på färgglada Hundertwasserhaus i Wien. Karolina syns i halvfigur i bildens nedre del.

Hundertwasserhaus.

Fotografi som visar Karolina framför byggnader Looshaus i centrala Wien.

Vid Looshaus. Attans nöjd Wien-turist!

Har du en drömstad som du ämnar besöka? Eller har du redan hittat dina drömmars stad? Skriv gärna och berätta!

Vi hörs snart igen!
/Karolina