Filmtips: Porträtt av en kvinna i brand

Idag tipsar jag om en romantisk och sorglig film: Porträtt av en kvinna i brand. Den utspelar sig på 1700-talet.

Från match.com till oljemåleri

Har du någonsin nätdejtat? Det vill säga presenterat dig med foto och text inför främlingar i hopp om ett gott parti? Jag testade nätdejting på Match under några månader detta år, med extremt lyckat resultat. Men att välja profilbild var inte det lättaste. Man vill ju se avslappnad och spännande ut, välvårdad men inte överdrivet självmedveten. Puh!

Varför inleder jag detta inlägg med att prata om nätdejting, undrar ni kanske? Jo, innan fotografiets intåg fanns det faktiskt en slags motsvarighet: friarporträtt. För att finna en lämplig maka eller make målade konstnärer fördelaktiga porträtt av den giftasmogna. Dessa porträtt skickade man till den potentiella motparten innan man avtalade något bestämt.

Ofrivillig profilbild

Den franska filmen Porträtt av en kvinna i brand handlar om just en sådan situation. Héloïses mor ska gifta bort henne med en friare i Milano. Modern har redan försökt få ett porträtt målat, men Héloïse har motsatt sig att bli avbildad och hela tanken på giftemålet.

Därför lejer modern en kvinnlig konstnär, Marianne, som ska utge sig för att vara sällskapsdam åt Héloïse på dagarna. På kvällarna ska hon i smyg arbeta på ett porträtt i olja, utifrån dagens minnesbilder. På detta sätt ska Marianne under en begränsad tid åstadkomma ett attraktivt porträtt av Héloïse, helt utan dennas vetskap.

Oplanerad romantik

De två unga kvinnorna förälskar sig i varandra. Således handlar det både om omöjlig kärlek och konstnärsrollen för en kvinna under sent 1700-tal. Berättelsen är otroligt fint filmad och ljussatt. Hur det utvecklar sig kan du se om du loggar in på Cineasterna och lånar filmen med ditt bibliotekskort.

Jag tidigare filmtipsat om andra konstrelaterade filmer, till exempel Tulpanfeber, Tecknarens kontrakt och Kvinnan i guld. Har du någon konstrelaterad film du vill tipsa om? Hör gärna av dig till mig!

Au revoir!
/Karolina

Relaterade inlägg

Instagramtips: Bizarro och Dan Piraro

Jag ska framöver, då och då, blogga om några instagramkonton som jag följer. Idag blir det Bizarro.

När jag gick på gymnasiet läste jag ganska mycket serietidningar. Det var främst två stycken: Larson och Bizarro. Men nuförtiden läser jag aldrig serietidningar, tyvärr. Vet inte riktigt varför. Det är väl annat som upptar mitt huvud. Men Instagram har jag och där finns det också serier. Till exempel Bizarros konto.

Dan Piraro heter den amerikanske serietecknaren som står bakom. Han ritar kluriga serierutor om allt mellan himmel och jord. Ofta vänder han upp och ner på begrepp och slår huvudet på spiken. Mycket djur, klurigheter, ord- och bildskämt. Och en hel del galghumor. Alltså ämnen jag gillar! Här kommer smakprov.

Serieruta från Bizarro. Den visar en grottmänniska som målar på en mammut. Texten lyder "tidigt avant-garde".
Serieruta från Bizarro. Två grottmän gör ett skämt om pratbubblor. Den ene använder en pratbubbla för att hacka  sten, men den andre påpekar att den är till för att prata i.

Nackdelen – som säkert många av er upptäckt – är att Instagram är en riktig tidstjuv. Det blir en massa tid som slösas där. Som konstvetare kan jag dock hävda att det ingår i min allmänbildning att studera Instagram som visuellt fenomen. Och särskilt ett konto som detta!

Jag tänkte tipsa om lite fler roliga och udda konton då och då. Vilka är dina favoritkonton? Skriv gärna och tipsa!

Bästa hälsningar
Karolina

Filmtips: ”Midnatt i Paris” och längtan till en annan tid

Har du någonsin önskat att göra en tidsresa? Till en speciell epok? 1 dagens filmtips drömmer amerikanen Gil om 1920-talets Paris. Och han hamnar faktiskt där! Midnatt i Paris är en charmig och lättsmält feelgoodfilm.

Är du sugen på en smårolig och elegant tidsresa med romantiska förtecken? I så fall ska du surfa in på Cineasterna.com och låna filmen ”Midnatt i Paris” av Woody Allen. Helt gratis via ditt bibliotekslånekort!

Midnatt i Paris, en kort resumé

Filmen handlar alltså om Gil som är i Paris med sin amerikanska fästmö Inez och hennes snorrika föräldrar. Ganska snart förstår vi att de trolovade har vissa meningsskiljaktigheter. Fästmön Inez och hennes föräldrar begriper inte charmen med Paris. Eller hur någon kan föredra Frankrike framför USA. Men Gil är av ett annat slag. Han drömmer sig bort, till 20-talets Paris. Som enligt honom var en riktig guldålder.

Tripp i tiden

En kväll vill Gil en promenad på egen hand. Flickvännen Inez fortsätter kvällen med bekanta. Och Gil spatserar ensam runt på Paris gator. Vid midnatt, när klockorna slår tolv, stannar en gammal tjusig Peugot på gatan framför honom. Han blir inbjuden att åka med till en fest och vips är han förflyttad till 20-talet!

Bild som visar ett festligt klätt par i halvbild, i en inomhusmiljö med varmt ljus. Från filmen Midnatt i Paris.
Några av personerna som Gil träffar är Zelda och Scott Fitzgerald.

Där möter han massor av berömda personer. Till exempel paret Fitzgerald, Picasso, Hemingway och Gertrude Stein. Alltså en hel drös av hans idoler. Med andra ord befinner han sig helt plötsligt i sin favorit-epok. Och efter en stunds förvirring finner Gil sig i situationen. Han tar chansen och släpper loss med 20-talets mest kända konstnärer och författare.

Två personer, en man och en äldre kvinna, står mitt emot varandra och tycks samtala i ett dovt upplyst rum. Ur filmen Midnatt i Paris.
I denna scen samtalar Gil med självaste Gertrude Stein.

Men hur ska han förklara sig för sin flickvän? Och kan han ta henne med sig på en tidsresa? Och hur blir det med Adriana, den vackra kvinnan som han träffat på 20-talet? Hon som drömmer sig tillbaka till La Belle Époque? För att få svaret blir du tvungen att masa dig till Cineasterna och streama denna lilla pärla.

Har vi alla en golden age vi går och längtar till? Vilken epok skulle du vilja återvända till? Vilka personer skulle du vilja träffa? Kanske någon berömd biolog, politiker eller designer? Skriv gärna och berätta, genom att välja ”Kommentera” nedan.

Tack för idag!
Karolina

PS: Förra året gjorde jag en slags tidsresa genom att besöka 1890-talets Köpenhamn, i Klunkehjemmet. Läs inlägget här!

Relaterade inlägg

Filmtips: Tecknarens kontrakt

Så här i mellandagarna kan det passa med ett filmtips! Ännu en gång har jag hittat en konstrelaterad guldklimp på Cineasterna.com. Med risk för att bli tjatig: Utnyttja Cineasterna, du får streama 2 kvalitetsfilmer i veckan. Helt gratis och helt lagligt. Släng dig i väggen, Netflix!

Kultförklarade Tecknarens kontrakt, av Peter Greenaway, är från 1982. Filmen utspelar sig 1694, på ett gods på engelska landsbygden. En tecknare blir kontrakterad av husets fru, Mrs Herbert, för att göra 12 teckningar av godset. Medan hennes make är bortrest. Tecknaren ombeds inte enbart att teckna, om vi säger så…

Bild som visar filmen Tecknarens kontrakt.

Avtal om teckningar och sex

Konstnären, Mr Neville, dikterar sina villkor i ett kontrakt. Mycket noga anger han de platser han vill avbilda. Dessutom reglerar han noga, att dessa platser ska vara fria från tjänstefolk, hästkärror, tvätt och andra störande detaljer, den dag och tidpunkt han tecknar.

Så börjar konstnären rita i ganska rask takt. Mycket tack vare ett optiskt rithjälpmedel, nämligen ett rutnät. Vi vet idag, att konstnärer alltsedan renässansen, använt sig av olika optiska hjälpmedel, såsom camera obscura, camera lucida och rutnät.

Detaljer stör bilden

I alla fall… Trots tecknarens noga instruktioner kommer störande detaljer med i bilderna. En kvarglömd stege. En skjorta slarvigt slängd på en buske. Ett par stövlar som ingen vill kännas vid. Med mer.

Till slut uppdagas det som alla misstänkt: mannen i huset, Mr Herbert, har inte alls rest iväg…

Filmen är väldigt speciellt gjord, som Greenaways alla filmer är. Musiken, färgerna och kostymerna används som självständiga, berättande komponenter. Här finns symbolik på många plan. Jag tror definitivt att de som gjorde The Favourite (2018) har tittat på denna film och inspirerats. Inte så lite, heller.

(Om du ser Tecknarens kontrakt, kan det vara intressant att läsa denna artikel från The Guardian)

Mycket nöje!
/Karolina

PS: Mitt förra filmtips, Tulpanfeber, utspelade sig under ungefär samma tid. Du hittar alla mina filmtips under ”Relaterade inlägg”.

Relaterade inlägg

Konst och reklambilder – Så funkar det!

Idag förundras jag över två mycket likartade telekom-kampanjer. Som vanligt är konst och reklambilder en kärlekshistoria som aldrig verkar ta slut.

Vad är grejen med den lilla, lilla människan, i det storslagna landskapet? Och vad är grejen med den lilla, lilla människan som fipplar med en mobiltelefon i det storslagna landskapet? Låt oss titta närmare på två kampanjer från samma period (vår-sommar 2019).

I vänstra bilden syns Com Hems reklambild med tre gestalter som blickar ut över ett överdådigt landskap. Himlen är dramatisk med vackra skiftningar mellan ljus och moln. I den högra bilden syns två flickor sitta vid en lådbil i ett vackert skärgårdslandskap. Deras ansikten lyses upp av en surfplatta.
Kampanjer från sen vår och sommar 2019.

Com Hem (ovan till vänster) visar en bild med frilufsande personer i förgrunden som blickar ut över en underbar utsikt. De är förmodligen betagna av den vackra vyn. Därför tar de så klart upp sina mobiltelefoner för att fotografera. Ty även på denna avlägsna plats strålar etern av osynliga mobilsignaler, som genast låter personerna dokumentera och sprida sina intryck.

Tele2 (ovan till höger) har gjort en bild där två ungar roas av en surfplatta i ett underskönt skärgårdslandskap.

Tid för romantik

Ni som känner mig anar nog att jag nu vill påminna om romantikens bildspråk (som jag skrivit om tidigare, t ex i ett inlägg om Skånetrafikens reklam). Där finns nämligen en hel drös med storslagna landskap och små människor som kan inspirera vilken reklammakare som helst. Ser ni exempelvis det snarlika i kompositionerna nedan?

I vänstra bilden syns Com Hems reklambild med tre gestalter som blickar ut över ett överdådigt landskap. Himlen är dramatisk med vackra skiftningar mellan ljus och moln. I den högra bilden ser vi två bortvända gestalter blicka ut över ett storslaget landskap.
Till vänster Com Hem:s kampanj från 2019. Till höger ”Solnedgång”
av konstnären Caspar David Friedrich, 1830-1835.
Bildkälla: Wikimedia Commons.

I romantikens målningar, t ex av Caspar David Friedrich, förekommer inga mobiltelefoner eller paddor. Därmed upplever personerna i målningarna – hör och häpna – själva landskapet utan någon mellanhand!

Romantikens målningar förmedlar en känsla av något bortom detta. Något annat. Något större. Något som kanske inte går att sätta ord på. Detta ”något” uppfyllde romantikerna. För dem var saker som inspiration, drömmar och inre liv centralt. De längtade bort. Det sistnämndas har de väl gemensamt med dagens mobilzombies. Längtan bort.

Längtan bort är kanske själva grejen med både romantiken och telecom-tjänsterna. Men när romantikerna sökte inåt i sin fantasi, inspirerade av symboler och intuition, tycks dagens mobilsurfare mestadels söka i det snabba bildflöde som telecom-tekniken lockar med…

Padda i stället för vaxljus

Låt oss titta lite närmare på Tele2:s bild! Här har två ungar övergett sin analoga lådbil för att försjunka i en surfplatta. Det undersköna landskapet tycks enbart agera vacker tapet. Ljus från paddan lyser upp barnens anleten. Det påminner om om ljuset i en Georges de la Tour-målning. Kolla här:

I översta bilden syns två flickor sitta vid en lådbil. Deras ansikten lyses upp av en surfplatta. I den nedre bilden syns en flicka och en äldre kvinna studera en bok i ljuset av ett vaxljus.
Överst: Detalj ur Tele2:s kampanj 2019. Underst: ”L’Education de la Vierge” av konstnären Georges de La Tour/hans verkstad, ca 1650.
Bildkälla: Wikimedia Commons.

Därmed är det väl bara att inse att konst och reklambilder lever i ständig symbios! Har du sett någon reklambild som påminner om någon konstnär? Skriv gärna och berätta, genom att välja ”Kommentera” nedan.

Vi hörs snart igen! /Karolina

Relaterade inlägg