Filmtips: Kvinnan i guld

Idag blir det filmtips! Förra gången jag filmtipsade handlade det om humor, idag blir det en hjärtskärande berättelse ur verkliga livet.

Gustav Klimts målning, porträttet ”Adele Bloch-Bauer I” (mer känd som ”Kvinnan i guld”), har en dramatisk historia. Nazisterna stal tavlan från en judisk familj i Wien. Tavlan hamnade i den Österrikiska statens ägo. 1997 gjorde en efterlevande, Maria Altmann, anspråk på tavlan genom s k restitution.

Svenska dagbladet har skrivit en bra artikel om tavlan, läs gärna den.

Turerna kring återlämnandet skildras även i filmen ”Kvinnan i guld” som går att streama helt gratis och lagligt på sajten Cineasterna.com.

Bild som visar bioannonsen för filmen Kvinnan i guld.

Kvinnan i guld, med Helen Mirren i huvudrollen.

Gratis är guld!
Ja, du läste rätt: Gratis och lagligt! Det hela sker genom ditt bibliotekskonto. Denna fantastiska sajt, cineasterna.com,  har över 2000 titlar med kvalitetsfilm att välja på. Du får låna två filmer i veckan. Har du inte upptäckt denna tjänst ännu, är det hög tid!

Kvinnan i guld, av Gustav Klimt, 1907.

Har du någon favoritfilm som handlar om någon konstnär eller konstverk? Skriv gärna och berätta genom att välja ”kommentera”.

Det var allt från mig idag!
Bästa hälsningar från Karolina

Skånetrafiken i ett romantiskt skimmer

Låt inte rubriken förleda er. Jag har INTE blivit positivt inställd till Skånetrafiken över en natt. Nej, jag syftar snarare på Skånetrafikens senaste bildval i sin sökfunktion. Kolla här!

skanetrafiken_cdf

Skånetrafikens sökfunktion.

Har du besökt Skånetrafikens hemsida på sistone (från en stor skärm, inte mobilversionen) kanske du har känt lite som jag: ”Var sjutton har jag sett denna bild tidigare?”

För visst känns bilden bekant? Två mansfigurer i ett vackert landskap, snett bortvända, betraktande något på avstånd…

skanetrafiken_cdf_detail

Two men contemplating a beach hut.

Två män betraktar en badhytt
Skånetrafiken har uppenbart låtit sig inspireras av konstnären Caspar David Friedrich. Jag googlade fram bilden jag visste att jag sett någonstans. Bilden jag hade i åtanke heter ”Two men contemplating the moon” och finns i åtminstone tre varianter.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich. Målningen påminner mycket om den som finns på Skånetrafiken.

Skånetrafikens inspirationskälla?! Denna version av motivet finns på Galerie Neue Meister, Dresden. Tillkomst 1829-30.

Romantiska män
Romantik inom måleri åsyftar inte kärlek (så som ordet används av oss idag) utan hänvisar till en speciell period på 1800-talet, då man inspirerades av det gåtfulla i naturen.

Ett landskap kunde symbolisera något bortom denna värld, något som inte gick att sätta fingret på. Naturens skönhet balanserade ofta på gränsen till det hotfulla. I en sådan överväldigande natur fick människan utlopp för de stora känslorna och de stora frågorna. Om just Friedrichs landskap har jag skrivit i ett tidigare inlägg, läs det gärna!

Friedrichs motiv i ”Two men contemplating the moon” föreställer två män som betraktar månen. Denna himlakropp fascinerade de romantiska konstnärerna. Man tror att männen föreställer konstnären själv och hans elev August Heinrich.  I tavla nr 2 är det dock en man och en kvinna.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich.

Denna variant finns på Alte Nationalgalerie, Berlin. Tillkomst ca 1824.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich.

Och denna version finns på The Met, tillkomst 1825-30.

Same same but different
Så vad har Skånetrafiken gjort? I princip har de kopierat hela kompositionen. Och den varma färgtonen.

Även statusmarkörer är efterapade, fast i uppdaterad form. I de gamla målningarna signalerar männens kläder överklass. Detta har Skånetrafiken tagit fasta på och iklätt sina modeller kläder, som definitivt signalerar visst välstånd. De äldre herren bär rock (loden?), filthatt och en randig halsduk, konstnärligt slängd över axeln. Den yngre bär lagom pösig keps och värmande jacka.

De spatserar runt i en strandnära miljö, med största sannolikhet Falsterbo. Det hela signalerar avspänd fritid och hög status. Den lagom skamfilade badhytten ger en ruin-romantisk touch till det hela.

Fotografiet är sannolikt Photoshoppat i hög grad. Wow, Skånetrafiken, ni har verkligen lyckats med er parafras.

Hör gärna av dig med en kommentar!
Romantiska hälsningar från Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 17. Suspekt metallfågel av Brancusi fastnar i tullen.

Idag har vi klivit in i 1900-talet. Ett synnerligen omvälvande århundrade, späckat av olika ismer och ständiga experiment att omdefiniera konsten. Dagens metallfågel får stå i skottlinjen i striden mellan det gamla och det nya. (Lugn, fågeln överlevde!)

Fotografi som föreställer en skulptur av konstnären Brancusi.

Constantin Brancusi: Bird in space, 1926.

Skulpturen ”Fågeln i rummet” (”L´oiseau dans l´espace”) är gjord av rumänen Constantin Brancusi, som kom till Paris 1903.

Tänk på essensen!
Brancusi fann ingen anledning i att avbilda sina motiv realistiskt. Metallfågeln ”saknar” vitala detaljer, som vingar och fjädrar. Istället har konstnären fokuserat på rörelse och av fart, att glida i luften.

Typiskt Brancusi var att söka efter en essens, att skala bort det oviktiga och vara äkta mot materialet. Han försökte inte få materialet, brons i detta fall, att skapa en fjäderdräkt. Materialet skulle inte utge sig för att vara något annat än det var. Detta synsätt förändrade på allvar vad skulptur kan vara.

Metallfågel stöter på patrull i tullen!
Men 1926 hade amerikanska tulltjänstemän en annan inställning till konst. När skulpturen anlände i New York menade man att föremålet var ett ”metallobjekt”, inte konst. Därmed skulle det förtullas med 40% av försäljningsvärdet (riktig konst fick komma in gratis i landet).

Hetsig debatt uppstod. Vissa konstnärer intygade att metallfågeln var konst, andra motsatte sig häftigt. Det dröjde till 1928 då en domstol, turligt nog, kom fram till att skulpturen VAR konst!

Vilken tur! 
Allt gott/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 16. Letatlin -En sovjetisk Ikaros-dröm.

Vem har inte drömt om att kunna flyga? Idag tittar vi på ett fågelkonstverk som faktiskt var avsett att kunna stiga till väders med! Letatlin, here we go!

Fotografi som visar konstverket Letatlin.

Vladimir Tatlin: Letatlin no 1, 1930-32. Bildkälla: Wikimedia Commons.

I samhällets tjänst!
I Ryssland började en grupp konstnärer nyttja termen konstruktivism efter revolutionens slut 1917. Konstruktivisterna ville skapa samhällsnyttig konst.

Man ville tillverka konst för den nya, moderna människan, som levde i det nya, moderna samhället. Konst skulle ha en funktion och visa in i framtiden. Konst skulle peka på helt nya möjligheter. Genom arkitektur, formgivning, kläder, skulle de radikala idéerna komma medborgaren till godo. (Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ett annat konstruktivistiskt verk, nämligen en målning av Malevitj, läs det gärna!)

I många konstruktivistiska verk är gränsen mellan människa och maskin upplöst. Den ena idén är djärvare än den andra.

Kreativiteten snörps 
Konstnären Vladimir Tatlin, kämpade på med sina utopiska idéer, bl a i detta sitt sista stora verk, flygmaskinen ”Letatlin”, som skapades 1930-32 i tre olika versioner.

1934 bestämde politikerna på en kongress att all litteratur och konst skulle skapas i socialistisk realistisk stil. End of creativity, så att säga.

Pendlings-fordon
”Letatlin” skulle användas av den moderna sovjet-människan som ett slags pendlings-fordon i luften, driven av pedal-kraft. Tatlin var medveten om flygplanens utsläpp redan vid denna tid, och ville inte bidra till fler avgaser.

Känslan att flyga
Idén var att ge tillbaka människan känslan av att faktiskt flyga. Denna känsla gick ju förlorad när man flög i flygplan, ansåg Tatlin. Han sa att hans ursprungliga inspiration var myten om Ikaros. Naturligtvis ekar verket också tillbaka på Leonardo da Vincis ornithoptor från 1500-talet.

Han studerade fåglars flygmönster och dissekerade fåglar för att studera muskulatur och benstruktur. Allt för att hitta lämpligaste konstruktion. ”Letatlin” har ca 10 meter mellan vingarna!

Högtflygande konst
Visst är det underbart att konsten kan vara en arena för både realistiska och orealistiska idéer!

Allt gott!
/Karolina

PS: Konstnären Vladimir Tatlin är annars mest känd för sitt torn, ofta kallat ”Tatlins torn” 

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 15. van Gogh: Kråkor över vetefälten.

Idag blir det kråkor av van Gogh. Tiden har nu tickat fram till sent 1800-tal och en oljemålning som ofta påstås vara konstnärens sista.

Sanning att säga vet man inte riktigt vilken målning som blev den sista van Gogh gjorde. Men detta är i alla fall en av de sista, målad i juli 1890. Samma månad, (29 juli), tog han en revolver och sköt sig själv i bröstet. Två dagar senare avled han av skadorna på sjukhus. Målningen föreställer ett vetefält med en flock kråkor. Se här:

Bilden föreställer ett gult vetefält och en blå himmel där det svävar en flock kråkor. Konstnär är Vincent van Gogh.

Van Gogh: Vetefält med kråkor, 1890.

Kråkor, med eller utan symbolisk innebörd?
Man har gärna velat läsa in en symbolisk tolkning om konstnärens annalkande självmord i kråkorna, som på ett lite oklart sätt svävar över vetefältet. Men i ärlighetens namn kan vi inte alls veta om detta var syftet (avsiktligt eller omedvetet) med kråkorna…

Wikipedia förtäljer följande:  ”Kråkfåglar har spelat en viktig roll som tur- och oturssymboler i många kulturer. Inte sällan förknippades de svarta arterna med död och ondska, och beskrivs som både otäcka, våldsamma, ondskefulla, eller till och med Satans fågel.”

/…/ ”I svensk folktro ansågs kråkan vara en mycket intelligent fågel. Exempelvis sades det att kråkan själv spjälkar sitt ben om det blir brutet. Kråkan kan i likhet med korpen var en förklädd människosjäl, men framför allt har kråkan en varslande roll. Precis som korpen siar kråkan om dödsfall och andra olyckor.”

Psykiskt lidande
Van Gogh skapade nästan hela sin konstnärliga produktion de två sista åren av sitt liv. 2100 verk, varav 860 stycken oljemålningar. Det är skapande i en manisk takt, av en svårt sjuk människa. Han hade psykoser och var inlagd i omgångar på sjukhus. Ett enormt lidande, helt enkelt.

/Karolina

Relaterade inlägg