Tarot- En bildskatt av symboler

Idag ska jag spana lite om tarot. En uppsättning kort med symbolik som t ex medier använder för att ge vägledning.

Så funkar det (tror jag i alla fall)
Jag vill ha magi i mitt liv. Jag vill känna att jag ingår i ett större sammanhang, i en slags universell väv av intrikat sammansatta trådar. En liten människa förmår kanske inte uppfatta det bakomliggande mönstret, men ibland tror jag att man ges enstaka glimtar av den magiska väven. Jag tror mig i alla fall ha upplevt det ett antal gånger…

Personlig mix av diverse…
Denna inställning betyder nödvändigtvis inte att livet alltid blir lättare att leva. Men om man har lite kort i rockärmen att ta fram i form av drömtydning, meditation, hypnos och så vidare, så har man åtminstone lite verktyg att laborera med.

Och kort i rockärmen… Visst bör man även ha lite tarot-kort i rockärmen! Det har jag förstått efter att ha blivit lycklig ägare till en tarot-kortlek.

Tarot enligt Arnold
En dag fick jag nämligen ett tips om att självaste Hans Arnold (1925-2010) illustrerat en Tarot-lek. Hans bilder har fascinerat mig sedan barndomen. Snabbt som attan nosade jag upp ett exemplar på internet. Det finns även en tillhörande bok av mediet Jolanda den tredje/Rosie Björkman.

Stora och lilla arkanan
För er som inte vet består en tarotlek av 78 st kort. 22 av dessa, den så kallade stora arkanan består av karaktärer som ska symbolisera de stora krafterna omkring människan. Exempel är magikern och kärleksparet.

De övriga 58 korten utgör den lilla arkanan och består av 4 grupper: mynt, bägare, stavar och svärd. Dessa kort speglar människans alla tankar, känslor, fysiska aktiviteter och relationer.

Vackra, spännande, mystiska
Jag har kortleken liggande i vardagsrummet och ibland bläddrar jag igenom och tittar på illustrationerna. Den är väldigt fin. Det finns en massa referenser till allt möjligt som tilltalar mig: astrologi, konsthistoria, sagodjur, vanliga djur och mytiska figurer.

Så om du är lite som jag och önskar plocka på dig ännu en tapas från det andliga smörgåsbordet, så rekommenderar jag varmt tarot.

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 9. Ett maraton med kristna duvor.

Idag dröjer vi oss kvar vid kristen symbolik och tar en titt på duvan, som så flitigt förekommer i kristen bildtradition.

Den heliga ande
Den vita duvan dyker t ex upp vid avbildningar av Kristi dop. Då svävar fågeln ovanför Jesus huvud för att visa den heliga andes närvaro. Se här:

Kristi dop, av konstnären Piero della Francesca, ca. 1445. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gabriel istället för Clearblue
Bebådelsen är inom kristendomen det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son, Jesus Kristus.

Under medeltiden och renässansen var målningar av bebådelsen ett av de vanligaste motiven i den västerländska konsten. En duva syns ofta i dessa bilder, som bevis på den heliga andes närvaro. Här kommer lite bilder från olika tider som visar händelsen.

Ambrogio Lorenzettis version från 1344. Här är duvan knappt synbar. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från Jan van Eycks mästerverk,
altartavlan i Gent. Notera den fallos-lika fönsteröppningen i bakgrunden… Bildkälla: Wikimedia Commons.

Konstnär Merlozzo da Forli (1438-1494). Målningen finns i Pantheon, Rom. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Joos van Cleves version, från 1525. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Pricken över i:et
Ja, ni fattar… Duvan är liksom pricken över i:et i dessa målningar. Ni kan också notera att Maria har blå mantel. Det har hon nästan alltid. I  99 fall av 100. Det beror på att den blåa färgen (lapis lazuli) var så extremt dyrbar, och att denna färg reserverades till det mest nobla klädesplagget i bilden.

Vit lilja
Annan symbolik, värd att lära sig, är den vita liljan, som ofta förekommer i bilder med Maria. En symbol för renhet (oskuld) och kyskhet.

Maria blev ju gravid utan att ha sex. (Och vips var vi inne på det där med att sex är något fult och syndigt. Ett av kristendomens riktigt stora misstag, anser jag. Men det kan jag ondgöra mig över en annan gång…)

Duvan med olivkvist
En annan duva som figurerar inom kristendomen är duvan som Noak släppte ut från arken. Duvan med olivkvist i näbben har kommit att bli en fredssymbol.

Och här kommer lite bilder:

En mosaik som finns i Basilica San Marco, Venedig. Från ca 1000-1200. Okänd upphovsperson. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Från ”Compendium historiae Universalis” från ca 1450-1460, av konstnären Jean Dreux.

Duva i skottlinjen
Till slut kan jag inte låta bli att nämna Banksys duva på Västbanken. Duvan bär skottsäker väst och man ser ett kikarsikte riktat mot dess bröst. En slagkraftig kommentar om den pågående konflikten.

Väggmålning från 2007. Upphovsperson: Banksy. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Nu kan jag pusta ut, duv-maraton är över!
Har du någon favoritduva i konsthistorien? Skriv gärna och berätta!

Allt gott!
Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 4. Horus-falken.

Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Det är tal om en komplex gud, med många betydelser.

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död
Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. På vissa avbildningar har han en solskiva på sitt huvud.

Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden, så det mesta i deras liv tycks ha handlat om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”
Ibland är även solguden Ra avbildad med falkhuvud. Gudarna verkar vara gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Pilgrimsfalk eller slagfalk?
Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. Falken passade perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?
Jag anser att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Här kommer en länk till Myter och Mysteriers fascinerande radioavsnitt om Antikens Egypten. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

Relaterade länkar

Gungan, del 1. Sex!

Har du barnasinnet kvar? Gillar du att gunga? Låt oss då gunga oss genom några konstverk under de kommande fyra inläggen! Först ut kommer en målning som är oanständig utan att säga det rakt ut.

Känner du erotiken dallra i luften? Fragonards ”Gungan” från 1767. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Vi börjar med en snuskig rokokomålning från 1767, Gungan av Jean-Honoré Fragonard. Vid en första anblick verkar motivet ytterst oskyldigt. Vad ser vi egentligen? Jo, en vackert klädd kvinna som gungar. Hon har fått upp farten rejält. Hon tappar ena skon.

I gräset framför henne ligger en yngling. I dunklet till höger skymtar en äldre herre som tycks styra gungan med hjälp av två rep. Och så finns det några putti med (så klart), i form av små statyer. Puttin till vänster, ovanför ynglingen, verkar söka ögonkontakt med kvinnan samtidigt som han manar till tystnad med ett finger framför munnen. Den andra puttiskulpturen står i närheten av den äldre mannen.

Så, var är snusket?
Att gunga är väl ett barnsligt och oskyldigt nöje? Icke! På 1700-talet var målningar av detta slag ofta dubbelbottnade. På den tiden betraktade man en sådan här bild och fattade galoppen direkt. Gungans rörelse upp och ner fram och tillbaka var en allmänt känd sexuell anspelning!

Snubben som ligger på marken kikar in under damens kjol. Intressant att notera är att han ligger i en mycket snarlik pose som Michelangelos Adam i Sixtinska kapellet. Och vi vet ju vad som hände Adam efter att han smakat äpplet…

Michelangelos ”Adams skapelse”, takmålning i sixtinska kapellet. Utförd ca 1508-1512. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Snusk på beställning
Målningen ska ha varit ett beställningsarbete. Dramatikern och låtskrivaren Charles Collé beställde motivet som skulle föreställa hans älskarinna. Bakom damen skulle det stå en biskop och putta på henne för att få upp farten.

Uppdraget att måla gick först till konstnären Gabriel François Doyen, men denne tackade nej. Han tyckte att motivet var för magstarkt! Han överlämnade uppgiften åt Fragonard som utförde målningen (men någon biskop verkar det inte ha blivit).

I alla tider…
Så vad lär vi oss av detta? Folk har alltid varit intresserade av sex! På 1700-talet använde man symbolspråk och metaforer.

Vilka bilder använder vi idag för att beskriva samma sak? Är de lika förfinade och eleganta? Jag tycker att sexualiserade bilder har blivit trist skåpmat i vårt samhälle. Var är raffinemanget? De spännande anspelningarna som måste avkodas?

Vad tycker du om Fragonards målning? Har du något favoritkonstverk när det gäller erotiska undertoner? Skriv gärna och kommentera!

Läs mer om Fragonards målning på engelska Wikipedia

Relaterade inlägg

Tankar om träd i juletid

Detta inlägg publiceras på självaste julafton. Med tanke på mängden av överdekorerade julträd som denna dag agerar fokuspunkt i svenska vardagsrum så ska dagens funderingar ägnas åt några träd i konsten.

Die for you
Många är de stackars granar som de senaste veckorna offrats för att sin sista tid i livet pryda våra hem, nedtyngda av bjäfs och krimskrams. När julfestandet är över lämnas de att dö. Därför kan det vara lämpligt att börja denna spaning med trädkonstverket Die for you.

Die for you, 1993, konstnär Charlotte Gyllenhammar. Bilden är publicerad med konstnärens godkännande.

Denna installation är väldigt känd men finns inte längre på plats. Konstnären Charlotte Gyllenhammar hängde 1993 upp en 120-årig ek upp och ned på Drottninggatan i Stockholm.

Detta verk har jag inte sett i verkligheten, men väl på bild. Det är ett brutalt och naket verk. Något så tryggt som en gammal ek har tagits upp ur marken och hängts upp och ned, som ett slaktdjur. Rotsystemet är kapat.

Titeln, Die for you, talar sitt tydliga språk. Någon dör eller offrar sig för en annan. Men vem är Någon? Och för vem dör eller offrar hen sig?

Som betraktare får du bestämma själv vad du tycker och tror! Är det en symbol över att vi människor dödar den natur vi lever i? Handlar det om att försöka utrota något misshagligt? Något som inte passar in, som ska bekämpas?

Kanske handlar det om relationer och  hur långt vi människor är beredda att gå för att anpassa oss i relationer?  Att vi vrider och bänder oss maximalt i önskan att passa in? Att vi till och med rycker loss våra rottrådar ur den trygga jorden för någon annans skull? Eller är det en bild över kärlek man är beredd att gå i döden för?

Jag tycker att verket är mycket starkt. Det får mig att reagera och reflektera. Intressant konst med andra ord!

En inkräktare, en reklampelare och ett önsketräd i Wanås skulpturpark
Roxy Paine har gjort två trädskulpturer i Wanås skulpturpark. Den första, Impostor, gjordes 1999. Det är ett hopsvetsat träd i rostfritt stål. På långt håll ser man att trädet är konstgjort. Svetsfogarna syns tydligt och påminner om scenografin i Trollkarlen från Oz. Det hör helt enkelt inte hemma i faunan. Titeln är ju också Impostor, vilket betyder inkräktare.

Roxy Paine, Impostor, 1999. Foto: Anders Norrsell. Publicerat med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Med klimatförändringarna invaderar arter från andra klimatområden våra nejder. Vissa konkurrerar ut arterna som redan finns. Invasionen kan också bero på att någon klåfingrig människa planterat in en främmande art som genast sprider ut sig och tar över. Ett exempel är björnlokan.

Inkräktare i det yttre och det inre
En inkräktare är någon som tränger in och tar över. En inkräktare är ovälkommen. En inkräktare kränker ett territorium. Men Roxy Paines skulptur ser ganska oskyldig ut. Kan det ha onda avsikter?

Själv kan man i sitt närområde bli invaderad av både det ena och det andra. Myror. Fruktflugor. Krukväxterna kan få bladlöss. Någon hackar ditt lösenord.

I sitt inre kan man bli invaderad av energitjuvar till exempel. Eller bullriga typer utan fingertoppskänsla som dundrar in i ens personliga sfär och förpestar tillvaron. Personer  kan sakta men säkert krypa under ens skinn på ett obehagligt sätt. Så en vacker dag inser man att man är invaderad och att ens gränser kränkts utan att man märkt det.

Façade/Billboard
Den andra skulpturen på trädtema av samme konstnär heter Façade/Billboard. Ett träd (Façade) bärs upp av en reklamskylt (Billboard). Hela skapelsen påminner om en stor utstansad clip-art-bild. Detta träd tycks behöva stöttning i form av en reklampelare.

Roxy Paine: Façade/Billboard, 2010. Foto: Anders Norrsell. Publicerat med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Har det gått så långt att naturen måste stöttas av reklamen för att få uppmärksamhet?

Önsketräd
Yoko Ono har skapat önsketräd på ett antal ställen I världen. 2011 kom det önsketräd även till Wanås, Wish Trees for Wanås, 1996/2011. I ett antal äppelträd kan man som besökare hänga önskningar som man skrivit ner på små etiketter.

Yoko Ono: Wish Trees for Wanås, 2011. Foto: Wanås Konst. Bilden är publicerad med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Träden är nästan helt överlastade av alla önskningar. Folk vill ha allt från senaste IPhone-modellen till tillfrisknande från allvarliga åkommor, till kärlek och fred på jorden.

Personalen på Wanås skördar med jämna mellanrum önskningarna och låter dem torka innan de skickas till Imagine Peace Tower på Island, ett minnesmonument Yoko Ono skapat för John Lennon. Om du går in på länken ovan kan du lämna dina önskningar till projektet!

Handlingen att konkret skriva ner en önskning och låta ett träd ta hand om den verkar utöva en magisk attraktion, av antalet önskningar att döma. Människor tror trots allt att det kan finnas någon eller något som lyssnar. Det kan vara värt ett försök!

Här kommer en länk till ett inlägg på bloggen MissMagicGirl, där man kan läsa en mycket bra sammanställning om trädets symbolik.

Det finns säkert anledning att återkomma till andra träd i konsten längre fram. Har du något träd, verkligt eller konstgjort, som betyder något särskilt för dig? Skriv gärna och berätta!
God jul!