Svart och vitt, del 4. Svart kvadrat på vit botten.

Förra gången jag skrev om svart och vitt handlade det om hur konstnären Anneli Magnuson gjort svart och vitt till en livsstil. Idag ska jag ta itu med ”Svart kvadrat på vit botten”, en legendarisk målning av Kazimir Malevitj (1878-1935).

”Svart kvadrat på vit botten” av Malevitj, 1915. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Suprematism
Den ryske konstnären Kazimir Malevitj utvecklade i början av 1900-talet stilen suprematism. Han har blivit känd för sina abstrakta kompositioner med geometriska former. Svart kvadrat på vit botten (1915) är kanske en av de mest kända. Den är vad det låter som: en svart kvadrat på vit botten.

Suprematism kommer från engelskans supreme vilket betyder suverän. Suprematismen skulle vara en konststil med andlig funktion, helt ren och befriad från föremål. Malevitj reducerade sin målning till så få element som möjligt. En svart kvadrat på vit botten var en målning som var en målning, inte en illusion av verkligheten.

En målning med dimensioner
Saker som tidigare varit intressanta för konstnärer, som volym, djup och perspektiv skulle ersättas av en helt platt yta. Den platta ytan skulle ändå inrymma dessa dimensioner fast på ett högre plan, om jag förstått saken rätt. Den svarta ytan skulle vara en oändlig rymd, dock begränsad av den vita ytan runt omkring.

Malevitjs målningar utgjorde en helt ny värld inom måleriet, en ny värld för den nya och moderna människan.

Ett urval av suprematistiska målningar av Malevitj. Notera att ”Svart kvadrat på vit botten” hängts på platsen där man traditionellt hänger hemmets ikon. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kontrasterna samspelar
Abstrakta konstverk kan så klart tala till oss. Väcka stämningar, känslor och associationer. Alla kan göra sin personliga tolkning och det finns inget rätt eller fel. Den abstrakta bilden är fullkomligt vidöppen i sitt tolkningsutrymme. Den bara är sig själv.

Lek med tanken att målningen istället heter Vit ram runt svart kvadrat. Eller Fönster mot rymden. Eller Evighet. Eller Svart stuga i snölandskap. Vi kan projicera vad som är fruktbart för oss på Malevitjs målning.

I Svart kvadrat på vit botten samspelar plötsligt det svarta och det vita med varandra. Trots kontrasten upplever jag inte målningen som hård eller fientlig. Den bär på något förborgat, kanske till och med en andlig dimension. Kanske kan jag snudda vid målningens innersta kärna, om jag bara tillåter mig lite lugn och ro.

Malevitjs öde
Att konstnären lanserade en så radikal stil hindrade honom inte från att så småningom återgå till föreställande motiv. Det var nog ett sätt att fogligt närma sig den av myndigheterna stipulerade konststilen socialistisk realism. Vad hade han att sätta emot? Tur för oss att dessa radikala tavlor trots allt överlevt för att väcka förundran även i vår tid.

Relaterade inlägg

Gungan, del 3. Abstrakt svingande.

Idag tar vi oss fram 88 år i tiden från förra gung-spaningen. Vi landar i Kenneth Nolands Swing (1964).

Denna amerikanska konstnär sysslade under 50-talet med abstrakt expressionism och efter det minimalism. Men mest känd är han inom det som kallas Color field painting (färgfältsmåleri).

Han gjorde bilder som kan delas in i fyra olika kategorier. Cirklar, v-former, ränder och målningar på dukar som hade olika geometriska former. Swing tillhör kategorin v-form. På engelska kallas dessa målningar chevrons och kan vara den vinkel som anger gradtillhörighet inom exempelvis militären.

Han intresserade sig mycket för hur färger samspelar. Man kommer lätt att tänka på Piet Mondrian när man ser hans bilder.

Kenneth Noland, Swing, 1964, akryl på duk, 251 x 249 cm. Tillstånd från Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf, © VG Bild-Kunst, Bonn

Satte titlar på det abstrakta
Andra exempel på målningstitlar är Heat, Play och Ringing bell. Det är uppfriskande med en abstrakt målare som sätter titlar på sina bilder, tycker du inte?

Swing kan både betyda verbet gunga och substantivet gunga. Det leder till att vi försöker tolka bilden på ett visst sätt. Den kvadratiska målningen är vriden 90 grader och ställd på sin spets. Vinklar i gult, murrigt grönt, rött och blått bildar en v-form som löper parallellt med dukens kanter.

Jag tittar på bilden om och om igen. Blicken vill hela tiden dras in mot vinkelns mitt, samtidigt som det finns en dragkraft ut mot dukens kanter och utanför duken. En dynamik som drar blicken fram och tillbaka uppstår. Är detta anledningen till titeln Swing?

Svängande pendel
Framåt/uppåt och bakåt/nedåt. Motsatta krafter som skapar rörelse. Man hör ofta talas om en ”pendel som snart svänger”. Som om det fanns en inbyggd rörelse fram och tillbaka i vår tillvaro.

Just nu tycker jag att världen har pendlat till ett förskräckligt och uselt tillstånd. Det är inte mycket som kan hålla humöret uppe om man ser sig omkring i världen. Gungan tycks ha fastnat i ett taggigt buskage av hat, miljöförstöring, våld och egoism.

Men vi får inte tappa tron på att vi så småningom kommer att gunga tillbaka till något bättre! Eller vad säger du? Kommentera gärna!

Relaterade inlägg