Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Alltså är det en komplex gud, med många betydelser.

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död

Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden. Därför handlade det mesta i deras liv om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”

Trots att Horus är falk-guden så avbildade man även solguden Ra avbildad med falkhuvud emellanåt. Således verkar gudarna ha varit gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Men till skillnad från Horus så har Ra solskivan som attribut på huvudet. Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Pilgrimsfalk eller slagfalk?

Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. På så sätt passade falken perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?

Slutligen vill jag säga att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Ytterligare fascinerande fakta om berättas i avsnittet om Antikens Egypten i podden Myter och Mysterier. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

PS: Läs gärna min artikel om fågelskådning i Antikens Egypten, som publicerades i Vår Fågelvärld, 2021.

Relaterade länkar

• Krysslista inleder höstsäsongen!
• På vingar genom konsthistorien, del 1. Fåglar i konsten.
• På vingar genom konsthistorien, del 10. STARE struck!
• På vingar genom konsthistorien, del 11. Barocken, art-bonanza, MEGAMIX och Extra allt!
• På vingar genom konsthistorien, del 12. En super-star steglits.
• På vingar genom konsthistorien, del 13. Den erotiska rokoko-svanen attackerar.
• På vingar genom konsthistorien, del 14. Audubons liv och leverne.
• På vingar genom konsthistorien, del 15. Kråkor över vetefälten av van Gogh.
• På vingar genom konsthistorien, del 16. Letatlin - En sovjetisk Ikaros-dröm
• På vingar genom konsthistorien, del 17. Suspekt metallfågel av Brancusi fastnar i tullen.
• På vingar genom konsthistorien, del 18. Performance med kråkor.
• På vingar genom konsthistorien, del 19. This is the end!
• På vingar genom konsthistorien, del 2. Fågelmannen i Lascaux.
• På vingar genom konsthistorien, del 3. En hällristning med fågelmän i Bohuslän.
• På vingar genom konsthistorien, del 5. En parfym-uggla från Korinth.
• På vingar genom konsthistorien, del 6. Fåglar från kulturen Nasca.
• På vingar genom konsthistorien, del 7. Fåglarna i Villa Livia, Rom.
• På vingar genom konsthistorien, del 8. Mosaik-fåglar i Ravenna.
• På vingar genom konsthistorien, del 9. Ett maraton med kristna duvor.
• Veckans pausfågel: Fredrik Strid och Alla fåglar i Sverige