Växter i konsten, del 3. Akantus – en riktig blockbuster

Om du ser ett växtornament med flikiga blad någonstans i konsten, kan du vara ganska säker på att det är akantus. Alltså, detta är riktigt poppis planta när det gäller dekor i konsten. Sorry ormbunkar, murgröna och alla andra vackra bladväxter, men i konsthistorien är denna växt herre på täppan!

Fotografi som visar ett grönskande akanthusblad.
Acantusblad. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Akantus är en medelhavsväxt med flikiga blad, liknande tistel eller vallmo. Dess popularitet i konsten började under den grekiska antiken. Cirka 400 f Kr började de gamla skönhetsälskande grekerna att använda akantus som dekor, bland annat på ”kapitäl”. Kapitäl är den översta delen på en kolonn.

Fotografi som i detalj visar översta delen av en gammal grekisk kolonn med akanthusornament i kapitälet.
Ett korinthiskt kapitäl. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Två av de fem klassiska kolonnerna i grekisk och romersk arkitektur (eller ordningarna som man säger på konstvetenskapiska) har dekor av akantus. I likhet med den korintiska ordningen så har även kompositordningen akantus i kapitälet (men skillnaden mellan korintisk och komposit var enligt vår lärare så diffus, så vi behövde aldrig försöka lära oss det – puh, vilken tur!).

Akantus genom tiderna

Också i medeltidens, renässansens och 1800-talets konst var växten megapopulär. I likhet med de gamla grekerna och romarna så använde man akantusen ofta på arkitektoniska detaljer. Men även i skulptur, sniderier, tapeter och tygmönster.

En svartvit illustration som visar hur akanthusbladet stegvis har förändrat form genom tiderna.
Denna illustration visar hur akantusornamentet förändrades genom tiderna: a=grekisk, b=romersk, c=byzantinsk, d=romansk, e och f=gotisk, g=renässans, h och i=barock, j och k=rokoko. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Sida ur den berömda bönboken Très Belles Heures de Notre-Dame de Jean de Berry, från 1412-1416 (gotik). Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Ett tapetmönster med slingrande akanthusblad i olika gröna toner.
Tapet av William Morris, 1875. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Rökelsehållare i bloggerskans hem. Naturligtvis akantus!

Så lägg namnet akantus på minnet, jag garanterar att du kommer att kunna glänsa inför dina bekanta när du på en stadspromenad kan urskilja växten i en dekor.

Ha det bäst!
/Karolina

PS: Om du missat de tidigare inläggen i serien så hittar du dem här (introduktion) och här (om floror).

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 4. Horus-falken.

Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-falken i form av en stor stenskulptur.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Alltså är det en komplex gud, med många betydelser.

Horus-falken med mansgestalt och falkhuvud på en pergamentbild med hieroglyfer runt

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död

Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden. Därför handlade det mesta i deras liv om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”

Trots att Horus är falk-guden så avbildade man även solguden Ra avbildad med falkhuvud emellanåt. Således verkar gudarna ha varit gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Men till skillnad från Horus så har Ra solskivan som attribut på huvudet. Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pilgrimsfalk eller slagfalk?

Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. På så sätt passade falken perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?

Slutligen vill jag säga att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Ytterligare fascinerande fakta om berättas i avsnittet om Antikens Egypten i podden Myter och Mysterier. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

PS: Läs gärna min artikel om fågelskådning i Antikens Egypten, som publicerades i Vår Fågelvärld, 2021.

Relaterade länkar