På vingar genom konsthistorien, del 3. Fågelmännen i Bohuslän.

Förra veckan skådade vi ”Fågelmannen i Lascaux”. En kollega till mig, Nils-Arvid på naturum Falsterbo, tipsade då om hällristningar från bronsåldern, som finns i Tanums kommun, Bohuslän. 

Dessa hällristningar är från yngre bronsålder (ca 1800-500 före vår tideräknings början). Bildkälla: Gunnar Creutz/Wikimedia Commons. Figurerna är extra markerade med hjälp av Photoshop.

Gestalterna i denna hällristning har fågellika attribut, som vingar och näbbar. Figuren som kommit att kallas ”Fågelmannen” (men hur vet vi att det är en man, egentligen?) förekommer på en del olika hällristningar och andra föremål. Det har fått arkeologer att fundera (läs lite mer här).

En teori om Fågelmannen, är att det rör sig om en religiös arketyp kopplad till en schamanistisk kult, under yngre bronsåldern och äldre järnåldern, där en schaman klätt sig i fågeldräkt och fågelmask.

Spekulationer
Det är frestande att börja spekulera i vad detta egentligen visar, för vi kan inte veta så mycket. De tre gestalterna ovan skiljer sig ganska rejält åt när det gäller kroppstyp. Från ganska normal benlängd (figuren till vänster) till extremt utdragna ben (figuren till höger). Jag tycker att den högra figuren ser ut som en sådan där skugg-selfie-bild, fotograferad sent en eftermiddag eller sommarkväll, när solen står lågt…

Tidsförlopp, förvandling eller vad?
Den vänstra figuren är den mest fågellika, den i mitten ett mellanting och gestalten till höger saknar fågeldrag. Handlar det om ett tidsförlopp där en fågel antingen stegvis förvandlas till människa eller tvärtom (beroende om man läser från vänster till höger eller motsatt riktning)? Alltså att samma gestalt förekommer flera gånger i en bild (det som i bildanalys kallas ”simultan succession”). Eller är det tre olika gestalter som avbildas sida vid sida?

Precis som förra veckan, så kan vi inte veta. Men visst är det fascinerande bilder?
Skriv gärna och kommentera!

Relaterade inlägg