Veckans pausfågel: En ilsken svan från barocken

Idag spanar vi svan. Jag upptäckte denna på en resa till Holland. Svanen fanns på vykort, gasunderlägg, servetter och allt möjligt. Därför blev jag nyfiken på vad det egentligen var för speciellt med denna svan.

En oljemålning som föreställer en stor svan med vingarna utbredda. Den försvarar sitt näste i vattenbrynet, mot en liten hund som syns i tavlans vänstra hörn.
Svanmålning av Jan Asselijn, ca 1650. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tavlan avbildar alltså en svan i naturlig storlek. Den försvarar sitt bo mot en hund, vars huvud syns (dåligt) i nedre vänster hörn. Fågeln fångade min uppmärksamhet eftersom den såg så ursinnig ut. Jag tycker att konstnären verkligen fångat ilskan mycket bra. Vi kan nästan höra den väsa och känna vinddraget från de flaxande vingarna. Den lilla hunden har inte en chans.

En närbild på svanens huvud med den kraftfulla näbben vidöppen.

Tolkning med eller utan text?

Det visade sig att det rått olika mening om hur bilden egentligen ska tolkas. Rijksmuseum i Amsterdam köpte in tavlan år 1800. Då beskrev man den som en allegori över Hollands politiske ledare Johan de Witt (1625-1672). Alltså skulle svanen symboliskt visa en man som försvarade Holland mot dess fiender.

Framförallt var det texter i bilden som pekade på detta. För det första så står det målat med vitt ”Ledaren” mellan svanens ben. För det andra står det ”Statens fiende” ovanför hundens huvud. Och för det tredje så står det ”Holland” ovanför ägget i nästet. Här nedan ser du lite bättre, eftersom jag gjort de detaljerna ljusare i Photoshop.

Swanspread med utrymme för bildtext.
Statens fiende: en liten krullig vovve.
Svanens ägg i nästet.
Staten Holland. Som ägg.

Men med gamla tavlor ska en aldrig vara säker. Någon har troligtvis målat dit texten i ett senare skede, ca 1750 tror man idag. Med andra ord så har någon tagit sig friheten att med hjälp av text styra tolkningen av bilden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bilder inte existerar i ett vakuum. Betydelser skapas och ändras genom tiderna och vilka sammanhang de används i. Text är ett kraftfullt sätt att knyta en betydelse till en bild.

Det var dagens rapport från svansjön! Tjingeling!
/Karolina


PS: Jag har tidigare skrivit om en erotisk rokokosvan. Läs gärna det inlägget också!

Relaterade inlägg

Veckans pausfågel: Malle Babbe och ugglan

Idag spanar vi på en holländsk barock-uggla, i porträttet ”Malle Babbe”, målat av Frans Hals. Denna uggla kan ha flera betydelser. Låt oss titta närmare!

Oljemålningen Malle Babbe, som visar en kvinna i halvbild med ett ölstop framför sig. På hennes ena axel sitter en uggla.
Malle Babbe, 1633, konstnär Frans Hals.

Malle Babbe och ugglan

På målningens baksida har konstnären skrivit Malle Babbe, som betyder Galna Babette. Historiker har hittat anteckningar om henne i gamla arkiv. Därför vet vi, att målningen föreställer en verklig kvinna. Galna Babette hade ett tragiskt öde. Hon satt nämligen på dårhus.

Betydande uggla

Och vad gör ugglan där? Ja, det kan finnas flera anspelningar. För det första finns talesättet ”Full som en uggla” på holländska. Och bilden visar uppenbarligen en supande kvinna.

För det andra är ugglan förknippad med natten. Detta skulle syfta på människans mörkare sidor, som kan innefatta galenskap och laster som fylleri.

För det tredje så var Galna Babette omtalad som häxa. Och här finns också en koppling till ugglan som häxans medföljare. Sammanfattningsvis kan ugglan alltså ha flera betydelser.

Detaljbild från målningen Malle Babbe. En uggla.

Konstnärens motivation till motivet?

Frans Hals kan ha haft ett särskilt intresse av att försöka avporträttera psykisk sjukdom. Hans egen son hamnade nämligen också på samma dårhus som Galna Babette. Sonens diagnos var ”imbecill”.

Vi vet faktiskt inte om Babette sitter och super i sin ensamhet eller om det hela utspelar sig på ett värdshus. Men bilden förmedlar en kvinna som tycks vara bortkopplad från verkligheten, kanske på grund av alkohol i kombination med galenskap.

Det är en bild som väcker motstridiga känslor, tycker jag.

Hals halsbrytande penseldrag

Faktum är att konstnären är känd för sin flyktiga och levande penselföring. Vi ser spår av hans snabba hand över hela målningen. Framförallt så skilde han ut sig från andra konstnärer på detta sätt. Vid denna tid var det nämligen brukligt att smeta ut penseldragen så att inga spår efter konstnärens hand skulle synas.

Detta sätt att måla har inspirerat senare tiders konstnärer. Till exempel Van Gogh och impressionisterna. Här ser du en detalj på penselföringen:

En detaljbild som visar konstnärens penselföring i Malle Babbes krage.

Målningen finns på Gemäldegalerie i Berlin.

Vi hörs snart igen!
Bästa hälsningar från Karolina

PS: Jag har skrivit om en uggla tidigare, nämligen en liten parfymflaska från antikens Grekland. Det inlägget kan du läsa här.

Relaterade inlägg

Filmtips: Tulpaner orsakar feber och skönhets-hets

Nu är våren i gång. På riktigt. Visst är det underbart?
Att få vandra längs rabatter där tulpaner vajar
i oemotståndlig prakt…

Fotografi som visar en mängd tulpaner i rött, vitt, gult, orange och lila.

Vi har haft förmånen,
att stå i blomsteraffärerna och välja.
Vilken bunt tulpaner ska få följa med hem
och sprida sin skönhet? 
Att känna tulpanbladens matta strävhet,
när de ska makas ihop i en vas.
Att njuta prakten.
Vilken lycka!

Nu finns de där, ute i rabatterna.
Direkt sprungna ur sina
näringsrika lökar.
Färgklickar i stadens parker.
Små glädjeknippen.
Kulörta lysbomber av energi.

Bubblor

Du kanske har hört talas om IT-bubblan?
Bostadsbubblan?
”Bubblor” beskriver förlopp
då folk spekulerat ohejdbart 
på utvalda marknader. 
Köpt och sålt som galningar. 

Dessa marknader kallas ”bubblor”.
Detta för att de blåste upp sig likt såpbubblor. 
Som så småningom sprack.
På det följde personliga konkurser och tragedier.

Illustration som visar en röd- och vitstrimmig tulpan mot vit bakgrund.
Tulpanen Semper Augustus, från 1600-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tulpaner med ”det”

Visste du att det faktiskt inträffade
en ”tulpan-bubbla” i 1600-talets Holland?
En tulpanfeber spred sig alltså ohejdat.
Detta skedde under några år på 1630-talet.
Då härskade tulpanerna över marknaden.
Folk blev som galna i dem.

Ovanliga tulpanlökar lovade skönhet 
och unika mönster.
Med kännedom för
hur tulpanfebern fungerade,
kunde investerare göra stora vinster.

På så vis lockade blommorna spekulanter
till utflippad shopping,
på lök-auktionerna.
Holländska tulpan-yuppies
skrek halsarna hesa
på Amsterdams tulpanbörs.

Värdebevis på lökar såldes och köptes. 
De strimmiga sorterna var mest populära. 
En enda lök kunde kosta en förmögenhet.

Löftesrika lökar

En lök ser ju inte så spektakulär ut…
Hur skulle säljarna kunna marknadsföra dem?
Till detta anlitades så klart konstnärer!
De fick i uppdrag att avbilda tulpanernas skönhet.

Tulpanerna var därmed de första blommor,
att göra entré i reklamens värld.
På grund av detta, finns idag
en mängd underbara
tulpanillustrationer att beskåda.

Tulipomani

Om denna bubbla handlar filmen Tulpanfeber.
Den skildrar alltså kärleken, tulipomanin
och konsten, i 1600-talets Amsterdam.
Du kan streama filmen helt gratis från Cineasterna.
(För ett tag sedan fick du ett annat filmtips av mig därifrån,
läs det här.)

Stillbild ur filmen Tulpanfeber. En kvinna i vacker klänning står vid ett fönster och håller en gul- och rödstrimmig tulpan i handen.
Stillbild ur filmen Tulpanfeber, med Alicia Vikander.

Vilken tulpansort är din favorit? Enfärgade? Svarta? Botaniska tulpaner? Strimmiga? Papegojtulpaner?

Allt gott och vi hörs snart igen!
/Karolina

PS: Detta inlägg har jag försökt skriva med så kallat ”frasriktig radbrytning”.
Det gjorde jag för att texten ska bli mer lockande och lätt att läsa. Tycker du att det funkar? Hör gärna av dig med en kommentar!

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 12. Super-star steglitsen.

Vi uppehåller oss idag i en högintressant miljö för oss konstvetare: ”Den holländska guldåldern” och spanar in en stackars fjättrad steglits. Detta är otvetydigt konstens mest skådade fågel!


Steglitsan, konstnär Carel Fabritius, 1654. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Den holländska guldåldern (eller egentligen den ”nederländska”) är en period i Nederländernas historia då landet var den ledande handelsnationen i Europa. Vi snackar 1600-tal alltså. Ett extremt stort antal vetenskapsmän och konstnärer gjorde denna period framstående upptäckter och spektakulära konstverk (läs mer här).

Konstnären som gick upp i krutrök
Denna målning gjordes av en av dem, Carel Fabritius. Den stackars konstnären avled efter att ett krut-lager i hans hemstad Delft exploderade den 12 oktober, samma år som han hade målat detta mästerverk.

Grymma människor
På 1600-talet var steglitser populära husdjur. De kunde dresseras till att hämta vatten med en miniatyr-spann från ett större kärl!

På denna målning syns den stackars fågeln fjättrad med en kedja runt foten, sittande på en sittring på sin matbehållare, som är upphängd på en vägg. Det gör ont i mig att se fåglar med kedja runt foten. Kedjan omöjliggör det som måste vara fåglars mest naturliga drift: att flyga.

A4+
Målningen är bara lite större än ett A4-ark och finns på museet Mauritshuis i Haag (den som ändå finge komma dit…). Världens första målning att genomgå en CT-skanning. Mauritshuis har producerat EN MYCKET FIN interaktiv sida om just denna målning. Där kan du få veta mycket mer om målningen, så jag stoppar här…

Allt gott!/Karolina

PS: Jag skrev redan 2017 ett inlägg om denna målning, fast då gällde det ett boktips…

Relaterade inlägg