Veckans pausfågel: Uggla vid grav

För att uppmärksamma Halloween och Allahelgona-högtiden levererar jag idag en bastant uggla på en träkista som ännu inte sänkts ner i graven. Sorgligt, märkligt och vackert i en och samma bild.

”Landskap med grav, kista och uggla” av Caspar David Friedrich, Hamburger Kunsthalle, Hamburg.

Caspar David Friedrich gjorde teckningen med blyerts och sepiafärgat bläck, någon gång i slutet av 1830-talet. Det var mot slutet av livet. Hans konst var inte poppis längre. Folk ansåg att han var en excentrisk och dyster figur. Han isolerade sig mer och mer.

Stroke leder till teckning

Några år tidigare, 1835, hade en stroke drabbat honom. Följden var delvis förlamning i armar och ben. Därför orkade han inte längre måla i olja. Istället försökte han alltså stilla sin lust att skapa genom att teckna. Och denna teckning är således ett exempel på det. Men 1838 kunde han inte ens fortsätta med det. Två år senare dog han.

I motiven från de sista åren tycks Friedrich besatt av tanken på döden. Han gjorde fler teckningar än denna som föreställer gravar och ugglor. Kolla här:

I alla dessa exempel syns en fullmåne, centralt placerad i bildytan. På så sätt låter konstnären oss besöka en gravplats på ett klockslag då det är ytterst ovanligt att besöka just ett sådant ställe.

Ugglorna har uttrycksfulla ögon, nästan komiskt stora. Så klart hade jag velat veta varför Friedrich valt just ugglor för sina gravteckningar. Kanske är det för att de är stora och pampiga? Eller för att fåglar generellt anses ofta symbolisera själen? Det beror på att de kan flyga. Alltså röra sig mellan det jordiska och det himmelska. När en människa dör antas hennes själ stiga till himmelen (förhoppningsvis) och därmed blir fåglar en klockren symbol för själens färd till efterlivet.

Ugglans uppsåt?

Det är oundvikligt att tolka in en koppling mellan själva ugglan och den begravde. Men vilken är kopplingen egentligen? Varför besöker ugglan graven? Är det den dödes själ som återvänt för att kolla att allt står rätt till? Som en postum kvalitetskontroll av gravsättningen? Eller är kyrkogårdar helt enkelt bra bytesmarker för rovfåglar? Bilderna fascinerar mig, precis som Friedrichs övriga verk.

Jag har tidigare skrivit om en keramik-uggla och en barock-uggla av Frans Hals. Läs gärna de inläggen. Och kom gärna med dina egna funderingar kring varför Friedrich satsade så hårt på ugglor som gravbesökare! Och missa för guds skull inte mina tidigare Friedrich-relaterade inlägg: Yttre och inre landskap samt Skånetrafiken i ett romantiskt skimmer.

Hoo! Hoo!
Hälsar Lina

Relaterade inlägg

Konst och reklambilder – Så funkar det!

Idag förundras jag över två mycket likartade telekom-kampanjer. Som vanligt är konst och reklambilder en kärlekshistoria som aldrig verkar ta slut.

Vad är grejen med den lilla, lilla människan, i det storslagna landskapet? Och vad är grejen med den lilla, lilla människan som fipplar med en mobiltelefon i det storslagna landskapet? Låt oss titta närmare på två kampanjer från samma period (vår-sommar 2019).

I vänstra bilden syns Com Hems reklambild med tre gestalter som blickar ut över ett överdådigt landskap. Himlen är dramatisk med vackra skiftningar mellan ljus och moln. I den högra bilden syns två flickor sitta vid en lådbil i ett vackert skärgårdslandskap. Deras ansikten lyses upp av en surfplatta.
Kampanjer från sen vår och sommar 2019.

Com Hem (ovan till vänster) visar en bild med frilufsande personer i förgrunden som blickar ut över en underbar utsikt. De är förmodligen betagna av den vackra vyn. Därför tar de så klart upp sina mobiltelefoner för att fotografera. Ty även på denna avlägsna plats strålar etern av osynliga mobilsignaler, som genast låter personerna dokumentera och sprida sina intryck.

Tele2 (ovan till höger) har gjort en bild där två ungar roas av en surfplatta i ett underskönt skärgårdslandskap.

Tid för romantik

Ni som känner mig anar nog att jag nu vill påminna om romantikens bildspråk (som jag skrivit om tidigare, t ex i ett inlägg om Skånetrafikens reklam). Där finns nämligen en hel drös med storslagna landskap och små människor som kan inspirera vilken reklammakare som helst. Ser ni exempelvis det snarlika i kompositionerna nedan?

I vänstra bilden syns Com Hems reklambild med tre gestalter som blickar ut över ett överdådigt landskap. Himlen är dramatisk med vackra skiftningar mellan ljus och moln. I den högra bilden ser vi två bortvända gestalter blicka ut över ett storslaget landskap.
Till vänster Com Hem:s kampanj från 2019. Till höger ”Solnedgång”
av konstnären Caspar David Friedrich, 1830-1835.
Bildkälla: Wikimedia Commons.

I romantikens målningar, t ex av Caspar David Friedrich, förekommer inga mobiltelefoner eller paddor. Därmed upplever personerna i målningarna – hör och häpna – själva landskapet utan någon mellanhand!

Romantikens målningar förmedlar en känsla av något bortom detta. Något annat och något större. Något som kanske inte går att sätta ord på. Detta ”något” uppfyllde romantikerna. För dem var saker som inspiration, drömmar och inre liv centralt. De längtade bort. Det sistnämndas har de väl gemensamt med dagens mobilzombies. Längtan bort.

Längtan bort är kanske själva grejen med både romantiken och telecom-tjänsterna. Men romantikerna sökte inåt i sin fantasi, inspirerade av symboler och intuition. Däremot tycks dagens mobilsurfare mestadels söka i det snabba bildflöde som telecom-tekniken lockar med…

Padda i stället för vaxljus

Låt oss titta lite närmare på Tele2:s bild! Här har två ungar övergett sin analoga lådbil för att försjunka i en surfplatta. Det undersköna landskapet tycks enbart agera vacker tapet. Ljus från paddan lyser upp barnens anleten. Det påminner om om ljuset i en Georges de la Tour-målning. Kolla här:

I översta bilden syns två flickor sitta vid en lådbil. Deras ansikten lyses upp av en surfplatta. I den nedre bilden syns en flicka och en äldre kvinna studera en bok i ljuset av ett vaxljus.
Överst: Detalj ur Tele2:s kampanj 2019. Underst: ”L’Education de la Vierge” av konstnären Georges de La Tour/hans verkstad, ca 1650.
Bildkälla: Wikimedia Commons.

Därmed är det väl bara att inse att konst och reklambilder lever i ständig symbios! Har du sett någon reklambild som påminner om någon konstnär? Skriv gärna och berätta, genom att välja ”Kommentera” nedan.

Vi hörs snart igen! /Karolina

Relaterade inlägg

Skånetrafiken i ett romantiskt skimmer

Låt inte rubriken förleda er. Jag har INTE blivit positivt inställd till Skånetrafiken över en natt. Nej, jag syftar snarare på Skånetrafikens senaste bildval i sin sökfunktion. Kolla här!

skanetrafiken_cdf

Skånetrafikens sökfunktion.

Har du besökt Skånetrafikens hemsida på sistone (från en stor skärm, inte mobilversionen) kanske du har känt lite som jag: ”Var sjutton har jag sett denna bild tidigare?”

För visst känns bilden bekant? Två mansfigurer i ett vackert landskap, snett bortvända, betraktande något på avstånd…

skanetrafiken_cdf_detail

Two men contemplating a beach hut.

Två män betraktar en badhytt

Skånetrafiken har uppenbart låtit sig inspireras av konstnären Caspar David Friedrich. Således googlade jag fram bilden jag visste att jag sett någonstans. Bilden jag hade i åtanke heter ”Two men contemplating the moon” och finns i åtminstone tre varianter.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich. Målningen påminner mycket om den som finns på Skånetrafiken.

Skånetrafikens inspirationskälla?! Denna version av motivet finns på Galerie Neue Meister, Dresden. Tillkomst 1829-30.

 

Romantiska män

Romantik inom måleri åsyftar inte kärlek (så som ordet används av oss idag). Istället hänvisar termen till en speciell period på 1800-talet, då man inspirerades av det gåtfulla i naturen.

Ett landskap kunde symbolisera något bortom denna värld, något som inte gick att sätta fingret på. Ytterligare kännetecken är att naturens skönhet ofta balanserar på gränsen till det hotfulla. I en sådan överväldigande natur fick människan utlopp för de stora känslorna och de stora frågorna. Om just Friedrichs landskap har jag skrivit i ett tidigare inlägg, läs det gärna!

Friedrichs motiv i ”Two men contemplating the moon” föreställer två män som betraktar månen. Denna himlakropp fascinerade de romantiska konstnärerna. Man tror att männen föreställer konstnären själv och hans elev August Heinrich.  I tavla nr 2 är det dock en man och en kvinna.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich.

Denna variant finns på Alte Nationalgalerie, Berlin. Tillkomst ca 1824.

Målning av konstnären Caspar David Friedrich.

Och denna version finns på The Met, tillkomst 1825-30.

Same same but different

Så vad har Skånetrafiken gjort? I princip har de kopierat hela kompositionen. Och den varma färgtonen.

Även statusmarkörer är efterapade, fast i uppdaterad form. I de gamla målningarna signalerar männens kläder överklass. Detta har Skånetrafiken tagit fasta på och iklätt sina modeller kläder, som definitivt signalerar visst välstånd. De äldre herren bär rock (loden?), filthatt och en randig halsduk, konstnärligt slängd över axeln. Den yngre bär lagom pösig keps och värmande jacka.

De spatserar runt i en strandnära miljö, med största sannolikhet Falsterbo. Det hela signalerar avspänd fritid och hög status. Den lagom skamfilade badhytten ger en ruin-romantisk touch till det hela.

Fotografiet är sannolikt Photoshoppat i hög grad. Wow, Skånetrafiken, ni har verkligen lyckats med er parafras.

Hör gärna av dig med en kommentar!
Romantiska hälsningar från Karolina

Relaterade inlägg