Förra inlägget handlade om att få ögonkontakt med konsten. Men vem har sagt att just jag ska ha syn och hörsel? Och att jag ska få uppleva världen med alla sinnen? Utställningen Kännbart väcker tankar.

Skulptur som ingår i utställningen Kännbart. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Tankeväckare

Dessa tankar väcktes förra veckan på ett seminarium arrangerat av Ystad konstmuseum och Bästa Biennalen. På Ystad konstmuseum visas just nu en fantastisk utställning. Kännbart, heter den. Utställningen ska strax turnera vidare.

Konstverk man kan känna och spela på. Klicka på bilden för att läsa mer om konstverket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Känn gärna på konsten!

Utställningen består av konst som man kan uppleva även om man har en eller flera funktionshinder. Exempelvis om man är blind/synskadad/döv/har nedsatt hörsel eller en kombination. Därför ingår konstverk man får känna och klämma på, lukta på, känna vibrera, spela på… Alltså sådant man vanligtvis inte får göra i en konstutställning!

En skulptur man gärna kan känna på. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Mista sin syn

En föreläsare på seminariet var Torbjörn Svensson som varit involverad i utställningen på olika sätt. Till skillnad från de flesta andra föddes han med en grav dubbelsidig hörselnedsättning. Dessutom fick han i vuxen ålder ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa (RP), eller rättare sagt Usher Syndrom typ 2. En följd av sjukdomen är att han numera enbart ser ca 5% på ena ögat.

Vardagens vedermödor

Med glädje och humor delade Torbjörn med sig av sin vardag och sina vedermödor i en värld anpassad för oss som ser och hör. Vi fick ta del av den livskris som ögonsjukdomen utlöste. Tänk att mista synen i vuxen ålder! Det är nog den värsta mardröm jag kan tänka mig. Kanske du också?

Å andra sidan fick Torbjörn frågan om hans funktionsnedsättning hade fört något gott med sig. Han svarade att det hade tvingat honom att leva i nuet, att vara närvarande och inte stressa. Tänkvärt!

Torbjörn Svensson. Bildkälla: Torbjörn Svensson.

En tuff värld

Vardagen måste bli bättre för alla som lever med en funktionsnedsättning. Men världen är så hård idag. Och man måste passa in i en mall. Problemet är att många med dövblindhet har sin egen unika kombination och livssituation. Men myndighetspersoner och beslutsfattare begriper inte det. Resultatet blir att systemen som ska underlätta bara är anpassade till ”normalfall”. Och vem är normalfall?

Sammanfattningsvis saknas det tid och empati i vår kalla tid! Allt ska gå så fort och vara så effektivt.

…så länge hjärtat kan slå

Jag är otroligt tacksam att jag lever och kan röra mig. Och att jag har syn och hörsel. För vem har sagt att just jag ska ha det? Att möta en dövblind får mig att förstå hur OTROLIGT PRIVILIGIERAD jag är.

Materiella ting, ägodelar och pengar kan komma och gå. Vad som verkligen betyder något är att man får vara frisk och i balans. Att man har nära och kära som älskar och bryr sig om en. Och att man kan begripa att uppskatta det lilla. Slutligen kommer några saxade rader från Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”:

…//Om blott en dag eller två
så håll till godo ändå,
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få.

Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga?
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn
och som fågeln på böljorna gunga?
…//

Här kan du läsa Torbjörns blogg ”Att leva med RP”
Utställningen Kännbarts turnéplan.

/Karolina

Relaterade inlägg

• Ögonkontakt med konsten