Växter i konsten, del 4. Vita liljor.

I förra inlägget visade sig akantus vara den västerländska konstens mest populära bladväxt. Idag ska jag reflektera lite över vita liljor.

När jag vill pryda mitt hem lite extra, brukar jag bege mig till min lokala blomsterhandel, Mobilia Blommor. Där finns ett brett utbud av vackra blommor. Ofta blir jag rådvill när jag ska välja. Resultatet blir att jag väljer ett säkert kort som aldrig gör mig besviken. Jag köper en kvast med vita liljor! De är lätta att placera i vas, är tåliga och klarar sig i upp till 10 dagar. Förutom att vara snygga är det alltså ett ekonomiskt val att välja liljor!

De ymniga packarna med liljor.

Bedårande, bebådande vita liljor

Många växter har fått en symbolisk betydelse i den västerländska konsten. I likhet med andra symboler så hittar vi dem ofta i ett speciellt sammanhang. När det gäller vita liljor hamnar vi automatiskt i så kallade bebådelsebilder. Bebådelsen är den stund då ängeln Gabriel uppenbarar sig för Maria för att tala om att hon ska föda guds son.

Bebådelsebilder är ett av de allra populäraste motiven i renässansens konst. I dessa bilder brukar Gabriel sträcka fram en stängel vita liljor eller så är de placerade i en vas eller kruka.

Kyskhet och renhet

I kristen symbolik står den vita liljan för jungfru Marias renhet och oskuld. Men den vita liljan fanns även i den grekisk-romerska gudasymboliken. Där förknippas den också med renhet. Mitt symbollexikon anger att den vita liljan föddes ur gudinnan Heras mjölk. Därmed är den en symbol för Hera.

Bebådelsen av Leonardo da Vinci. Ca 1472–1475. Finns att beskåda på uffizierna i Florens. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Bebådelsemålning, från ca 1420, av okänd konstnär. Finns att beskåda på Museu Nacional d´Art de Catalunya, Barcelona. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Bebådelsemålning av Juan de Flandes, ca 1508. Finns på National Gallery, London. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Varje gång jag köper en vit lilja blir jag alltså påmind om bebådelsebilder i den västerländska konsthistorien! Men det gör inget, eftersom jag älskar konsthistoria OCH vita liljor.

Hälsningar från det bloggande blomsterbudet

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 3. Akantus – en riktig blockbuster

Om du ser ett växtornament med flikiga blad någonstans i konsten, kan du vara ganska säker på att det är akantus. Alltså, detta är riktigt poppis planta när det gäller dekor i konsten. Sorry ormbunkar, murgröna och alla andra vackra bladväxter, men i konsthistorien är denna växt herre på täppan!

Fotografi som visar ett grönskande akanthusblad.
Acantusblad. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Akantus är en medelhavsväxt med flikiga blad, liknande tistel eller vallmo. Dess popularitet i konsten började under den grekiska antiken. Cirka 400 f Kr började de gamla skönhetsälskande grekerna att använda akantus som dekor, bland annat på ”kapitäl”. Kapitäl är den översta delen på en kolonn.

Fotografi som i detalj visar översta delen av en gammal grekisk kolonn med akanthusornament i kapitälet.
Ett korinthiskt kapitäl. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Två av de fem klassiska kolonnerna i grekisk och romersk arkitektur (eller ordningarna som man säger på konstvetenskapiska) har dekor av akantus. I likhet med den korintiska ordningen så har även kompositordningen akantus i kapitälet (men skillnaden mellan korintisk och komposit var enligt vår lärare så diffus, så vi behövde aldrig försöka lära oss det – puh, vilken tur!).

Akantus genom tiderna

Också i medeltidens, renässansens och 1800-talets konst var växten megapopulär. I likhet med de gamla grekerna och romarna så använde man akantusen ofta på arkitektoniska detaljer. Men även i skulptur, sniderier, tapeter och tygmönster.

En svartvit illustration som visar hur akanthusbladet stegvis har förändrat form genom tiderna.
Denna illustration visar hur akantusornamentet förändrades genom tiderna: a=grekisk, b=romersk, c=byzantinsk, d=romansk, e och f=gotisk, g=renässans, h och i=barock, j och k=rokoko. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Sida ur den berömda bönboken Très Belles Heures de Notre-Dame de Jean de Berry, från 1412-1416 (gotik). Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Ett tapetmönster med slingrande akanthusblad i olika gröna toner.
Tapet av William Morris, 1875. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Rökelsehållare i bloggerskans hem. Naturligtvis akantus!

Så lägg namnet akantus på minnet, jag garanterar att du kommer att kunna glänsa inför dina bekanta när du på en stadspromenad kan urskilja växten i en dekor.

Ha det bäst!
/Karolina

PS: Om du missat de tidigare inläggen i serien så hittar du dem här (introduktion) och här (om floror).

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 2. Flora, flora i boken där…

En flora är en bok om de växter som förekommer inom ett visst område. De är illustrerade med teckningar. Men har du någonsin reflekterat över varför det alltid är teckningar? Vore det inte mer verklighetstroget att använda fotografier?

Svaret är, att en tecknad illustration på bästa sätt fångar in växtens karaktäristiska drag och strävar efter att visa en slags art-arketyp. Ett fotografi däremot avbildar en enskild växt, vid en enskild tidpunkt och på en specifik plats. Dessutom fångar fotografiet specifika ljusförhållanden, och kameraoptiken påverkar skärpedjup och brännvidd. Därför anser man att fotografiska bilder är mindre lämpliga för en klassisk flora.

En flora ska trots allt användas för att kunna artbestämma de växter man finner! Därför måste illustrationen frigöra sig från specifika förhållanden och vara så allmängiltig som möjligt. Dessutom blir det ju snyggt och enhetligt med illustrationer.

Bokomslaget till Nordens flora.

En riktigt gammal flora

Det sägs att greken Krateus var den förste som skapade en illustrerad förteckning över läkeväxter. Han levde på hundratalet f. Kr. Historiker anser att en annan grek, Dioscorides, är den mest inflytelserika flora-skaparen. Han var förmodligen läkare i Neros armé. Således reste han mycket i jobbet och samlade samtidigt in kunskap om läkeväxter från olika platser.

Dioscorides arbete fortlevde genom seklen. Man kopierade hans text och spred den vida omkring, ända in på 1600-talet! Därför finns hans skrift bevarad i boken Vienna Dioscurides, från år 512. Denna bok har över 400 handmålade illustrationer över djur och växter. Ganska imponerande, tycker jag!

En gulnad boksida som visar en slingrande växt med bär samt handtextad skrift.
Denna illustration visar björnbär i boken Vienna Dioscirides. Notera att illustratören valt att visa nästan samtliga växtblad uppifrån, med få överlappningar. Det tyder på att man velat uppvisa de mest karaktäristiska dragen och renodla bilden för maximal tydlighet.

Detta inlägg var del 2 i en serie jag skriver om växter i konsten. Du kan läsa första inlägget här.

Nästa gång kollar vi in en riktig höjdarväxt inom konsten!
Ha det gott!
/Karolina

Växter i konsten, del 1. En plantbaserad serie.

Idag börjar jag en serie inlägg om växter i den västerländska konsten. Du som följer bloggen vet att jag med jämna mellanrum skriver tematiskt i serier. Tidigare har jag exempelvis skrivit serierna “Svart och vitt”, “På vingar genom konsthistorien” och “Djur i konstens tjänst”. Nu är det alltså växternas tur!

Genom tiderna har växter fyllt olika funktioner i konsten. Från botaniska illustrationer av läkeörter, till religiös symbolik och vardagliga blomsterbetraktelser.

Innan jag blev konstvetare hade jag ett vagt hum om att blommor ansågs vara ett banalt motiv i konsten. Genom mina studier i konsthistoria vid Lunds universitet, kommer jag i denna serie att förklara varför samt reflektera över orsakerna till konjunktursvängningarna som drabbat växternas popularitet som motiv. På gott och ont har nämligen samhälleliga förändringar – och enskilda konstriktningar – ömsom upphöjt och nonchalerat växterna som motiv.

Bilden visar sex olika blomsterbilder ur konsthistorien. Bl a ett barock-stilleben, van Goghs solrosor och ett svartvitt foto av agaveplantan.
Några fagra blommor och blad ur konsthistorien.

Jag utlovar exempelvis inlägg om specifika arter, som akantus och vita liljor. Jag ska också beröra växtsymbolik, betrakta en ogrästuva genom renässans-glasögon samt köra ner näsan i holländska blomsterstilleben. Därtill plockar jag ett antal personliga favoriter till en midsommarbukett.

Önskvärda växter?

Har du någon favoritväxt eller blomma i konsten du vill veta mer om? Hör gärna av dig i kommentarsfältet så ska jag med glädje försöka leverera beställd önskning!

Bästa hälsningar
blomsterpigan Karolina

Relaterade inlägg

Instagramtips: Australian birdoutfits

I dag är det återigen dags för ett instagramtips. Denna gång handlar det om en ung dam i Australien som komponerar fantastiska utstyrslar. Allt influerat av olika fågelarter!

Fåglar som influerar

Som du säkert redan märkt, har jag skrivit en hel del om fåglar här på bloggen. Exempelvis i serierna “På vingar genom konsthistorien” och “Veckans pausfågel”. Därför blev jag mycket uppspelt när jag hittade australianbirdaoutfits på Instagram.

Upphovskvinnan väljer arter från Australiens rika fågelliv och komponerar sedan ihop sin utstyrsel, utifrån de färger och mönster respektive fågel uppvisar. Jag måste säga att hon lyckas mycket bra!

En tvådelad bild som till vänster visar en kvinna i färgglada kläder. Till höger syns ett foto på den färglada fågeln som inspirerat klädvalet. Bilden är hämtad från dagens instagramtips.

Som skandinav är det dessutom väldigt härligt att få se olika exotiska fågelarter! De häftiga kreationerna gjorde mig väldigt nyfiken på personen bakom kontot. Därför kontaktade jag henne och ställde några frågor. Inom några timmar fick jag ett långt och vänligt svar från kontoinnehavaren, som dock vill förbli anonym.

Hej Karolina
Så underbart att få detta meddelande 😊 Jag besökte Stockholm för några år sedan och älskade det! Jag har skrivit svar, men det blev långt – förlåt!

Jag är varken fashionista 😂 eller fågelskådare. Men jag gillar kläder och tycker att Australiens fåglar är helt fantastiska. Jag hade ingen aning om hur många arter det fanns förrän jag började arbeta för en ekolog. En av de roligaste sakerna med detta är att mina vänner, som aldrig tidigare varit naturintresserade, började titta närmare på fåglar. De började skicka artiklar till mig och berättade att jag förändrat deras sätt att se på sin omvärld. Med klimatförändringar och ökade hot mot livsmiljöer, gillar jag verkligen att jag lyckas skapa uppmärksamhet kring de här små vackra varelserna, som så många australiensare inte är medvetna om.

Östlig gulsyd-hake. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Hur det hela började…

Allt började för cirka 4 år sedan, då jag upptäckte att kläderna jag hade på mig liknade en Östlig gulsyd-hake (jag tittar på många fågelbilder på jobbet), så jag postade en bild på min outfit och fågeln, sida vid sida. Min vän Lizzie uppmanade mig att fortsätta en hel vecka, så det gjorde jag. Min mamma blev stormförtjust och jag bestämde mig för att göra en “fågelvecka” varje år för hennes skull. Det är först i år det hela tagit fart och jag har börjat klä mig som fåglar mer regelbundet. Jag har satt upp några regler:

  1. Jag måste vara beredd att ha kläderna på mig en hel dag på jobbet (vilket innebär att jag inte kan klä ut mig hur som helst, eftersom det skulle kännas konstigt, och många av mina kollegor vet inte om att jag gör detta)
  2. Främst ska jag använda kläder jag redan äger.

Kläderna

Min lägenhet är minimal med väldigt lite garderober, så jag jag måste hushålla med mina inköp. Jag ogillar slit-och-släng, så nästan allt jag äger går att kombinera på olika sätt. Ibland undrar jag “Skulle detta kunna vara en fågelart?” när jag shoppar, men det är ytterst sällan jag köpt något bara för en fågelutstyrsel. Därför saknas det väldigt mycket bruna fågelarter på mitt konto – jag gillar helt enkelt inte att klä mig i brunt och beige! Jag måste älska ett plagg så mycket att jag kan ha det året om. Men nu har jag ju fått så många följare, så jag pushar mig själv lite extra när jag shoppar.

Dessa begränsningar gör att jag måste vara kreativ och återbruka. Exempelvis har jag använt en tygkasse som scarf, eftersom den hade rätta gröna nyansen. Eller så har jag vänt kläder ut-och-in, som i fallet med min “storspov-kofta”, som i själva verket är knälång och leopardmönstrad (Jag hade använt den en hel vinter innan det slog mig hur perfekt den skulle vara för några spräckliga fågelarter jag beundrar).

Leopard-kofta blir storspovs-kofta!

I min smartphone har jag ett fotoalbum med vackra fåglar som jag regelbundet kollar i, nu när jag driver det här instagram-kontot. Jag har några favoritfåglar, men mest av allt älskar jag mångfalden!”

Jag blev jätteglad att hon svarade på mina frågor. Hoppas att du fått lust att skynda till detta instagramkonto för att se otroligt vackra fåglar och de sinnrika klädvarianterna.

Vilken fågel skulle du vilja inspireras av i ditt klädval? Har du någon favoritfågel? Vilken fågel är enligt dig den mest fashionabla?

Ha det underbart tills nästa gång!
/Karolina


PS: Andra instagramtips jag gett är Bizarro och Kristerkvast.

Relaterade inlägg