Vad tänker du när du hör ordet geologi? De flesta tänker nog på stenar och berg. Men geologi är så mycket mer! Exempelvis finns inriktningen dendrokronologi. Idag får du träffa forskaren Johannes, som tack vare sina expertkunskaper om träd hamnade mitt i konstvärlden. Jag besökte honom på geologiska institutionen i Lund. Hör här!
Hej, Johannes Edvardsson, geolog med inriktning dendrokronologi. Vad gör en geolog egentligen?
Johannes: Geologi är läran om jorden. Alltså alla processer som skapat, omformat eller påverkat jorden. Själv är jag en så kallad kvartärgeolog med specialisering på dendrokronologi.
Som dendrokronolog jämför jag årsringsmönster från olika träd och i min forskning tittar jag mycket på hur trädens tillväxt påverkas av olika klimat- och miljöförändringar.
Årsringar berättar
Karolina: Vad kan årsringarna berätta?
Johannes: De visar klimatförändringar över tid. Årsringar kan också användas för att datera en mängd olika föremål. Exempel är virke i skeppsvrak, gamla musikinstrument, bjälklag i kyrkor och träpaneler.
Årsringar är som trädets egna streckkoder! Utifrån årsringarna kan man utläsa mycket spännande, både om klimat och kulturhistoria.
Karolina: Du hamnade mitt i ett stort forskningsprojekt om konstnärerna Van Dyck och Jordaens. Vad var din uppgift?
Johannes: Jag skulle datera virket i panelerna de målat på. På 1600-talet, då dessa konstnärer verkade, målade man fortfarande en hel del på träpaneler.
Genom forskningen ville man veta mer om ett eventuellt samarbete konstnärerna emellan, och hur arbetet i ateljéerna hade gått till. Jag fick samarbeta med konsthistoriker och konservatorer på en mängd fina konstmuseer i Europa.
Karolina: Var du intresserad av konst sedan tidigare?
Johannes: Jag gillar att rita och måla. Visst hade jag besökt en del konstutställningar, men aldrig riktigt reflekterat över konsten som kunskapsområde.
Jag fick läsa på lite hastigt om konsthistoria. Men jag hade ju kunniga konsthistoriker som medarbetare i projektet, så jag brukade lyssna på deras diskussioner, medan jag packade upp min utrustning.
Att få gå bakom kulisserna…
Karolina: Du fick gå bakom kulisserna och tillträde till en sluten värld, där de allra dyrbaraste och unika konstverken bevaras. Hur var den världen?
Johannes: Den präglades av ett extremt högt säkerhetstänk. Ibland åkte vi hiss ner i en bunkerlik miljö, långt under marknivå där det fanns kameror och detektorer överallt. Andra gånger fick jag arbeta med en vakt eller konservator som övervakade mitt jobb.
Inget fick riskeras med dessa ovärderliga konstverk!
Intressanta kanter
Karolina: Hur gjorde du när du undersökte panelerna?
Johannes: Först måste jag avgöra om det gick att se och dokumentera årsringarna. Ibland hade någon annan forskare varit där tidigare och undersökt kanten på träpanelen. Då behövde jag inte snitta i träet, eftersom årsringarna syntes tydligt.
Men om kanten var otydlig av smuts och fernissa, så blev jag tvungen att skära bort en tunn remsa, för att kunna fotografera. Jag fotograferade alltså av kanten på träpanelerna med min makro-utrustning.
Johannes: Sedan kunde mäta bredden på årsringarna och på så sätt få fram ett tillväxtmönster för trädet som jag via ett datorprogram kunde jämföra och datera med hjälp av referens-kronologier.
På så sätt kunde vi få veta var virket kom ifrån och hur gammalt det var. Det visade sig att man köpte baltisk ek från Polen till de flamländska träpanelerna! Ofta kunde mitt resultat stärka konsthistorikernas teorier.
Bildkälla: Johannes Edvardsson.
Karolina: Slutligen, har du någon egen favoritkonstnär?
Johannes: Jag gillar Hieronymus Bosch! Det är riktigt spännande och skruvat! Dock har jag själv aldrig undersökt någon Boschpanel.
Efterord: Det här inlägget är ett exempel på en intressant aspekt av konsten: att den breder ut sig, förgrenar sig in i andra vetenskaper och levererar oväntade aha-upplevelser och spännande möten! Jag tackar Johannes för hans tid och engagemang och att jag nu vet vad dendrokronologi är!
Stockholms universitet gjorde nyligen en liknande undersökning av Pieter Bruegel den äldres verk Överfallet, och där kom man fram till att motivet målats på en pannå tillverkad av baltiska ekar. Tyvärr visade det sig att ekarna fällts alltför nära i tid till den store mästarens bortgång vilket ledde till slutsatsen att Bruegelmålningen inte var någon Bruegelmålning utan utförts av en efterföljare. Så kan det gå ibland…
Intressant. Jag har också daterat en målning som skulle vara Pieter Bruegel den äldre där de baltiska ekarna var fälda tidigast 1569 (även hans dödsår), så jag tvivlar på att han hunnit måla den. Vet du vem som daterade målningen i Stockholm?
På Stockholms universitets hemsida finns en artikel och en video som kort beskriver undersökningen av verket. Där nämns en professor med namnet Matteo Possitano och en kemist som heter Marco Cardinali. Om jag förstått det hela rätt så var det dessa två herrar som utförde den tekniska undersökningen.
Artikelns rubrik var för övrigt: ”Kan vara gjord i 1500-talsmästaren Bruegels ateljé”. Om du googlar på denna rubrik så tror jag nog att du hittar fram till artikeln.
Så intressant. Sanningen kom fram ändå, och världen blev en Brueghel-målning fattigare… Tack för att du läser och kommenterar!
Dendrokronologi är tillämpad forskning i sin prydno!
🙂 Nils-Arvid