Som flera av er redan vet, har jag pluggat konsthistoria under våren och tagit ytterligare 30 högskolepoäng. Om man inte är insatt i ämnet, är det inte helt lätt att veta vad ”konsthistoria” innebär. Därför tänkte jag ägna dagens inlägg åt lite funderingar kring detta.
Konsthistoria=Datering?
Några jag pratat med tror att man måste lära sig massor av årtal utantill. Svaret är att man klarar sig väldigt långt som konsthistoriker, utan att fylla skallen med exakta årtal. Det är mer användbart att kunna resonera sig fram till en rimlig datering utifrån hur ett konstverk ser ut. Och ännu viktigare är, att kunna säga något vettigt om tolkning och den kontext det skapades i.
Konsthistoria=Förfalskning?
Några tror att jag har lärt mig att se skillnad på äkta och förfalskad konst. Inte heller det stämmer. Visst, det finns väl någon liten promille-andel av alla konsthistoriker som sysslar med sådant. De kallas konnässörer. Men då måste man bli extremt specialiserad på ett konstnärskap. Alltså skaffa sig väldigt smal och djup kunskap.
Konsthistoria=Värdering?
Förvånande många tror att jag lärt mig att värdera konst. Alltså att sätta prislapp. Inte heller det stämmer. Jag kan inte ett dyft om sådant! Jag siktar alltså inte på att bli anställd på Antikrundan eller Bukowskis…
Teori, analys, metod!
Men vad sjutton har jag då sysslat med i skolan, undrar säkert någon. Jo, jag har…
- Lärt mig tolka konst utifrån olika teorier som används av konsthistoriker
- Lärt mig grunderna i att skriva akademiskt
”Och vad kan du kalla dig nu?”, undrade en kollega, när jag kom tillbaka till jobbet. Tja, jag kan faktiskt kalla mig ”konsthistoriker”. Det sa i alla fall vår lärare Björn Fritz på en föreläsning. Och han tillade med ironisk ton:
”Men ingen kommer att falla på knä inför er när ni kallar er konsthistoriker. Men OM någon gör det, njut av stunden!”
Detta uttalande gav upphov till muntra fnissningar i föreläsningssalen. Budskapet från läraren var glasklart: Vi tillhör en liten, insnöad skara, med intresse för något det flesta bara rycker på axlarna åt. Men vad gör det? Det är underbart att få vara bland likasinnade, att nörda ner sig och dyka djupt i den underbara ocean som kallas konsthistoria.
Coronan på verket
Ungefär samtidigt med corona-lock-down skulle vi skriva uppsats, kursens huvudsakliga utmaning för oss studenter. Jag valde att skriva om en offentlig skulptur, ”Utblick/Insikt”, som finns i Malmö. Jag använde en kombination av olika teorier för att undersöka skulpturen. Det var väldigt intressant och jag lärde mig en massa på kuppen.
Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt skön sommar och meddela att denna blogg nu tar ett långt sommarlov…
Bästa hälsningar
Karolina
PS: Även tidigare denna termin har jag reflekterat över tillvaron som student i konsthistoria. Det inlägget finns att läsa här.
????????Käraste Karolina ~ åter igen går jag möjlighet att Förgylla av Dina Ord och Tankar.
Klokskap ~ Helt enkelt…
Känns som jag har lärt mig lite nytt och Du är en Inspirations källa ~ är Så Glad att Vi ”Har Oss”…
Ser med Spänning fram emot att Tillsammans prata om Hilma af Klints Verk och VAD Du Känner…
????????
Det är inte Bubbel i glaset med väl det Goda Kaffet i en kopp här på sängkanten…
Stor Varm Kram
Anneli
Tack ännu en gång för att du så troget läser mina ”klokskaper” och ibland ”tokskaper”. Känns fantastiskt att ha just dig som supporter, bästa Anneli. Ja, jag är mycket nyfiken på Hilma… Mycket stor kram/Karolina
Grattis till ny titel!!! Ha en riktigt fin sommar!! Kom och hälsa på ute på landet om stan blir för varm. Du är alltid välkommen. Kram
Tack för dessa glada tillrop och jag kommer mycket gärna ut på landet! Stor kram!