Växter i konsten, del 2. Flora, flora i boken där…

En flora är en bok om de växter som förekommer inom ett visst område. De är illustrerade med teckningar. Men har du någonsin reflekterat över varför det alltid är teckningar? Vore det inte mer verklighetstroget att använda fotografier?

Svaret är, att en tecknad illustration på bästa sätt fångar in växtens karaktäristiska drag och strävar efter att visa en slags art-arketyp. Ett fotografi däremot avbildar en enskild växt, vid en enskild tidpunkt och på en specifik plats. Dessutom fångar fotografiet specifika ljusförhållanden, och kameraoptiken påverkar skärpedjup och brännvidd. Därför anser man att fotografiska bilder är mindre lämpliga för en klassisk flora.

En flora ska trots allt användas för att kunna artbestämma de växter man finner! Därför måste illustrationen frigöra sig från specifika förhållanden och vara så allmängiltig som möjligt. Dessutom blir det ju snyggt och enhetligt med illustrationer.

Bokomslaget till Nordens flora.

En riktigt gammal flora

Det sägs att greken Krateus var den förste som skapade en illustrerad förteckning över läkeväxter. Han levde på hundratalet f. Kr. Historiker anser att en annan grek, Dioscorides, är den mest inflytelserika flora-skaparen. Han var förmodligen läkare i Neros armé. Således reste han mycket i jobbet och samlade samtidigt in kunskap om läkeväxter från olika platser.

Dioscorides arbete fortlevde genom seklen. Man kopierade hans text och spred den vida omkring, ända in på 1600-talet! Därför finns hans skrift bevarad i boken Vienna Dioscurides, från år 512. Denna bok har över 400 handmålade illustrationer över djur och växter. Ganska imponerande, tycker jag!

En gulnad boksida som visar en slingrande växt med bär samt handtextad skrift.
Denna illustration visar björnbär i boken Vienna Dioscirides. Notera att illustratören valt att visa nästan samtliga växtblad uppifrån, med få överlappningar. Det tyder på att man velat uppvisa de mest karaktäristiska dragen och renodla bilden för maximal tydlighet.

Detta inlägg var del 2 i en serie jag skriver om växter i konsten. Du kan läsa första inlägget här.

Nästa gång kollar vi in en riktig höjdarväxt inom konsten!
Ha det gott!
/Karolina

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 1. En plantbaserad serie.

Idag börjar jag en serie inlägg om växter i den västerländska konsten. Du som följer bloggen vet att jag med jämna mellanrum skriver tematiskt i serier. Tidigare har jag exempelvis skrivit serierna ”Svart och vitt”, ”På vingar genom konsthistorien” och ”Djur i konstens tjänst”. Nu är det alltså växternas tur!

Genom tiderna har växter fyllt olika funktioner i konsten. Från botaniska illustrationer av läkeörter, till religiös symbolik och vardagliga blomsterbetraktelser.

Innan jag blev konstvetare hade jag ett vagt hum om att blommor ansågs vara ett banalt motiv i konsten. Genom mina studier i konsthistoria vid Lunds universitet, kommer jag i denna serie att förklara varför samt reflektera över orsakerna till konjunktursvängningarna som drabbat växternas popularitet som motiv. På gott och ont har nämligen samhälleliga förändringar – och enskilda konstriktningar – ömsom upphöjt och nonchalerat växterna som motiv.

Bilden visar sex olika blomsterbilder ur konsthistorien. Bl a ett barock-stilleben, van Goghs solrosor och ett svartvitt foto av agaveplantan.
Några fagra blommor och blad ur konsthistorien.

Jag utlovar exempelvis inlägg om specifika arter, som akantus och vita liljor. Jag ska också beröra växtsymbolik, betrakta en ogrästuva genom renässans-glasögon samt köra ner näsan i holländska blomsterstilleben. Därtill plockar jag ett antal personliga favoriter till en midsommarbukett.

Önskvärda växter?

Har du någon favoritväxt eller blomma i konsten du vill veta mer om? Hör gärna av dig i kommentarsfältet så ska jag med glädje försöka leverera beställd önskning!

Bästa hälsningar
blomsterpigan Karolina

Relaterade inlägg