Fjärilar i konsten: World of Butterflies och visuell ambivalens

Vackra fjärilar i kombination med mänsklighetens värsta våld blir en visuell krock med många bottnar. Idag tittar vi närmare på Peter Holst Henckels bildserie World of Butterflies.

Verket finns på Arken. Som lycklig skåning har jag nära till museet, som ligger i Ishøj nära Köpenhamn. I deras permanenta samling finns World of Butterflies. Det är en serie bilder som vid första anblicken föreställer vackra fjärilar från världens alla hörn.

Och första gången jag närmade verket från håll, så var det de vackra fjärilarna som drog till sig min blick. Konstvetarens reptilhjärna tänkte att det verkade ”banalt” med en räcka fjärilsbilder. Men ”banalt” fick jag äta upp med råge. När jag ställde mig nära bilderna upptäckte jag att de inte enbart föreställer vackra fjärilar. De avbildar nämligen också pressbilder från våldsamma händelser i vår historia.

Konstnären har använt fjärilarna som projektionsyta där han också infogat bilder från krig, kriser, uppror, svältkatastrofer och liknande. På så sätt sammanfogar han fjärilarnas skönhet med de värsta bilder vi kan tänka oss.

Upplägget är enkelt och genialiskt. Varje fjärilsart är presenterad för sig själv, med sitt latinska namn, samt datum och plats för den våldsamma händelsen. Dessutom är respektive fjärilsart hämtad från den geografiska plats där våldet utspelat sig.

Kontraster

På så sätt skapar Holst Henckel en tragisk klassificering där naturvetenskap och politik sammanfogas i en och samma bild. Resultatet blir en sorglig påminnelse om det vår värld rymmer: oerhörd skönhet och ofattbar grymhet. Således använder han ett retoriskt grepp som alltid utövar en lockelse för betraktare, nämligen kontraster.

Och här handlar det om kontraster på flera nivåer. Dels ställer han vår så kallade kultur/civilisation mot natur, en klassisk uppdelning som många konstnärer använder. Därtill ställer han två helt olika bildgenrer mot varandra: den naturvetenskapliga/klassificerande mot pressbilden. Naturvetenskapliga bilder strävar efter en ”sann” bild, till exempel av en viss art, så att denna lätt ska kunna igenkännas utifrån sina särskilda kännetecken. Därför är exempelvis artförteckningar och floror ofta bildsatta med skickliga illustrationer. Pressbilder strävar förhoppningsvis också efter att uppvisa en ”sann” bild (men idag vet vi att pressbilder vinklas efter politisk agenda). Pressbilden är en ögonblicksbild, en unik återgivelse av en särskild händelse.

Fjärilseffekten

Ytterligare en association blir den omtalade ”fjärilseffekten”. Den teorin lanserades av en meteorolog, Edward Lorenz. Det var grunden till ”kaosteorin” som försöker visa att initialt obetydliga händelser kan utvecklas till komplexa verkningar med stor effekt. Dessa händelser går inte att förutse. På samma sätt ställs vi inför världshändelser som vi aldrig kunnat (mar-)drömma om.

Sist men inte minst är fjärilar symboler för metamorfos, förvandling. Världen som vi tror oss känna den, är en plats för ständig turbulens. Fjärilarna i verket är i sitt sista stadium, ”imago”. Tidigare har de varit ägg, larv och puppa. På samma sätt blir de en bild av hur världshändelser utvecklar sig. Från till synes obetydliga ägg till en spröd och vacker varelse som bara lever en säsong eller kanske bara några dagar.

Vad ska vi tro på idag, när världen ser ut som den gör? Det finns inte längre någon ”stor berättelse” som kan göra världen begriplig för oss. Vår tillvaro är alltför komplex för att en liten människa ska kunna bringa ordning i allt som händer. Men oavsett vilken världsåskådning vi har, kan konsten visa oss det bräckliga, det vackra och våldsamma i vår globala värld. World of Butterflies är ett verk alla skolungdomar borde få uppleva och diskutera, tycker jag.

Det var allt i dagens fjärilshåv!

/Karolina

Relaterade inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.