Idag vet varenda människa att fjärilar genomgår olika stadier: ägg, larv, puppa och fjäril. Men på 1600-talet hade man dålig koll på saken. Därför berättar jag idag om Maria Sibylla Merian (1647-1717), entomolog och konstnär. Hon skaffade sig bättre kunskaper om saken. Dessutom var hon ekolog innan ordet ens fanns!

Kanske har du redan sett Merians insektsmotiv? De dyker upp på kort, presentartiklar, och liknande. Och det är lätt att fatta! Det beror på att de helt enkelt är extremt skickligt utförda, vackra och mycket detaljrika.

Uralstring kontra metamorfos

Som jag nämnde inledningsvis hade 1600-talsmänniskorna inte full koll på detta med insekters livscykler. Inte heller hade de så stor kunskap om samband i naturen, det vi idag kallar ekologi.

Man ansåg att insekter uppstod genom så kallad uralstring. Det innebar att de ”uppstod” spontant ur helt andra saker. Till exempel att löss kunde uppstå av damm. Ruttet kött kunde generera larver. Dessutom ansågs insekter smutsiga och äckliga.

Insekts-inspiration

Merian föddes in i en familj av konstnärer och gravörer. Släkten ägde ett stort bokförlag som gav ut naturböcker. På så sätt hade hon tillgång till både inspiration och kunskap på nära håll.

Redan som 13-åring födde hon upp silkesmaskar och andra insekter. Som vuxen förvandlade hon sitt kök till ett insektslabb, fullt med burkar innehållande olika arter och föda till dem.

Vid denna tid skapade konstnärer illustrationer utifrån döda och uppnålade exemplar av insekter. Men till skillnad från sina samtida konstnärskollegor studerade och målade alltså Merian levande insekter. Resultatet blev livfulla och detaljerade bilder.

Med hjälp av sina erfarenheter från insektsuppfödningen blev Merian en av de första att visa på insekternas metamorfos. Alltså omvandling mellan olika stadier. Därmed utmanade hon teorin om uralstring. Till exempel visade hon i en och samma bild silkesmaskens metamorfos.

Ekologisk föregångare med omväxlande liv

Mest revolutionerande av allt var att Merian avbildade insekterna tillsammans med de växter som de levde på. Vid denna tid illustrerade man nämligen alla arter var för sig, tagna ur sitt sammanhang. Men genom att sammanföra insekter och växter i samma bild visade Merian på arternas samband.

Merian levde ett spännande liv. Hon föddes i Frankfurt, gifte sig, startade en skola för måleri och broderi i Nürnberg, flyttade till Friesland-provinsen i Holland och gick med i en sekt, skilde sig, lämnade sekten, flyttade till Amsterdam och publicerade böcker. Hennes publikationer fick strykande åtgång. Hon sålde alla sina tillgångar för att själv kunna bekosta en forskningsresa till Surinam med sin dotter. Där avbildade hon ett stort antal arter.

Efter hennes död sålde döttrarna hennes målningar, främst till den ryske tsaren Peter I i Sankt Petersburg. Där finns många av originalen kvar än idag.

Bortglömd forskare

Fram till på 1900-talet var Merian mest omskriven som konstnär. Men numera tillmäter man henne också rättmätig betydelse som forskare. 2018 fick hon en fjärilsart uppkallad efter sig, Catasticta sibyllae. Hon hamnade också på en D-marksedel.

Det var allt för idag!
Tack till Ulf Westerberg för artbestämningar av fjärilarna på Merians bilder.

Bästa hälsningar från bloggerskan med fjärilshåven i hand

Relaterade inlägg

• Fjärilar i konsten: Gainsboroughs döttrar på fjärilsjakt
• Fjärilar i konsten: Titanernas fall
• Fjärilar i konsten: World of Butterflies och visuell ambivalens
• Växter i konsten, del 6. Barocken och högkonjunktur för botaniska motiv