Har du barnasinnet kvar? Gillar du att gunga? Låt oss då gunga oss genom några konstverk under de kommande fyra inläggen! Först ut kommer en målning som är oanständig utan att säga det rakt ut.
Känner du erotiken dallra i luften? Fragonards ”Gungan” från 1767. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Gungan
Vi börjar med en rokokomålning från 1767, Gungan av Jean-Honoré Fragonard. I likhet med många andra gulliga motiv från denna tid verkar motivet ytterst oskyldigt vid en första anblick. Vad ser vi egentligen? Jo, en vackert klädd kvinna som gungar. Hon har fått upp farten rejält. Hon tappar ena skon.
I gräset framför henne ligger en yngling. I dunklet till höger skymtar en äldre herre som tycks styra gungan med hjälp av två rep. Slutligen så finns det några putti med (så klart), i form av små statyer. Puttin till vänster, ovanför ynglingen, verkar söka ögonkontakt med kvinnan. Samtidigt manar han till tystnad med ett finger framför munnen. Den andra puttiskulpturen står i närheten av den äldre mannen.
Så, var är snusket?
Att gunga är väl ett barnsligt och oskyldigt nöje? Icke! När det gäller 1700-talet var målningar av detta slag ofta dubbelbottnade. På den tiden betraktade man en sådan här bild och fattade galoppen direkt. Gungans rörelse upp och ner, fram och tillbaka var en allmänt känd sexuell anspelning!
Snubben som ligger på marken kikar in under damens kjol. Intressant att notera är att han ligger i en mycket snarlik pose som Michelangelos Adam i Sixtinska kapellet. Och vi vet ju vad som hände Adam efter att han smakat äpplet…
Michelangelos ”Adams skapelse”, takmålning i sixtinska kapellet. Utförd ca 1508-1512. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Gungan på beställning
Målningen ska ha varit ett beställningsarbete. Dramatikern och låtskrivaren Charles Collé beställde motivet som skulle föreställa hans älskarinna. Bakom damen skulle det stå en biskop och putta på henne för att få upp farten.
Uppdraget att måla gick först till konstnären Gabriel François Doyen. Men denne tackade nej. Han tyckte att motivet var för magstarkt! Därför överlämnade han uppgiften åt Fragonard som utförde målningen (men någon biskop verkar det inte ha blivit).
I alla tider…
Så vad lär vi oss av detta? Folk har alltid varit intresserade av sex! Men på 1700-talet använde man symbolspråk och metaforer.
Vilka bilder använder vi idag för att beskriva samma sak? Är de lika förfinade och eleganta? Jag tycker att erotiska bilder har blivit trist skåpmat i vårt samhälle. Var är raffinemanget? De spännande anspelningarna som måste avkodas?
Vad tycker du om Fragonards målning? Har du något favoritkonstverk när det gäller erotiska undertoner? Skriv gärna och kommentera!
Läs mer om Fragonards målning på engelska Wikipedia
Hälsningar
Karolina
PS: Denna spaning ingår i en serie om gungande i konsten. Du kan läsa de andra spaningarna här: Om Renoirs gunga, om Kenneth Nolans Swing och slutligen samtidskonst av Maja Hasager.