Kategoriarkiv: Konsten

Abstrakt

Publicerat av
Svara

Visste du att termen abstrakt kommer från det latinska verbet abstrahere? Det betyder att ”dra ut”. Men vad är det konstnären drar ut? Från vart och till vad? 

Dahlgren och Rantanen

I sommar har jag haft förmånen att på mitt arbete få vistas i en utställning med konstverk av Jacob Dahlgren och Mari Rantanen. De arbetar båda med abstrakt konst fast med olika utgångspunkt. Därför läste jag på lite om ämnet.

Omgiven av färgstarka abstraktioner. Målningen i bakgrunden är utförd av Mari Rantanen.

Utifrån

Ett enkelt sätt att analysera abstrakt konst är att fråga sig om verket har sitt ursprung i det yttre? Om så är fallet har konstnären utgått från ett föremål i verkligheten och omvandlat det till rena, förenklade former.

Ett känt exempel på detta är konstnären Piet Mondrian (1872-1944). Han menade att det finns ett slags underliggande formsystem i vår verklighet. Genom att renodla linjer och färgfält kan man komma åt detta system. Således kan en konstnär förmedla detta system till betraktare genom abstrakt måleri. Ett resultat av Mondrians tankar var att han till slut skapade bilder enbart med linjer och färgfält. På internet hittade jag följande animation som illustrerar Mondrians arbete mycket bra.

Inifrån

Men alla konstnärer utgår inte från en yttre verklighet. Många hämtar sina bilder ur inre tankeprocesser eller känslor. Ett exempel är Vasilij Kandinskij (1866-1944). Han hämtade sina abstraktioner ur inre visioner. Därmed kan man kalla hans bilder för fantasier. Han hade många tankar om andlighet och geometri i konsten.

Abstrakt av Kandinskij. Denna affisch har jag visat för massvis av förskolebarn. Alltid med lika gott resultat. Bilden sätter verkligen igång tankar. Foto: Julius Dahlström.

Såklart finns det en glidande skala, konstnärer hämtar korn av inspiration från alla möjliga håll, omvandlar, vrider och vänder på saker och ting. Och de utvecklar ofta abstraktionerna under sin livstid.

Öppen för tolkning

Det är naturligtvis upp till var och en av oss betraktare om man väljer att möta ett abstrakt verk med tanke och analys eller med känsla. Alltså om man försöker tolka in något föreställande eller om man hänger sig åt känslor och förnimmelser…

Ingen kan förhindra att någon omvandlar ett abstrakt verk till konkreta associationer. Men det är heller inte önskvärt, tycker jag.

Låt oss återkomma fler gånger till detta konkreta OCH abstrakta ämne!

Ciao!

PS: I ett annat inlägg diskuterar jag en abstrakt målning av Kenneth Noland, läs det gärna!

Gungan, del 2. Renoir och ett lugnare gung

Publicerat av
Svara

Idag fortsätter vi temat med gungor i konsthistorien. Förra gången granskade vi en målning med erotiska undertoner. Idag betraktar vi en betydligt mer anständig gung-bild, nämligen ”Gungan” av Pierre-Auguste Renoir. Målad 109 år senare.

Chockerande fläckigt! ”Gungan” av Renoir, 1876. Bildkälla: Wikimedia Commons

Målningen visades 1877 på impressionisternas utställning. Kritikerna blev upprörda över alla ”fläckar” i målningen. Impressionismen var en ny och radikal konststil som fokuserade på att fånga ljus och atmosfär. Därav fläckarna som skildrar ljusets spel genom ett lövverk, i detta fall.

Kameran hade ju nyligen gjort sitt intåg och konstnärerna var inte längre lika intresserade av att avbilda verkligheten exakt och noggrant. Det skötte ju en mekanisk låda och lite kemi mycket bättre.

Om vi i förra inlägget pratade sexuella anspelningar kan vi nog konstatera att eventuella erotiska undertoner är rejält undanskuffade i denna målning. Vi ser ett par som står och samspråkar intill en gunga. Även i denna målning skymtar ytterligare en man i bakgrunden. Fragonards putti (från förra inlägget) är ersatt med ett litet oskyldigt barn. Vädret är soligt och alldeles underbart.

Fy f-n för fläckar!

Jämfört med 1700-talet verkar 1800-talet ha varit betydligt mer kyskt. Min gissning är att 1800-talets publik inte gjorde så många sexuella associationer när de såg denna bild. Istället blev man irriterad av alla färgfläckar!

Vad folk uppmärksammar och tolkar in i konst i olika tider säger en hel del om tidsandan. Intressant att notera är att impressionismen nog har kommit att bli den mest populära konststilen genom tiderna.

Men på den tiden, då jävlar! Impressionism var alltför radikalt och fläckigt. Visste du förresten att en vredgad konstkritiker, Louis Leroy, 1874 myntade termen impressionism? Han skrev nedlåtande och satiriskt om Monets målning Impression – soluppgång i den parisiska tidningen Le Charivari.

”Impression-soluppgång” av Monet, 1874. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Ha det fint tills vi hörs igen!

Relaterade inlägg

Gungan, del 1. Fragonard och ett erotiskt svingande.

Publicerat av
Svara

Har du barnasinnet kvar? Gillar du att gunga? Låt oss då gunga oss genom några konstverk under de kommande fyra inläggen! Först ut kommer en målning som är oanständig utan att säga det rakt ut.

Känner du erotiken dallra i luften? Fragonards ”Gungan” från 1767. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gungan

Vi börjar med en rokokomålning från 1767, Gungan av Jean-Honoré Fragonard. I likhet med många andra gulliga motiv från denna tid verkar motivet ytterst oskyldigt vid en första anblick. Vad ser vi egentligen? Jo, en vackert klädd kvinna som gungar. Hon har fått upp farten rejält. Hon tappar ena skon.

I gräset framför henne ligger en yngling. I dunklet till höger skymtar en äldre herre som tycks styra gungan med hjälp av två rep. Slutligen så finns det några putti med (så klart), i form av små statyer. Puttin till vänster, ovanför ynglingen, verkar söka ögonkontakt med kvinnan. Samtidigt manar han till tystnad med ett finger framför munnen. Den andra puttiskulpturen står i närheten av den äldre mannen.

Så, var är snusket?

Att gunga är väl ett barnsligt och oskyldigt nöje? Icke! När det gäller 1700-talet var målningar av detta slag ofta dubbelbottnade. På den tiden betraktade man en sådan här bild och fattade galoppen direkt. Gungans rörelse upp och ner, fram och tillbaka var en allmänt känd sexuell anspelning!

Snubben som ligger på marken kikar in under damens kjol. Intressant att notera är att han ligger i en mycket snarlik pose som Michelangelos Adam i Sixtinska kapellet. Och vi vet ju vad som hände Adam efter att han smakat äpplet…

Michelangelos ”Adams skapelse”, takmålning i sixtinska kapellet. Utförd ca 1508-1512. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gungan på beställning

Målningen ska ha varit ett beställningsarbete. Dramatikern och låtskrivaren Charles Collé beställde motivet som skulle föreställa hans älskarinna. Bakom damen skulle det stå en biskop och putta på henne för att få upp farten.

Uppdraget att måla gick först till konstnären Gabriel François Doyen. Men denne tackade nej. Han tyckte att motivet var för magstarkt! Därför överlämnade han uppgiften åt Fragonard som utförde målningen (men någon biskop verkar det inte ha blivit).

I alla tider…

Så vad lär vi oss av detta? Folk har alltid varit intresserade av sex! Men på 1700-talet använde man symbolspråk och metaforer.

Vilka bilder använder vi idag för att beskriva samma sak? Är de lika förfinade och eleganta? Jag tycker att erotiska bilder har blivit trist skåpmat i vårt samhälle. Var är raffinemanget? De spännande anspelningarna som måste avkodas?

Vad tycker du om Fragonards målning? Har du något favoritkonstverk när det gäller erotiska undertoner? Skriv gärna och kommentera!

Läs mer om Fragonards målning på engelska Wikipedia

Hälsningar
Karolina


PS: Denna spaning ingår i en serie om gungande i konsten. Du kan läsa de andra spaningarna här: Om Renoirs gunga, om Kenneth Nolans Swing och slutligen samtidskonst av Maja Hasager.

Relaterade inlägg

Kännbart – En utställning för flera sinnen

Publicerat av
2

Förra inlägget handlade om att få ögonkontakt med konsten. Men vem har sagt att just jag ska ha syn och hörsel? Och att jag ska få uppleva världen med alla sinnen? Utställningen Kännbart väcker tankar.

Skulptur som ingår i utställningen Kännbart. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Tankeväckare

Dessa tankar väcktes förra veckan på ett seminarium arrangerat av Ystad konstmuseum och Bästa Biennalen. På Ystad konstmuseum visas just nu en fantastisk utställning. Kännbart, heter den. Utställningen ska strax turnera vidare.

Konstverk man kan känna och spela på. Klicka på bilden för att läsa mer om konstverket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Känn gärna på konsten!

Utställningen består av konst som man kan uppleva även om man har en eller flera funktionshinder. Exempelvis om man är blind/synskadad/döv/har nedsatt hörsel eller en kombination. Därför ingår konstverk man får känna och klämma på, lukta på, känna vibrera, spela på… Alltså sådant man vanligtvis inte får göra i en konstutställning!

En skulptur man gärna kan känna på. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Mista sin syn

En föreläsare på seminariet var Torbjörn Svensson som varit involverad i utställningen på olika sätt. Till skillnad från de flesta andra föddes han med en grav dubbelsidig hörselnedsättning. Dessutom fick han i vuxen ålder ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa (RP), eller rättare sagt Usher Syndrom typ 2. En följd av sjukdomen är att han numera enbart ser ca 5% på ena ögat.

Vardagens vedermödor

Med glädje och humor delade Torbjörn med sig av sin vardag och sina vedermödor i en värld anpassad för oss som ser och hör. Vi fick ta del av den livskris som ögonsjukdomen utlöste. Tänk att mista synen i vuxen ålder! Det är nog den värsta mardröm jag kan tänka mig. Kanske du också?

Å andra sidan fick Torbjörn frågan om hans funktionsnedsättning hade fört något gott med sig. Han svarade att det hade tvingat honom att leva i nuet, att vara närvarande och inte stressa. Tänkvärt!

Torbjörn Svensson. Bildkälla: Torbjörn Svensson.

En tuff värld

Vardagen måste bli bättre för alla som lever med en funktionsnedsättning. Men världen är så hård idag. Och man måste passa in i en mall. Problemet är att många med dövblindhet har sin egen unika kombination och livssituation. Men myndighetspersoner och beslutsfattare begriper inte det. Resultatet blir att systemen som ska underlätta bara är anpassade till ”normalfall”. Och vem är normalfall?

Sammanfattningsvis saknas det tid och empati i vår kalla tid! Allt ska gå så fort och vara så effektivt.

…så länge hjärtat kan slå

Jag är otroligt tacksam att jag lever och kan röra mig. Och att jag har syn och hörsel. För vem har sagt att just jag ska ha det? Att möta en dövblind får mig att förstå hur OTROLIGT PRIVILIGIERAD jag är.

Materiella ting, ägodelar och pengar kan komma och gå. Vad som verkligen betyder något är att man får vara frisk och i balans. Att man har nära och kära som älskar och bryr sig om en. Och att man kan begripa att uppskatta det lilla. Slutligen kommer några saxade rader från Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”:

…//Om blott en dag eller två
så håll till godo ändå,
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få.

Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga?
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn
och som fågeln på böljorna gunga?
…//

Här kan du läsa Torbjörns blogg ”Att leva med RP”
Utställningen Kännbarts turnéplan.

/Karolina

Relaterade inlägg

Ögonkontakt med konsten

Publicerat av
1

Vi hör ofta att vi behöver bli sedda för att må bra. Finns det något bättre sätt än direkt ögonkontakt?

Få ögonkontakt med konsten

Jag gillar mycket att titta på porträtt. Ibland uppstår en märklig kontakt med de avbildade. Därför stannar jag gärna upp och funderar lite över vilka de var. Bland annat undrar jag hur de levde och vilka egenskaper de hade. Därför tycker jag det är fascinerande att man kan betrakta ett porträtt från 1600-talet och känna att man har kontakt med personen ifråga.

Motivet tittar rakt ut ur tavlan och ögonkontakt uppstår.

Monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Monsieur Bertin och jag

Om jag ska välja ett exempel på en person som går att få bra ögonkontakt med, blir det nog monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Monsieur Bertin sitter som en åldrad krabba med håret på ända. Han verkar självsäker och luttrad.

Joan Miró målade ofta ögon

Joan Miró fick ofta uppdrag att formge affischer. Han ansåg att de som gick förbi skulle känna att affischen sökte ögonkontakt med dem. Därför målade han många ögon i bilderna till affischerna. I likhet med affischerna målade han ofta ögon i sina andra bilder också.

Han gjorde affischer till utställningar han själv skulle delta i, men även många andra: fotbolls-VM, Amnesty International, Unesco, Katalanska kongressen m fl.

Ögonkontakt med Marina Abramovic

Jämfört med Miró använde Marina Abramovic ögonkontakt på ett helt annat sätt. Från mars till maj 2010 pågick en numera legendarisk performance, The artist is present, på MoMA (Museum of Modern Art, New York).

Besökare fick köa i timmar för att i en stund få sitta mitt emot konstnären. Slutligen fick besökarna sin belöning när konstnären med fullständig närvaro mötte deras blick. Sammantaget satt varje besökare i genomsnitt fem minuter. Totalt genomfördes 1545 sittningar. Anmärkningsvärt!

Missa inte ögonen på Mazettihuset i Malmö

Om du går Bergsgatan norrut från Möllevångstorget passerar du Malmö Chokladfabrik (f d Mazetti). Höj din blick så ska du se att ett par stiliserade ögon blickar ner på dig.

Ögon-kakao-skylten på gamla Mazettihuset i Malmö. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mazetti tillverkade en mycket populär produkt som kom att heta ögon-kakao. 1956 formgav Olle Eksell produktens förpackning. Det är dessa ögon som nu syns högt där uppe på en stor kakaoförpackning.

Historien bakom chokladfabriken och kartongen på Mazetti-husets tak skrev Stephan Skougaard ett intressant inlägg om i sin blogg om Malmöbyggnader.

Vilka porträtt lyckas få kontakt med dig? Har du någon favorit? Berätta gärna i en kommentar!

/Karolina