Gungan, del 4. Gungor i Wanås skulpturpark.

Idag svingar vi oss upp till skogarna i nordöstra Skåne. Vi tittar närmare på två konstverk som innehåller gungor. 

Kärlek på eftermiddagen

När man gått in i parken möts man ganska snart av ett väldigt stort bokträd med 11 gungor. Konstverket heter Love in the afternoon och kom till 1996. Konstnären heter Hanne Tierney och verkar mest arbeta med performance-konst. Det utspelade sig också en performance när verket invigdes, en flicka iklädd rokokoklänning satt högt upp i träden. En tydlig referens till Fragonards Gungan, som jag skrev om i det första inlägget om gungor.

Gungor i olika höjd från ett högt träd.


Hanne Tierney, Love in the Afternoon, 1996, The Wanås Foundation, Sweden. Foto: Anders Norrsell

De 11 gungorna är uppsatta på olika höjd. Vissa kan man nå, medan andra måste man ta sig till via andra gungor. Det är fullt tillåtet att använda konstverket och genom att göra så blir man också del av det.

Kollektivt gungande

Den andra skulpturen i parken är Molly Haslunds Gungor – Koordinationsmodell 2. Det är en ställning med 6 gungor tätt monterade i en trästomme. För att kunna gunga måste alltså sex personer synkronisera sina rörelser!

Konstverket med 6 gungor som ska synkroniceras.


Molly Haslund, Gungor – Koordinationsmodell 2 /SWINGS, 2002/2014. Den permanenta samlingen på Wanås Konst. Foto: Mattias Givell.

Konsten i dessa fall är i själva verket de situationer som uppstår när människor interagerar med varandra och med verken. I Tierneys gungor kan man agera ensam, men i Haslunds måste man samarbeta och kommunicera med andra för att lyckas.

Den här typen av konst är ju väldigt annorlunda mot traditionell bildkonst och skulptur. Fokus skjuts från själva verket till betraktaren och de situationer som uppstår. Konsten bjuder in oss att ta ett steg bort från vardagen och in i leken.

Det är kul, tycker jag. Vad tycker du? Har du något speciellt minne från ett konstverk som du interagerat med? Skriv gärna och berätta!
/Karolina

Relaterade länkar


Tankar om träd i juletid

Jag publicerar detta inlägg på självaste julafton. Med tanke på mängden av överdekorerade julträd som denna dag agerar fokuspunkt i svenska vardagsrum så ägnar jag dagens funderingar åt några träd i konsten.

Die for you

Många är de stackars granar, som nedtyngda av bjäfs och krimskrams, offrar sin sista tid på att pryda våra hem. När julfestandet är över dör de sakta. Därför kan det vara lämpligt att börja denna spaning med trädkonstverket Die for you.

Träd som hänger upp och ner.

Die for you, 1993, konstnär Charlotte Gyllenhammar. Bilden är publicerad med konstnärens godkännande.

Denna installation är väldigt känd. Konstnären Charlotte Gyllenhammar hängde 1993 upp en 120-årig ek upp och ned på Drottninggatan i Stockholm.

Det är ett brutalt och naket verk. Gyllenhammar har tagit något så tryggt som en gammal ek och hängt det upp och ned, som ett slaktdjur. Och rotsystemet är kapat.

Titeln, Die for you, talar sitt tydliga språk. Det vill säga, någon dör eller offrar sig för en annan. Men vem är Någon? Och för vem dör eller offrar hen sig?

Som betraktare får du bestämma själv vad du tycker och tror! Är det en symbol över att vi människor dödar den natur vi lever i? Handlar det om att försöka utrota något misshagligt? Något som inte passar in, som ska bekämpas?

Kanske handlar det om relationer och  hur långt vi människor är beredda att gå för att anpassa oss i relationer?  Att vi vrider och bänder oss maximalt i önskan att passa in? Att vi till och med rycker loss våra rottrådar ur den trygga jorden för någon annans skull? Eller är det en bild över kärlek man är beredd att gå i döden för?

Jag tycker att verket är mycket starkt. Det får mig att reagera och reflektera. Kort sagt: Intressant konst!

En inkräktare, en reklampelare och ett önsketräd i Wanås skulpturpark

Roxy Paine har gjort två trädskulpturer i Wanås skulpturpark. Den första, Impostor, är från 1999. Det är ett hopsvetsat träd i rostfritt stål. På långt håll ser man att trädet är konstgjort. Till exempel syns svetsfogarna tydligt. Därför påminner det lite om scenografin i Trollkarlen från Oz. På så sätt ser man att det inte hör hemma i faunan. Titeln är ju också Impostor, vilket betyder inkräktare.

Träd i metall i en skog.

Roxy Paine, Impostor, 1999. Foto: Anders Norrsell. Publicerat med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Med klimatförändringarna invaderar arter från andra klimatområden våra nejder. Vissa konkurrerar ut arterna som redan finns. Invasionen kan också bero på att någon klåfingrig människa planterat in en främmande art som genast sprider ut sig och tar över. Ett exempel är björnlokan.

Inkräktare i det yttre och det inre

En inkräktare är någon som tränger in och tar över. En inkräktare är ovälkommen. Alltså någon som kränker ett territorium. Men Roxy Paines skulptur ser ganska oskyldig ut. Kan det ha onda avsikter?

Själv kan man i sitt närområde bli invaderad av både det ena och det andra. Myror. Fruktflugor. Krukväxterna kan få bladlöss. Någon hackar ditt lösenord.

I sitt inre kan man bli invaderad av energitjuvar till exempel. Eller bullriga typer utan fingertoppskänsla som dundrar in i ens personliga sfär och förpestar tillvaron. Personer  kan sakta men säkert krypa under ens skinn på ett obehagligt sätt. Så en vacker dag inser man att man är invaderad och att någon kränker ens territorium utan att man märkt det.

Façade/Billboard

Den andra skulpturen på trädtema av samme konstnär heter Façade/Billboard. Ett träd (Façade) bärs upp av en reklamskylt (Billboard). Hela skapelsen påminner om en stor utstansad clip-art-bild. Detta träd verkar behöva stöttning i form av en reklampelare.

Roxy Paine: Façade/Billboard, 2010. Foto: Anders Norrsell. Publicerat med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Har det gått så långt att naturen måste stöttas av reklamen för att få uppmärksamhet?

Önsketräd

Yoko Ono har skapat önsketräd på ett antal ställen I världen. Och 2011 kom det önsketräd även till Wanås, Wish Trees for Wanås, 1996/2011. I ett antal äppelträd kan man som besökare hänga önskningar som man skrivit ner på små etiketter.

Yoko Ono: Wish Trees for Wanås, 2011. Foto: Wanås Konst. Bilden är publicerad med tillstånd av Wanås Konst, samlingen.

Träden är nästan helt överlastade av alla önskningar. Folk vill ha allt från senaste IPhone-modellen till tillfrisknande från allvarliga åkommor, till kärlek och fred på jorden.

Personalen på Wanås skördar med jämna mellanrum önskningarna och låter dem torka innan de skickar lapparna till Imagine Peace Tower på Island, ett minnesmonument Yoko Ono skapat för John Lennon. Om du går in på länken ovan kan du lämna dina önskningar till projektet!

Handlingen att konkret skriva ner en önskning och låta ett träd ta hand om den verkar utöva en magisk attraktion, av antalet önskningar att döma. Människor tror trots allt att det kan finnas någon eller något som lyssnar. Det kan vara värt ett försök!

Det finns säkert anledning att återkomma till andra träd i konsten längre fram. Har du något träd, verkligt eller konstgjort, som betyder något särskilt för dig? Skriv gärna och berätta!
God jul!