Yttre och inre landskap

Ibland upplever vi en situation som ett förhöjt koncentrat. En stund av förtätad innebörd. Då händer det att vi säger ”Det var som på film”. Men om du drabbas känslomässigt av ett storslaget landskap skulle du lika gärna kunna yttra ”Det var som på en målning av Caspar David Friedrich”.

Caspar David Friedrich (1774-1840)
Bombastiska naturvyer, stormande havslandskap, stilla vintervyer eller knotiga trädstammar i motljus. I förgrunden syns ofta några enstaka människogestalter som blickar ut i landskapet. Det är konstnären Friedrichs signum.

Månsken vid havet, Caspar David Friedrich. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Han kom att bli en av de främsta konstnärerna inom romantiken som var den rådande konststilen under perioden ca 1770-1850. Då hyllade man de stora känslorna och uttrycken. Efter den romantiska perioden kom den mer nyktra realismen och naturalismen att ta över.

Metaforer för inre landskap
Man kan gärna tolka Friedrichs episka landskap som uttryck för inre själstillstånd. Som metaforer för känslor. Helt enkelt som inre landskap. Visst är det en användbar metafor!

Vinterlandskap, Caspar David Friedrich. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Vid kriser känns ens inre som en stormig ocean. Naturkrafter som inte går att hejda river ens själ. Omöjligt att navigera i. Man tar in vatten. Ens känslor dränker en.

Bättre då med en lugn solnedgång över ett pastoralt landskap. Då mår man gott och kan lugnt gå till sängs full av tillförsikt inför morgondagen.

Kanske är man frusen i själen. En inre vinter har lamslagit en och satt allt på paus inför kommande vår. Isformationer på ett fruset hav tynger ner ens inre. Livet på tomgång.

Om du mår toppen kanske du kan blicka ut över ett inre lugnt hav inramat av vita klippor. Tillförsikt och harmoni vilar över bilden.

Hur ser ditt inre landskap ut för tillfället?

Vinter i själens galleri
Har man haft en längre tids utställning på tema stormande hav och isblock i storformat så är livet inte särskilt muntert. Till slut tröttnar man på dessa tavlor! Man ska då minnas att de kan bytas ut. Antingen en i taget eller alla på en gång! Varför inte hänga upp en helt ny utställning?

Skifta utställning
Man får se till att få tag i lite andra bilder. Varför inte några mysiga soluppgångar och solnedgångar? Lugna hav med fredliga skutor som glider runt i motljus. Trygga trädstammar med kronor av friska gröna blad. Man får tänka att man är chefsintendent i sitt inre galleri.

Snart kan man ha vernissage! När man så småningom blickar tillbaka på utställningarna man haft kommer man med lite distans att upptäcka att de flesta faktiskt varit meningsfulla.

Livet: en resa


”Le Grand Voyage”, 2013, konstnär Helena Blomqvist. Bilden är publicerad med konstnärens tillstånd.

Helena Blomqvist är en svensk konstnär som arbetar med iscensatt fotografi. Bilden ovan har titeln Le Grand Voyage och kommer från bildserien Slumberland. Blomqvists bildserie handlar om en pojkes resa i drömmarnas land, tillsammans med ett vänligt monster.

Livet är en resa från vaggan till graven. En resa i yttre och inre landskap. Ibland behöver jag påminna mig om att förflyttning är nödvändig. Genom olika typer av landskap.

På bloggen Renovatio Mundi kan du läsa ett intressant inlägg om denna typ av ”sublima” landskap med en liten figur i förgrunden.

Tack till tålmodiga kollegor som modellat.

Relaterade inlägg

Strövtåg i ett delat landskap

Under ett antal veckor denna höst har jag haft förmånen att varje arbetsdag kunna blicka på Ella Tillemas stora oljemålning Landskap. Den ingick i en grupputställning på Falsterbo Strandbads konsthall. Här kommer en personlig betraktelse och analys av bilden.

Ella Tillema: Landskap 2011/2015. Olja på duk. Bilden är publicerad med tillstånd av konstnären.

Landskap som oroar
Tavlan är stor (1,60×2,5 m) och målad på liggande format. Förenklat kan man säga att motivet består av tre olika fält som tillsammans utgör ett landskap. En lerig åker längst ned, en upplyst byggnad ovanpå den och en mörk och molnig himmel längst upp. Vid en snabb anblick kan man konstatera att tavlan föreställer köpcentret Entré i Malmö, förmodligen en höstkväll.

Om man nöjer sig med att avkoda motivet på detta vis, och att inte reflektera ytterligare, så går man miste om mycket.

Konst med budskap
Ella Tillema använder sin konst för att reagera på omvärlden och hon behandlar ämnen i vår samtid som är svåra, både för den enskilda individen och för samhället i stort. Alltså finns det förmodligen saker och ting att fundera över i denna målning!

Faktum är att just Entré är ett sorgebarn bland alla köpcenter som de senaste decennierna växt upp som svampar ur jorden utanför städerna. Dessa standardiserade affärskluster suger livet ur stadskärnorna som utarmas av konkurrensen.

Men Entré har haft stora bekymmer med lönsamheten och man har utan framgång försökt få det att fungera.

Vad vill konstnären då säga med detta motiv? Vad säger bilden till mig som betraktare?

Delad komposition, kluven värld
Bildens komposition delas en bit ovanför mitten, där den leriga åkern möter köpcentret. Denna linje kan betraktas som en slags horisont. Men köpcentret hindrar marken från att möta himlen. Entré har landat som ett tomt och sterilt rymdskepp och täpper till den skånska myllan.

Komposition (förstärkt av mig). Bilden delas i tre fält. Tar det aldrig slut?

Leråkern kan symbolisera ett samhälle i samklang med naturen, där odling och närhet till naturen är viktigt. Köpcentret kan symbolisera ett helt annat sorts samhälle som bygger på snabb konsumtion, utan tanke på naturen som det trots allt hämtar sina resurser ifrån.

Ett antal trädsilhuetter utgör en sorglig försvarslinje innan den så kallade civilisationen tar vid.

Värt att notera är att vi inte ser byggnadens slut utan den fortsätter utanför tavlans kant, ut i det negativa bildrummet. Kanske fortsätter byggnaden i all evighet, som ett järnband som slagits runt vår jord. Vad vet vi? Bilden har helt klart civilisationskritiska undertoner nedgrävda i myllan.

Subliminala tecken i jorden?
Så en dag när jag tittar lite mer på tavlan upptäcker jag några detaljer som viskar till mig från myllan. Kanske är det bara jag som hör. Och jag är lite osäker på vad jag hör. Men det är intressant.

Ett djupt och vattenfyllt traktorspår i mitten av åkern leder blicken rakt in mot målningens mitt. Ljuset från Entré blänker i vattnet och spåren utgör ett klassiskt centralperspektiv. Traktorn som plöjt åkern verkar ha kört regelbundet fram och tillbaka över hela ytan. Men sen på slutet gjort några extra krumelurer. Dessa kan anas mot det regelbundna mönstret. Är spåren verkligen en slump? Finns det subliminala referenser i leran?

En gestalt…
De vattenfyllda fördjupningarna bildar ett tecken. Det ser ut som en förenklad figur med långa ben och armarna utsträckta mot sidorna.

 

Här vore det kanske naturligt att läsa in en förhärskande västerländsk konnotation i figuren. Men eftersom jag på sistone blivit allt mer kritisk mot patriarkala religioner, så avstår jag från den associationen! Jag går längre bakåt än så och drar mig till minnes en märklig hällristning som jag fotograferade i Tanum för några år sedan. Den föreställer en gestalt med jättelånga armar som sträcks ut mot sidorna. Så här såg hällristningen ut.

Jag kan varmt rekommendera ett besök i Tanum, som är ett världsarv. På Vitlycke museum kan man få veta mycket om denna typ av bronsålderskonst och om hur livet var på den tiden.

Och lite till…
Är det långsökt eller bildar några andra spår konturerna av ett hjärta? Jag funderar fram och tillbaka. Är detta en vag och personlig tolkning? Ser någon annan detsamma som jag? Jag ställer frågan till min kollega: ”Har du sett hjärtat?” Jovisst, har hon det!

Ser du vad jag ser?

Associationen delas alltså åtminstone en annan person. Intressant! En figur som verkar försöka omfamna jorden och ett stort hjärta. Är det inte precis vad vi behöver i denna kalla och grymma värld, där shopping blivit en religion och naturen exploateras?

Här kan du läsa vad konstkritikern Thomas Millroth skrivit i Sydsvenskan om tavlan.

Vilka tankar väcker min tolkning hos dig? Vad tänker du om bilden? Skriv gärna och kommentera!