På vingar genom konsthistorien, del 11. Barocken, art-bonanza, MEGAMIX och Extra allt!

Som jag har längtat efter att få göra denna spaning i barocken! Därför ska vi nu ta fram kikaren och kolla in en fullmatad oljemålning med en sjukt galen mix av arter.

Roeleant Savery: Landskap med fåglar, 1628. Bildkälla Wikimedia Commons.


Roelant Savery: Landskap med fåglar, 1628

Vi är nu inne i en tid då västvärlden håller på att erövra nya kontinenter och länder via nya sjövägar. Man koloniserar och missionerar. Alltså suger ut, profiterar på, förslavar och pådyvlar andra folk sina egna idéer. En följd är att man med sig hem har ny kunskap och exotiska föremål.

Världen ska dokumenteras

Allt detta sjöfarande ledde till ett stort intresse för hela världen, dess beskaffenhet och mångfald. Till exempel skulle alla dess arter och förunderliga växter dokumenteras! Ingen smartphone att fota med… Vad göra? Givetvis blev det konstnärer som fick i uppdrag att avbilda denna mångfald.

Vissa konstnärer fick resa med till kolonierna, andra fick stanna hemma och skapa avbildningar genom att gissa sig till hur de exotiska arterna ser ut, utifrån illustrationer och anteckningar som andra gjort.

Barocken: Art-skryt och kuriosa-battle

För att visa att man var en man av värld och hade koll på alla upptäckter kunde man ju beställa en ball målning att skryta med! Detta är förmodligen vad som hänt här.

Konstnären, holländaren Roelant Savery, har fått i uppdrag att måla denna tavla, förmodligen med en exakt beskrivning av vilka arter som skulle ingå.

Detalj: Skedstork, kondor och struts.

Skit samma att att arterna inte existerar i samma habitat! Savery har mixat ihop lite av allt möjligt. En sumatrahäger, kondor, tupp och domherre i samma miljö. Skulle det vara något konstigt? Inte alls, syftet med målningen var att representera köparens kunnande om alla upptäckter. Inte alls att vara realistisk.

Naturum Falsterbo: Alltid redo!

Mina kollegor på naturum Falsterbo har varit högst behjälpliga med att artbestämma de fåglar som syns i bilden.

Högt upp i skyn svävar paradisfåglar. Sådana lyckades man inte frakta tillbaka till Europa, utan man strippade dem på sina skinn, som man skickade hem. På så sätt fick konstnärerna fantisera ut hur fåglarna sett ut i det vilda. Kanske är det därför Savery låter dem glida omkring lagom vaga i skyn.

Andra arter är: Rödgul och blågul ara, stortrapp, vildkalkon, kasuar, struts, skedstork, kondor, skedand, påfågel, knölsvan, grå (eller svart) krontrana, grågås eller sädgås, dront, vit pelikan, gräsand och säkert många fler. Puh!

Utrotad dront

Förresten är Savery känd för att ha gjort ett antal målningar av dronten. Den stackars dronten, hemmahörande på Mauritius, utplånades någon gång på 1600-talet. Men om man får tro Savery såg den ut som på bilden nedan… Det gör ont i mig att denna knubbiga fågel med godmodig uppsyn fick stryka med på grund av människans rovgirighet.

Bilden nedan föreställer en dront på en tavla som ägdes av en brittisk ornitolog, George Edwards.

Roeleant Savery: Edward´s dodo. Från sent 1620-tal. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Slutligen vill jag konstatera att barocken verkligen är en bra tid att skåda fågel i!

Nu säger jag “Bye bye baroque birds”! I nästa spaning stannar vi kvar i barocken och får vi stifta bekantskap med fågelkonstens superstar nummer 1! Jämfört med dagens tavla blir det lite mindre bombastiskt…

Allt gott/Karolina

PS: Tack till lektor Joacim Sprung (vid Lunds universitet) som tipsade mig om denna målning.

Relaterade inlägg

2 svar på ”På vingar genom konsthistorien, del 11. Barocken, art-bonanza, MEGAMIX och Extra allt!

  1. Jag håller verkligen med dig om att realistiska naturskildringar knappast var Roelandt Saverys allra starkaste sida. Hans målning med dronten lurade ju länge forskarna att tro att djuret faktiskt hade detta besynnerliga utseende.

    Värt att nämna är också att Roelandt Saverys brorson Jan Savery gjorde en kopia av farbroderns berömda dront-målning i mitten av 1600-talet vilken i sin tur ska ha inspirerat Lewis Carroll till att vilja ha med djuret i sin barnbok Alice i Underlandet (1865). Lewis Carroll tros ha fått detta infall när han såg målningen under ett av sina många besök på Oxfords naturhistoriska museum.

    • Ja, i min fantasi kommer dronten alltid att se ut precis som i Saverys tappning! Svårt att tänka bort när man väl har sett dessa märkliga bilder. Detta med Lewis Carroll var intressant att höra, tack för den upplysningen. Och tack för att du tittar inom till min blogg, kul att inte bara kretsen av de “närmast sörjande” hittar hit! Allt gott!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *