Förra gången jag skrev om svart och vitt handlade det om hur konstnären Anneli Magnuson gjort svart och vitt till en livsstil. Idag ska jag ta itu med ”Svart kvadrat på vit botten”, en legendarisk målning av Kazimir Malevitj (1878-1935).
”Svart kvadrat på vit botten” av Malevitj, 1915. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Malevitj och suprematism
Den ryske konstnären Kazimir Malevitj utvecklade i början av 1900-talet stilen suprematism. Han har blivit känd för sina abstrakta kompositioner med geometriska former. Svart kvadrat på vit botten (1915) är kanske en av de mest kända. Den är vad det låter som: en svart kvadrat på vit botten.
Suprematism kommer från engelskans supreme vilket betyder suverän. Suprematismen skulle vara en konststil med andlig funktion, helt ren och befriad från föremål. Därför reducerade Malevitj sin målning till så få element som möjligt. Följden blev en svart kvadrat på vit botten. Alltså en målning som var en målning. Och inte en illusion av verkligheten.
En målning med dimensioner
Saker som tidigare varit intressanta för konstnärer, som volym, djup och perspektiv skulle ersättas av en helt platt yta. Denna platta yta skulle ändå inrymma dessa dimensioner fast på ett högre plan, om jag förstått saken rätt. Den svarta ytan skulle vara en oändlig rymd, dock begränsad av den vita ytan runt omkring.
Malevitjs målningar utgjorde en helt ny värld inom måleriet, en ny värld för den nya och moderna människan.
Ett urval av suprematistiska målningar av Malevitj. Notera att ”Svart kvadrat på vit botten” hängts på platsen där man traditionellt hänger hemmets ikon. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Kontrasterna samspelar
Abstrakta konstverk kan så klart tala till oss. Väcka stämningar, känslor och associationer. Alla kan göra sin personliga tolkning och det finns inget rätt eller fel. Den abstrakta bilden är fullkomligt vidöppen i sitt tolkningsutrymme. Alltså är den bara sig själv.
Lek med tanken att målningen istället heter Vit ram runt svart kvadrat. Eller Fönster mot rymden. Kanske Evighet? Eller Svart stuga i snölandskap. Vi kan projicera vad som är fruktbart för oss på Malevitjs målning.
I Svart kvadrat på vit botten samspelar plötsligt det svarta och det vita med varandra. Trots kontrasten upplever jag inte målningen som hård eller fientlig. Den bär på något förborgat, kanske till och med en andlig dimension. Kanske kan jag snudda vid målningens innersta kärna, om jag bara tillåter mig lite lugn och ro.
Malevitj möter sitt öde
Att konstnären lanserade en så radikal stil hindrade honom inte från att så småningom återgå till föreställande motiv. Emellertid var det nog ett sätt att fogligt närma sig den av myndigheterna stipulerade konststilen socialistisk realism. Vad hade han att sätta emot? Tur för oss att dessa radikala tavlor trots allt överlevt för att väcka förundran även i vår tid.
/Karolina
PS: I ett annat inlägg har jag skrivit om en annan rysk konstnär som konstruerade en flygmaskin kallad ”Letatlin”. Läs det gärna!
