Växter i konsten, del 4. Vita liljor.

I förra inlägget visade sig akantus vara den västerländska konstens mest populära bladväxt. Idag ska jag reflektera lite över vita liljor. Dessa vackra och tåliga stänglar har ofta en speciell uppgift i konsten.

När jag vill pryda mitt hem lite extra, brukar jag bege mig till min lokala blomsterhandel, Mobilia Blommor. Där finns ett brett utbud av vackra blommor. Ofta blir jag rådvill när jag ska välja. Resultatet blir att jag väljer ett säkert kort som aldrig gör mig besviken. Jag köper en kvast med vita liljor! De är lätta att placera i vas, är tåliga och klarar sig i upp till 10 dagar. Förutom att vara snygga är det alltså ett ekonomiskt val att välja liljor!

De ymniga packarna med liljor.

Bedårande, bebådande vita liljor

Många växter har fått en symbolisk betydelse i den västerländska konsten. I likhet med andra symboler så hittar vi dem ofta i ett speciellt sammanhang. När det gäller vita liljor hamnar vi automatiskt i så kallade bebådelsebilder. Bebådelsen är den stund då ängeln Gabriel uppenbarar sig för Maria för att tala om att hon ska föda guds son.

Bebådelsebilder är ett av de allra populäraste motiven i renässansens konst. I dessa bilder brukar Gabriel sträcka fram en stängel vita liljor eller så är de placerade i en vas eller kruka.

Kyskhet och renhet

I kristen symbolik står den vita liljan för jungfru Marias renhet och oskuld. Men den vita liljan fanns även i den grekisk-romerska gudasymboliken. Där förknippas den också med renhet. Mitt symbollexikon anger att den vita liljan föddes ur gudinnan Heras mjölk. Därmed är den en symbol för Hera.

Bebådelsen av Leonardo da Vinci. Ca 1472–1475. Finns att beskåda på uffizierna i Florens. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Bebådelsemålning, från ca 1420, av okänd konstnär. Finns att beskåda på Museu Nacional d´Art de Catalunya, Barcelona. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Bebådelsemålning av Juan de Flandes, ca 1508. Finns på National Gallery, London. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Varje gång jag köper en vit lilja blir jag alltså påmind om bebådelsebilder i den västerländska konsthistorien! Men det gör inget, eftersom jag älskar konsthistoria OCH vita liljor.

Hälsningar från det bloggande blomsterbudet

Relaterade inlägg