Prat om Jung

Carl Gustav Jung (1875-1961) är en intressant karaktär i psykologins historia, men nästan helt bortglömd! För något år sedan fick jag upp ögonen för hans tankar. De kretsar oftast kring människans själ, kulturyttringar som konst och litteratur, sagor och myter.

Plockat från bokhyllan.

Många begrepp som används flitigt idag skapades av Jung. Det är inte många som känner till det. Exempel är arketyp och extrovert/introvert personlighet. Han menade att man kunde använda termen synkronicitet på händelser och till synes slumpartade sammanträffanden som betydelseskapande och klargörande i den enskilda människans liv.

När jag skrev denna bloggs första inlägg, om Venusmyten och skönhetsindustrin, så refererade jag till boken Jung och astrologin av Hans Ljungqvist, leg.psykolog/studierektor. Han är även författare till boken Kreativitetens hemlighet (2001). Efter att jag publicerat inlägget kontaktade jag honom och han ville gärna ställa upp och svara på lite frågor om Jung.

Vad var det du fastnade för hos Jung?
Hos Jung finns ett väldigt existentiellt djup, ett erkännande av tillvarons andliga dimensioner. Jung talar till den enskilda människan och hennes upplevelsevärld, inte till det akademiska kollektivet. Han talar till sökare, outsiders, inte till den intellektuella eliten.

När jag studerade nere i Lund i början 80-talet, fick jag och en kurskamrat själva ordna en seminariedag om Jung – en dag under 5 års teoretiska studier! De godkände dock att jag gick min egenterapi hos en jungiansk terapeut.

Hur står det till med Jung idag?
Måste säga att jag nog häpnar lite över att så många av de yngre inom dagens psykologkollektiv knappt vet vem han var. Men så är jag väl lite av en nörd. Jag har studerat jungianska tankegångar sen sent 70-tal och tycker att jag fått en större bild av den mänskliga existensen på detta sätt.

Om vi tar ett begrepp som arketyper, har det någon relevans idag i vårt moderna samhälle?
Hela reklamindustrin arbetar, medvetet eller omedvetet, med just arketyper i en eller annan form. Jag jobbade själv åt en reklamfirma på 90-talet som spökskrivare. De ville ha mytologiska förtecken inför lanseringen av ett större svenskt varumärke. Det kallas idag inom managementvärlden för storytelling, d.v.s att man förankrar en företeelse mytologiskt. Myten är själens eget DNA.

En liten fördom jag har mot psykologi idag är att den ofta ignorerar patientens livsåskådning, tankar om själen och människans plats i universum. Vad tror du? Och om så är fallet, är det därför Jung fallit i glömska?
Det sekulärt materialistiska synsättet har idag mer eller mindre totalt tolkningsföreträde. Detta synsätt säger oss att tillvaron är helt utan mål och mening. En ekande meningslös tomhet.

Man menar att medvetande är inget annat än elektrokemisk aktivitet i grå materia, d.v.s. hjärnan. Hela skapelsen är bara ett gigantiskt tärningskast. Slumpens skördar. Att då komma och prata om själen och ett sökande efter mening, ja det blir förstås en aning magstarkt.

Jung anklagas ofta för att ha varit en mystiker, och det är delvis sant. Hans upplevelsevärld är mycket lik mystikernas. Det fanns en stark spänning inom Jung mellan vetenskap och det andliga.

Han ville bli sedd som vetenskapsman men kunde inte negligera sina direkta andliga upplevelser. Jung lyssnade till den stilla inre rösten. Något som inte är fullt så lätt för oss att göra i vår numer så högljudda och larmande värld. En tid när polerad yta premieras framför själsligt djup och kontemplation.

Du menar alltså att man anser att det är negativt att psykologiska teorier och mysticism kan ha beröringspunkter? Varför tror du det är så?
Det hela faller tillbaks på den världsbild jag nämnde nyss. Det finns ingen plats för det mystiska, det transcendenta. Sånt där får konstnärer och poeter ägna sig åt. Vuxna moderna, förnuftiga människor tror inte på något sådant flum. Det är sagor för barn – och outsiders.

Scientismen, tillbedjandet av vetenskapen, är numer religionen för dagen. Det enda som finns, det enda som är verkligt, är det som är tillgängligt för våra fem sinnen. Allt annat bara fria fantasier, påhitt eller ren och skär lögn.

Jung däremot ansåg att religion/andlighet utgör en läkande kraft i människans psyke. Jag har själv en idé om att vi idag i många stycken når vår andliga sida genom skapande verksamhet i olika former. Flow som en port till större rymd. Jag har utvecklat detta i min andra bok, Kreativitetens hemlighet. 

Vad jag har förstått så menade Jung att den yttre världen (omvärlden) och den inre världen (människans psyke) korresponderar. Om mänskligheten har tumult i sitt inre så skapas kaos även i den yttre världen. Är inte detta högaktuellt, så som världen ser ut idag?
Jung menade att den inre och den yttre världen är två sidor av samma mynt. Detta gäller både för individ och kollektiv. Man måste finna helhet, mening inom sig själv för att kunna bidra till detta i den yttre världen.

Vi smittar varandra med känslor. Kaos inombords ger i regel kaos utanför i våra mellanmänskliga relationer. Yttre reflexer av inre tillstånd. Jungs synkronicitetsbegrepp kommer in här. Ett yttre sammanträffande som speglar en inre psykisk process. Världen likt en spegelsal. En underbar mystiker ifrån vår egen kultursfär, Franciscus av Assisi, uttryckte det på följande sätt: ”Det vi söker är den som söker”

Hur tror du att framtiden ser ut för Jung?
Jag tror inte att jungianska tankegångar kommer att inta någon central roll framöver inom den officiella psykologin, annat än att enskilda psykologer låter sig inspireras och kanske smittar andra att söka i den riktningen.

Men jungianska tankegångar kommer, nu som innan, alltid att finnas som en underjordisk livgivande idéströmning att hämta inspiration ur. Många är det som har druckit ur detta flöde.

Ett kuriosum som inte många känner till, är att Jung var den som gav den utlösande inspirationen till skapandet av Anonyma Alkoholister och tolvstegsmodellen. Andlighet som medicin mot missbruk.

Vad ska man läsa om man vill lära sig mer?
Den absolut bästa boken på svenska, är Kurt Almqvists ”Att läsa Jung”. Kurt, f d rektor på nu insomnade Junginstitutet, Skeppsbron Stockholm, ger en djuplodande analys av Jungs sätt att förstå människan och existensen. Kanonbra bok, helt enkelt.

På antikvariat kan man kanske hitta den gamla boken Från Freud till Jung av Ivar Alm. Alm var den som på allvar introducerade Jung här i Sverige och den som sedermera översatte Jungs självbiografi, Mitt liv, till svenska. I det engelskspråkiga utbudet rekommenderar jag Deirdre Bairs tungviktare Jung: A Biography.

Om man går ut på Youtube kan man hitta intressanta dokumentärer om Jung.
Länk till långfilmen A Matter of Heart
Länk till dokumentärserien The Wisdom of the Dream

Face to Face (den berömda BBC-intervjun):

Det finns även en liten intressant dokumentär från BBC som ger en god och poetisk inblick i Jungs teorier, Sea of Faith.
Del 1.

Länk till del 2

Skönlitteratur med touch av Jung
Om man vill närma sig Jung från den skönlitterära sidan, är det Herman Hesse som gäller. Hesse var nära vän till Jung och gick även i analys hos en jungiansk psykolog. Han skickade alltid ett dedicerat exemplar av sina nya böcker till Jung.

Demian och Stäppvargen är direkt relaterade till Hesses egna arbete med sig själv i jungiansk terapi. Hesses absoluta mästerverk är förstås annars Glaspärlespelet, den bok han fick nobelpriset för 1946. Under de många år det tog för honom att förbereda detta opus, skrev han samtidigt en annan liten bok, Österlandsfärden. En esoterisk kioskvältare av klass. En virtual reality utan dator och glasögon.

Och inte att förglömma… Här i Sverige har vi ju vår egen nobelförfattare, psykologen Tomas Tranströmer, vars svindlande poesi har många jungianska associationsbanor.

För mig var det mycket intressant att få svar på dessa frågor och förhoppningsvis för dig som läsare också! Tack till Hans Ljungqvist.

Relaterade länkar

Magiska portaler i konsten och verkligheten

Portaler till magiska världar
Jag vill ha en rosenbuske med en hemlig och magisk gång under som leder till en äventyrsvärld. Vem vill inte det?

Som liten blev jag mycket gripen av fantasynovellen ”Allrakäraste syster” av Astrid Lindgren. Boken är fantastiskt illustrerad av Hans Arnold. Den handlar om flickan Barbro som hittar en gång till en annan värld just under en rosenbuske. I den andra världen finns hennes fantasisyster Ylva-Li.

Att hitta en magisk väg, en hemlig stig som leder till nya fantastiska äventyr är en kittlande tanke. En garderob. En tågperrong. Eller en stressad kanin att följa efter ner i underjorden. Tyvärr saknas dessa magiska markörer i verkligheten. Eller? Var ska man hitta magi? Var ska man hitta portaler?

wanasportal_700x400px

”In Dreams”, Wanås skulpturpark
Vissa konstverk har en aura av magi runt sig. Ett perfekt ställe att uppleva fantastiskt fantasikittlande konst på är Wanås skulpturpark. I en sagolik bokskog finns ett stort antal skulpturer att upptäcka. Konstnärerna har gjort sina verk i relation till en speciell plats i skogen. Natur och konst samspelar i verkligt lyckosamma, och ibland magiska, möten.

Jag har besökt Wanås flera gånger. Härom veckan hade jag turen att komma dit igen.

I år har konstnärerna Nathalie Djurberg och Hans Berg gjort en fullkomligt förtrollande installation med titeln ”In Dreams”, i en glänta. Det är en spegelscen med partajande fåglar, förstorade eklöv, märkliga frukt- och larvliknande former. Verket består också av ljud och musik som markerar inträdet i det magiska rummet. Att uppleva verket fyller mig med bubblor inombords. Gnistor av fantasi livar plötsligt upp min dag.

Tack och lov kommer detta verk att ingå i Wanås permanenta samling, så du har goda möjligheter att uppleva det i framtiden.

Verklighetens magiska portaler
Att gå igenom den magiska portalen kan ses som en metafor för förvandling. Förändring. Den magiska portalen meddelar: ”Något fullkomligt annorlunda är möjligt just för dig”.

Jag börjar fundera, har jag möjligtvis redan stött på ett antal magiska portaler i mitt liv? Ställen där saker och ting utspelat sig som fullkomligt förändrat tillvaron? Platser där osannolika möten inträffat. Där man oplanerat råkat avvika från upptrampade stigar och, till synes av en slump, hamnat mitt i en förvandlingsprocess.

It´s a kind of magic
Visst är det mäktigt att tänka tanken ”Något helt annorlunda är möjligt”! Har du upplevt något konstverk som gett dig en känsla av magi? Har du stött på en plats eller en situation som känts magisk? Har du gått igenom en portal? Skriv gärna och berätta!

Slav under skönhetsindustrin eller del av en Venus-kult?

2xvenusGet your kicks at Kicks
Jag spenderar en inte oansenlig del av min disponibla inkomst hos den rikstäckande skönhetskedjan Kicks. Kanske inte helt politiskt korrekt med tanke på ständigt pågående diskussion om skönhetshysteri och utseendefixering. Och tillståndet i världen. Det är liksom lite verklighetsflykt att välja en ny eyeliner när världsproblemen svider någonstans i utkanten av ens medvetande.

Färg och form
Om sminkinköp ger mig dåligt samvete, hur ska jag rättfärdiga dessa utflykter i den kommersiella skönhetsindustrin? Ett sätt att se förenklat på saken vore att gömma mig bakom mitt intresse för färg och form.

Ansiktet, en målad eller omålad duk?
Kroppen och särskilt ansiktet är en omålad duk som väntar på färger i passande kulörer för att skapa ett estetiskt uttryck. Borstar med rouge och highlight kan framhäva underliggande benstruktur, skapa volym. Hmm. Det är ju kul med färger, absolut, det skulle kunna vara ett slags argument. Men Kicks kvarstår som ett guilty pleasure. Det skaver fortfarande.

Carl Gustav Jung
Så kommer boken ”Jung och astrologin” av Hans Ljungqvist i min väg. Carl Gustav Jung (1875-1961) var en schweizisk psykiater, psykolog, författare, idéhistoriker och mystiker. Han intresserade sig mycket för människans själ, sagor, myter och olika kulturer. Jag har läst en del av och om Jung och kan varmt rekommendera denna herre om du gillar kultur och existentiella funderingar.

I´m your Venus
I boken ”Jung och astrologin” finns förklaringar till det mesta. Jag får veta att detta med skönhetsdyrkan är en del av en Afrodite/Venus/Freja/Ishtar-kult. I vår moderna och rationella värld har flertalet av oss människor ingen direkt medveten relation till gamla myter. Men myterna har inte alls mist sin makt över oss. De har bara bytt form och moderniserats.

Således kan jag via Kicks koppla ihop mig med planeten Venus. En planet som med sin närhet till solen antingen uppträder som morgon- eller aftonstjärna, bringar ljus i mörkret. Venus är ljusbäraren som uppträder exempelvis i form av Lucia. Venus var kärlekens gudinna i romersk mytologi. Hos grekerna hette hon Afrodite. I Norden Freja, fruktbarhetens gudinna. Hos assyrierna Ishtar. Etc.

Inom astrologin symboliserar Venus våra skapande talanger och skönhetsbehov. Författaren till ”Jung och astrologin” skriver:

”Denna arketyp för sin talan genom den gamla devisen det sköna är det sanna. Det sköna inom konsten får oss att öppna upp och komma i kontakt med livets egna flöden, att dricka gudomlig nektar; konsten som andlig förelöpare.”

Venus födelse
Detta får mig att tänka på målningen ”Venus födelse” av Sandro Botticelli (1445-1510). Motivet är undersköna Venus stående i en jättesnäcka. Klart att man vill bli sammankopplad med en sådan puma!

Venus-tempel på Jägersro Center, Malmö
Slanka svartklädda uppasserskor tassar runt på Kicks butiksgolv, ständigt behjälpliga med att plocka fram rätt nyans på läppglans, låta dig dofta på senaste parfymen och låtsas förvånade när man vid hudkrämsinköp avslöjar sin ålder. I själva verket är de någon slags prästinnor i ett Venus-tempel. De skulle bara veta det när de löneförhandlar.

Besöken på Kicks blir genast mindre skuldtyngda när jag väljer Jungs förklaringsmodell. Lilla jag behöver inte ha dåligt samvete, säger farbror Jung. Jag är en del av en lång kedja med kopplingar både till världsrymden och till de stora myterna.

kicks_400pxVilket är ditt förhållande till smink och skönhetsprodukter? Skulle du klara dig utan att fixa till dig? Skriv gärna och berätta! (klicka på ”kommentera” nedan)

Relaterade länkar