Växter i konsten, del 4. Vita liljor.

I förra inlägget visade sig akantus vara den västerländska konstens mest populära bladväxt. Idag ska jag reflektera lite över vita liljor. Dessa vackra och tåliga stänglar har ofta en speciell uppgift i konsten.

När jag vill pryda mitt hem lite extra, brukar jag bege mig till min lokala blomsterhandel, Mobilia Blommor. Där finns ett brett utbud av vackra blommor. Ofta blir jag rådvill när jag ska välja. Resultatet blir att jag väljer ett säkert kort som aldrig gör mig besviken. Jag köper en kvast med vita liljor! De är lätta att placera i vas, är tåliga och klarar sig i upp till 10 dagar. Förutom att vara snygga är det alltså ett ekonomiskt val att välja liljor!

De ymniga packarna med liljor.

Bedårande, bebådande vita liljor

Många växter har fått en symbolisk betydelse i den västerländska konsten. I likhet med andra symboler så hittar vi dem ofta i ett speciellt sammanhang. När det gäller vita liljor hamnar vi automatiskt i så kallade bebådelsebilder. Bebådelsen är den stund då ängeln Gabriel uppenbarar sig för Maria för att tala om att hon ska föda guds son.

Bebådelsebilder är ett av de allra populäraste motiven i renässansens konst. I dessa bilder brukar Gabriel sträcka fram en stängel vita liljor eller så är de placerade i en vas eller kruka.

Kyskhet och renhet

I kristen symbolik står den vita liljan för jungfru Marias renhet och oskuld. Men den vita liljan fanns även i den grekisk-romerska gudasymboliken. Där förknippas den också med renhet. Mitt symbollexikon anger att den vita liljan föddes ur gudinnan Heras mjölk. Därmed är den en symbol för Hera.

Bebådelsen av Leonardo da Vinci. Ca 1472–1475. Finns att beskåda på uffizierna i Florens. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Bebådelsemålning, från ca 1420, av okänd konstnär. Finns att beskåda på Museu Nacional d´Art de Catalunya, Barcelona. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Bebådelsemålning av Juan de Flandes, ca 1508. Finns på National Gallery, London. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Varje gång jag köper en vit lilja blir jag alltså påmind om bebådelsebilder i den västerländska konsthistorien! Men det gör inget, eftersom jag älskar konsthistoria OCH vita liljor.

Hälsningar från det bloggande blomsterbudet

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 3. Akantus – en riktig blockbuster

Om du ser ett växtornament med flikiga blad någonstans i konsten, kan du vara ganska säker på att det är akantus. Alltså, detta är riktigt poppis planta när det gäller dekor i konsten. Sorry ormbunkar, murgröna och alla andra vackra bladväxter, men i konsthistorien är denna växt herre på täppan!

Fotografi som visar ett grönskande akanthusblad.
Acantusblad. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Akantus är en medelhavsväxt med flikiga blad, liknande tistel eller vallmo. Dess popularitet i konsten började under den grekiska antiken. Cirka 400 f Kr började de gamla skönhetsälskande grekerna att använda akantus som dekor, bland annat på ”kapitäl”. Kapitäl är den översta delen på en kolonn.

Fotografi som i detalj visar översta delen av en gammal grekisk kolonn med akanthusornament i kapitälet.
Ett korinthiskt kapitäl. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Två av de fem klassiska kolonnerna i grekisk och romersk arkitektur (eller ordningarna som man säger på konstvetenskapiska) har dekor av akantus. I likhet med den korintiska ordningen så har även kompositordningen akantus i kapitälet (men skillnaden mellan korintisk och komposit var enligt vår lärare så diffus, så vi behövde aldrig försöka lära oss det – puh, vilken tur!).

Akantus genom tiderna

Också i medeltidens, renässansens och 1800-talets konst var växten megapopulär. I likhet med de gamla grekerna och romarna så använde man akantusen ofta på arkitektoniska detaljer. Men även i skulptur, sniderier, tapeter och tygmönster.

En svartvit illustration som visar hur akanthusbladet stegvis har förändrat form genom tiderna.
Denna illustration visar hur akantusornamentet förändrades genom tiderna: a=grekisk, b=romersk, c=byzantinsk, d=romansk, e och f=gotisk, g=renässans, h och i=barock, j och k=rokoko. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Sida ur den berömda bönboken Très Belles Heures de Notre-Dame de Jean de Berry, från 1412-1416 (gotik). Bildkälla: Wikimedia Commons.
Detalj.
Ett tapetmönster med slingrande akanthusblad i olika gröna toner.
Tapet av William Morris, 1875. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Rökelsehållare i bloggerskans hem. Naturligtvis akantus!

Så lägg namnet akantus på minnet, jag garanterar att du kommer att kunna glänsa inför dina bekanta när du på en stadspromenad kan urskilja växten i en dekor.

Ha det bäst!
/Karolina

PS: Om du missat de tidigare inläggen i serien så hittar du dem här (introduktion) och här (om floror).

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 2. Flora, flora i boken där…

En flora är en bok om de växter som förekommer inom ett visst område. De är illustrerade med teckningar. Men har du någonsin reflekterat över varför det alltid är teckningar? Vore det inte mer verklighetstroget att använda fotografier?

Svaret är, att en tecknad illustration på bästa sätt fångar in växtens karaktäristiska drag och strävar efter att visa en slags art-arketyp. Ett fotografi däremot avbildar en enskild växt, vid en enskild tidpunkt och på en specifik plats. Dessutom fångar fotografiet specifika ljusförhållanden, och kameraoptiken påverkar skärpedjup och brännvidd. Därför anser man att fotografiska bilder är mindre lämpliga för en klassisk flora.

En flora ska trots allt användas för att kunna artbestämma de växter man finner! Därför måste illustrationen frigöra sig från specifika förhållanden och vara så allmängiltig som möjligt. Dessutom blir det ju snyggt och enhetligt med illustrationer.

Bokomslaget till Nordens flora.

En riktigt gammal flora

Det sägs att greken Krateus var den förste som skapade en illustrerad förteckning över läkeväxter. Han levde på hundratalet f. Kr. Historiker anser att en annan grek, Dioscorides, är den mest inflytelserika flora-skaparen. Han var förmodligen läkare i Neros armé. Således reste han mycket i jobbet och samlade samtidigt in kunskap om läkeväxter från olika platser.

Dioscorides arbete fortlevde genom seklen. Man kopierade hans text och spred den vida omkring, ända in på 1600-talet! Därför finns hans skrift bevarad i boken Vienna Dioscurides, från år 512. Denna bok har över 400 handmålade illustrationer över djur och växter. Ganska imponerande, tycker jag!

En gulnad boksida som visar en slingrande växt med bär samt handtextad skrift.
Denna illustration visar björnbär i boken Vienna Dioscirides. Notera att illustratören valt att visa nästan samtliga växtblad uppifrån, med få överlappningar. Det tyder på att man velat uppvisa de mest karaktäristiska dragen och renodla bilden för maximal tydlighet.

Detta inlägg var del 2 i en serie jag skriver om växter i konsten. Du kan läsa första inlägget här.

Nästa gång kollar vi in en riktig höjdarväxt inom konsten!
Ha det gott!
/Karolina

Relaterade inlägg

Växter i konsten, del 1. En plantbaserad serie.

Idag börjar jag en serie inlägg om växter i den västerländska konsten. Du som följer bloggen vet att jag med jämna mellanrum skriver tematiskt i serier. Tidigare har jag exempelvis skrivit serierna ”Svart och vitt”, ”På vingar genom konsthistorien” och ”Djur i konstens tjänst”. Nu är det alltså växternas tur!

Genom tiderna har växter fyllt olika funktioner i konsten. Från botaniska illustrationer av läkeörter, till religiös symbolik och vardagliga blomsterbetraktelser.

Innan jag blev konstvetare hade jag ett vagt hum om att blommor ansågs vara ett banalt motiv i konsten. Genom mina studier i konsthistoria vid Lunds universitet, kommer jag i denna serie att förklara varför samt reflektera över orsakerna till konjunktursvängningarna som drabbat växternas popularitet som motiv. På gott och ont har nämligen samhälleliga förändringar – och enskilda konstriktningar – ömsom upphöjt och nonchalerat växterna som motiv.

Bilden visar sex olika blomsterbilder ur konsthistorien. Bl a ett barock-stilleben, van Goghs solrosor och ett svartvitt foto av agaveplantan.
Några fagra blommor och blad ur konsthistorien.

Jag utlovar exempelvis inlägg om specifika arter, som akantus och vita liljor. Jag ska också beröra växtsymbolik, betrakta en ogrästuva genom renässans-glasögon samt köra ner näsan i holländska blomsterstilleben. Därtill plockar jag ett antal personliga favoriter till en midsommarbukett.

Önskvärda växter?

Har du någon favoritväxt eller blomma i konsten du vill veta mer om? Hör gärna av dig i kommentarsfältet så ska jag med glädje försöka leverera beställd önskning!

Bästa hälsningar
blomsterpigan Karolina

Relaterade inlägg

Instagramtips: kristerkvast och hans dråpliga bubblor

Idag ger jag ett nytt tips på ett humorkonto jag följer. Det är kontot kristerkvast som med roliga pratbubblor livar upp gamla konstverk.

Kontot @kristerkvast ses bäst på mobilen med hjälp av appen Instagram. Här syns en skärmdump från kontot.

Gamla målningar, företrädesvis 1800-tal och akademiskt måleri, kan vara ganska intetsägande. Därför kan det vanligtvis vara ganska trist att kolla på sådana bilder, såvida betraktaren inte har ett brinnande intresse för just denna typ av konst. Trots det så är faktiskt det akademiska måleriet en rik källa att studera som konstvetare. Genom att studera sådana bilder kan man lära sig mycket om gångna tiders ideal inom måleri. Även om vi idag ofta använder termen akademiskt måleri en aning nedsättande.

Kristerkvast lägger till kluriga och roliga pratbubblor så att tavlorna får en helt ny mening. Det är ett roligt och smart sätt att dra nytta av konsthistoriens bildskatter. Därmed blir man som betraktare indragen i en bild och dess händelseförlopp.

Trots att målningarna ibland är flera hundra år gamla får de ett samtida prat-innehåll. Kristerkvast låter ofta karaktärerna kommentera aktuella trender och debatter. Eller så låter han karaktärerna fälla dräpande kommentarer om vardagslivet.

Exempel på inlägg av kristerkvast. En 1800-talsmålning med två personer som sitter på en bänk och pratar.
Exempel på bildruta av instagramkontot kristerkvast.

Eftersom det är ett instagramkonto, ses det bäst från din smartfån. Så mycket mer har jag inte att säga om detta konto, mer än att… Kolla in det!

Mycket nöje tills nästa gång vi hörs!
Karolina

PS: Mitt första instagramtips finns här!

Relaterade inlägg