Växter i konsten, del 11. Midsommar med 7 sorters blommor från konsten

Dags för midsommar, denna underbara högtid! Därför plockar jag med glädje 7 blommor ur konsten, till en minst sagt brokig bukett att lägga under kudden.

Traditionen att fira årstidens ymniga växtlighet har anor mycket långt bak i tiden. Midsommar är fortfarande härligt hednisk. Således finns en stark koppling till naturens krafter. Därför har blommor och växter en central roll i denna ljuva högtid.

Solros

Först ut i buketten, blir en blomma som är svår att ignorera för en konsthistoriker: Det blir en stabil solros av Vincent van Gogh. Ingen kan påstå att van Gogh var botaniskt intresserad. För honom var motiven mest en anledning att få måla. Men om vi konsulterar ett symbollexikon, lär vi att solrosen står för dyrkan och tillbedjan. Eftersom den slaviskt följer solens gång, symboliserar den blind kärlek och beundran. Men den står samtidigt för opålitlighet, eftersom den ständigt byter läge!

Solrosor av Vincent van Gogh, 1889.

Vit iris

Nu plockar jag en blomma målad 1930 av Georgia O´Keeffe. En vit iris. Det cirkulerar en villfarelse att denna konstnärs blomsteravbildningar skulle symbolisera vaginor. Konstnären själv framhärdade i att hennes blomstermålningar inte alls hade med kvinnokroppen att göra, utan var rena rama blomsterstudier.

Trots det, är det fortfarande ett väldans tjat om vaginor, när O´Keeffe kommer på tal. Det beror på att hennes blivande make, Alfred Stieglitz, 1919 kom med detta påstående, som envist biter sig fast och begränsar tolkningen.

Vit iris av Georgia O´Keeffe, 1930.

Hibiskus

Nu snattar jag några blommor från Andy Warhol. Han brukade själv sno bilder från andra, för att använda i sin egen konst. Denna bild kallade han helt enkelt ”Flowers” och förlagan var ett svartvitt fotografi i tidningen Modern Photography, från 1964. Den ursprungliga bilden hade fotograferats av Patricia Caulfield, som sedermera stämde Warhol för stölden.

Flowers av Andy Warhol, 1964.

Kallor

Beskåda dessa utsökt ljussatta och skarpt återgivna kallor! De är fotograferade av en riktig mästare, nämligen Imogen Cunningham. Hon var en del av den banbrytande fotografgruppen f/64 (f betyder flare=bländare och 64 är den allra minsta bländaren, vilken ger det största skärpedjupet). Denna grupp, bildad på 1920-talet, var känd för maximal skärpa och medvetna bildbeskärningar. Men motiven var ofta vardagliga. Genom att tillägna vardagliga objekt så stor omsorg, blev motiven, trots sin enkelhet, skildrade som fascinerande ting.

2 kallor av Imogen Cunningham, 1920.

Önskeväxten: Järnek

Det har kommit önskemål om järnek här på bloggen, vilket har satt min konstvetar-panna i djupa veck! Efter idogt letande visar det sig att den grekiska guden Dionysos förknippas med järneks-kvistar. Här har jag lyckats identifiera Dionysos med järneks-kvistar på en en så kallad kylix. Alltså en vinbägare på fot, i detta fall med dekor av Hermaiosmålaren, ca 520 f Kr.

Kylix med motiv av Dionysos med järneks-kvistar. Ca 520 f Kr.

Tulpan

Vad vore min personliga bukett utan en ljuvlig tulpan? Jag väljer så klart ett exemplar av formgivaren Josef Frank. Han var österrikare men verksam i Sverige och knuten till Svenskt Tenn. Han var mycket intresserad av botanik och designade massor med blomstermönster. Hans tulpanmönster är ett av de mer kända.

(Jag har tidigare skrivit ett inlägg om tulpaner, läs det gärna)

Tulpaner av Josef Frank.

Murakamis blomma

Slutligen vill jag plocka en blomma ur samtiden, men det är inte helt lätt. Det finns faktiskt inte så mycket iögonfallande som lockar mitt skönhetstörstande öga. Det får bli något publikfriande, helt enkelt.

Den japanska konstnären Takashi Murakamis blomma såg dagens ljus 1995. Efter det har det färggranna blomstret gjort segertåg inom både konstvärlden, modevärlden och musikvideovärlden. Kända varumärken som Louis Vuitton och Vans har använt den.

Murakamis blomma kan verka glättig och populistisk. Men som med mycket japanskt finns det en mörk och våldsam aspekt i det hela. Murakami menar, att det japanska folket bearbetar sitt trauma efter andra världskriget genom söta och våldsamma kulturyttringar. Exempelvis så råkar blomman illa ut i Billie Eilish musikvideo (regisserad av just Murakami).

Blommor av Takashi Murakami.

Vet ni vad, nu är det midsommar och detta var sista inlägget i serien om växter i konsten. Nu tar Livet&Konsten ett långt och ljuvligt sommaruppehåll!

Ha en skön midsommar!
Lina

Relaterade inlägg

Filmtips: Tulpaner orsakar feber och skönhets-hets

Nu är våren i gång. På riktigt. Visst är det underbart?
Att få vandra längs rabatter där tulpaner vajar
i oemotståndlig prakt…

Fotografi som visar en mängd tulpaner i rött, vitt, gult, orange och lila.

Vi har haft förmånen,
att stå i blomsteraffärerna och välja.
Vilken bunt tulpaner ska få följa med hem
och sprida sin skönhet? 
Att känna tulpanbladens matta strävhet,
när de ska makas ihop i en vas.
Att njuta prakten.
Vilken lycka!

Nu finns de där, ute i rabatterna.
Direkt sprungna ur sina
näringsrika lökar.
Som färgklickar i stadens parker.
Små glädjeknippen.
Kulörta lysbomber av energi.

Bubblor

Du kanske har hört talas om IT-bubblan?
Bostadsbubblan?
”Bubblor” beskriver förlopp
då folk spekulerat ohejdbart 
på utvalda marknader. 
Alltså köpt och sålt som galningar. 

Dessa marknader kallas ”bubblor”.
Därför att de blåste upp sig likt såpbubblor. 
Resultatet blev att de så småningom sprack.
Därefter följde personliga konkurser och tragedier.

Illustration som visar en röd- och vitstrimmig tulpan mot vit bakgrund.
Tulpanen Semper Augustus, från 1600-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tulpaner med ”det”

I likhet med dessa bubblor uppstod
en ”tulpan-bubbla” i 1600-talets Holland.
En tulpanfeber spred sig alltså ohejdat.
Detta skedde under några år på 1630-talet.
Då härskade tulpanerna över marknaden.

Ovanliga tulpanlökar lovade skönhet 
och unika mönster.
Med kännedom för
hur tulpanfebern fungerade,
kunde investerare göra stora vinster.

På så sätt lockade blommorna spekulanter
till utflippad shopping,
på lök-auktionerna.
Holländska tulpan-yuppies
skrek halsarna hesa
på Amsterdams tulpanbörs.

Värdebevis på lökar såldes och köptes. 
De strimmiga sorterna var mest populära. 
En enda lök kunde kosta en förmögenhet.

Löftesrika lökar

En lök ser ju inte så spektakulär ut…
Hur skulle säljarna kunna marknadsföra dem?
Till detta anlitades så klart konstnärer!
De fick i uppdrag att avbilda tulpanernas skönhet.

Således blev tulpanerna de första blommor,
att göra entré i reklamens värld.
På grund av detta, finns idag
en mängd underbara
tulpanillustrationer att beskåda.

Tulipomani

Om denna bubbla handlar filmen Tulpanfeber.
Den skildrar alltså kärleken, tulipomanin
och konsten, i 1600-talets Amsterdam.
Du kan streama filmen helt gratis från Cineasterna.
(Ytterligare ett annat filmtips finns här, ”Kvinnan i guld”)

Stillbild ur filmen Tulpanfeber. En kvinna i vacker klänning står vid ett fönster och håller en gul- och rödstrimmig tulpan i handen.
Stillbild ur filmen Tulpanfeber, med Alicia Vikander.

Slutligen undrar jag vilken tulpansort som är din favorit? Enfärgade? Svarta? Botaniska tulpaner? Strimmiga? Papegojtulpaner?

Allt gott och vi hörs snart igen!
/Karolina

PS: Detta inlägg har jag försökt skriva med så kallat ”frasriktig radbrytning”.
Därför har jag delat meningarna i kortare fraser. Därmed ska texten bli mer lockande och lätt att läsa. Tycker du att det funkar? Hör gärna av dig med en kommentar!

Relaterade inlägg