På vingar genom konsthistorien, del 13. Den erotiska rokoko-svanen attackerar.

Nu hettar det till! Idag befinner vi oss mitt uppe i den franska rokokon, som var en stilepok under 1700-talet. Man fokuserade på lättsinne, uppsluppenhet och det graciösa. Men man var också intresserad av det artificiella och bisarra.

Lite naket, tack!
Konstnärer i alla tider har hittat ursäkter för att måla nakna damer. Den grekiska och romerska mytologin, som betytt så mycket för västerlandets konst, erbjuder en uppsjö av erotiska motiv och avklädda fruntimmer..

Francois Boucher: Leda och svanen, 1742. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Leda och svanen
Googla ”Leda och svanen” så får du se en massa tavlor som föreställer en kvinna som tycks ha sex med en svan. Bisarrt minst sagt. Om du känner till storyn bakom blir det knappast mindre knäppt!

Leda var drottning och gift med kung Tyndaros i Sparta. Guden Zeus upptäckte Leda och uppfylldes av erotiska begär. Han förvandlade sig till en vacker svan. Till sin hjälp hade han Afrodite (kärlekens gudinna), för hon lät nämligen förvandla sig till en örn. Och nu satte de igång sitt skumma illdåd…

Stackars vackra svan!
Afrodite/örnen låtsades jaga den ”stackars” svanen som sökte skydd hos Leda. Påpassligt nog när hon badade i en flod, så hon var väl spritt språngande au naturel kan man tänka.

Äggkläckning
9 månader senare lade så Leda två ägg… Inget konstigt med det! Vi är ju i mytologins värld! Ur vardera ägg föddes två avkommor, från det ena ägget blev de gudomliga, från det andra mänskliga. Nog om detta. Nu har du storyn.

Bouchers versioner
Dagens två bilder visar hur en och samma konstnär, Francois Boucher, behandlat motivet. I den övre bilden syns Leda (och väninna, möjligen lite lesbisk kryddning här?) lojt vifta bort svanen.

I nästa bild (se nedan), har scenen förflyttats till en elegant 1700-tals-schäslong. Leda ligger nästan avdomnad med en drömsk min, medan hon blottar sin vagina, som ivrigt studeras av Zeus/svanen. Ja, ni fattar… Explcit!

Francois Boucher: Leda och svanen, ca 1740. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mycket nöje!
Nästa gång blir det mer sedesamt.
/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 11. Barock art-bonanza! MEGAMIX och Extra allt!

Som jag har längtat efter att få göra denna spaning! Så ta fram kikaren och kolla in en fullmatad oljemålning med en sjukt galen mix av arter.

Roeleant Savery: Landskap med fåglar, 1628. Bildkälla Wikimedia Commons.

Roelant Savery: Landskap med fåglar, 1628
Vi är nu inne i en tid då västvärlden håller på att erövra nya kontinenter och länder via nya sjövägar. Man koloniserar och missionerar.

Det vill säga suger ut, profiterar på, förslavar och pådyvlar sina egna idéer. Med sig hem har man ny kunskap och exotiska föremål.

Världen ska dokumenteras
Allt detta sjöfarande ledde till ett stort intresse för hela världen, dess beskaffenhet och mångfald. Världen, alla dess arter och förunderliga växter skulle dokumenteras! Ingen smartphone att fota med… Vad göra? Givetvis blev det konstnärer som fick i uppdrag att avbilda denna mångfald.

Vissa konstnärer fick resa med till kolonierna, andra fick stanna hemma och skapa avbildningar genom att gissa sig till hur de exotiska arterna ser ut, utifrån illustrationer och anteckningar som andra gjort.

Art-skryt och kuriosa-battle
För att visa att man var en man av värld och hade koll på alla upptäckter kunde man ju beställa en ball målning att skryta med! Detta är förmodligen vad som hänt här.

Konstnären, holländaren Roelant Savery, har fått i uppdrag att måla denna tavla, förmodligen med en exakt beskrivning av vilka arter som skulle ingå.

Detalj: Skedstork, kondor och struts.

Skit samma att att arterna inte existerar i samma habitat! Savery har mixat ihop lite av allt möjligt. En sumatrahäger, kondor, tupp och domherre i samma miljö. Skulle det vara något konstigt? Inte alls, syftet med målningen var att representera köparens kunnande om alla upptäckter. Inte alls att vara realistisk.

Naturum Falsterbo: Alltid redo!
Mina kollegor på naturum Falsterbo har varit högst behjälpliga med att artbestämma de fåglar som syns i bilden.

Högt upp i skyn svävar paradisfåglar. Sådana lyckades man inte frakta tillbaka till Europa, utan man strippade dem på sina skinn, som man skickade hem. Utifrån fjädrarna fick man fantisera ut hur de sett ut i det vilda. Kanske är det därför Savery låter dem glida omkring lagom vaga i skyn.

Andra arter är: Rödgul och blågul ara, stortrapp, vildkalkon, kasuar, struts, skedstork, kondor, skedand, påfågel, knölsvan, grå (eller svart) krontrana, grågås eller sädgås, dront, vit pelikan, gräsand och säkert många fler. Puh!

Utrotad dront
Savery är förresten känd för att ha gjort ett antal målningar av dronten. Den stackars dronten, hemmahörande på Mauritius, utplånades någon gång på 1600-talet. Ingen vet egentligen hur den såg ut. Inga exemplar har bevarats eller stoppats upp. Men om man får tro Savery såg den ut som på bilden nedan… Det gör ont i mig att denna knubbiga fågel med godmodig uppsyn fick stryka med på grund av människans rovgirighet.

Bilden nedan föreställer en dront som ägdes av en brittisk ornitolog, George Edwards.

Roeleant Savery: Edward´s dodo. Från sent 1620-tal. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Bye bye baroque birds! I nästa spaning får vi stifta bekantskap med fågelkonstens superstar nummer 1!

Allt gott/Karolina

PS: Tack till lektor Joacim Sprung som tipsade mig om denna målning. Hans  förstklassiga föreläsningar fick jag njuta av i höstas, då jag läste konsthistoria vid Lunds Universitet.

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 8. Mosaik-fåglar i Ravenna.

Förra gången besökte vi antikens Rom och idag tar vi ett raskt kliv ända fram till medeltiden. Nu sparar vi för första gången fåglar i en kristen miljö.

En stiliserad gräsand, artbestämd med hjälp av naturum Falsterbos personal… Se så fint de använt blå mosaik för att visa skuggor (näbben och bortre foten). Bildkälla: Wikimedia Commons.

Från romersk till kristet
Med kejsar Konstantin hade kristendomen tillåtits i Romarriket på 300-talet. Den obskyra sekten (de kristna) som dittills firat mässor i katakomber fick nu komma ovan jord och bli den officiella religionen. Konstantin hade också flyttat Romarrikets centrum till Konstantinopel i Bysans (”Öst-Rom”), där en kristen bildtradition började utveckla sig.

Ärkebiskopens palats i Ravenna, Italien. Exteriören avslöjar inget om den magiska interiören. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Nog snackat om religion. Var är fåglarna?
Jo, dem hittar vi i de underbara mosaikerna i Ravenna, en stad i norra Italien, grundad av präster från just Öst-Rom. Vi pratar ca 400-tal.

I detta tunnvalv är taket täckt med ett underbart fågelmönster. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från valvet. Jag kan se änder, påfåglar, duvor (varav en turturduva), kanske en kalkon?! Hjälp mig gärna om du kan artbestämma. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Från sten till glas-bling med super-cement
Romarna hade använt stenmosaik på golv, men bysantinerna var wild and crazy och täckte även väggar och tak med glimrande glasmosaik. Detta var nu möjligt tack vare att man uppfunnit en ny typ av cement.

De små glasbitarna kom i alla möjliga vackra färger och de kunde ges ett gyllene skimmer genom att man satte bladguld på undersidan.

Vad är den lite prickiga fågeln för något? Jag gissar på pärlhöna, kan det stämma? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Himmelskt skimmer
Man satte upp mosaikbitarna lite lätt vinklade så att de skulle ge en skimrande effekt när ljuset föll över dem. Syftet var ge en föreställning av att vara i himlen.

I början på 2000-talet hade jag glädjen att få besöka Ravenna och se allt detta underbara. Just dessa fågelbilder kommer från Ärkebiskopens palats.

Tycker du, som jag, att de är fantastiska? Hör gärna av dig med kommentarer!
Allt gott/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 7. Fåglarna i Villa Livia, Rom.

Idag beundrar vi freskmåleri i en romersk villa, nämligen Villa Livia. Livia var damen som, år 39 före vår tideräknings början, gifte sig med kejsar Augustus. Hon hade massor av fåglar på väggarna.

Ett av de underjordiska rummen i Villa Livia, som nu är flyttade till Palazzo Massimo.

Svalkande rum
De uppsatta romarna visste hur man svalkade sig! Rummen i denna villa låg under marken och var så klart underbara att vistas i när solen gassade utanför.

Träd omgärdat av en rosa mur. En lätt vind tycks blåsa, ser du hur några grenar böjer sig för vinden? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Bildväggar
På väggarna fanns fresker. En fresk är en muralmålning gjord på ännu fuktig kalkputs. Man brukar säga att målningen är ”al fresco”, vilket är italiano för ”på färsk (mur)”.

Motivet är en luxuös trädgård, målad på ett illusoriskt sätt. Ett stängsel och en trädgårdsmur hjälper till att skapa djup i perspektivet. När vi befinner oss i rummet befinner vi oss samtidigt innanför trädgårdsmuren i målningarna, och kan beskåda den härliga naturen utanför.

Detalj: Ett par fåglar i ett granatäppleträd. Kan du hjälpa mig att artbestämma? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Är detta en koltrast, tro? Bildkälla: Wikimedia Commons.

En slags trast? Flygande över vad som sägs vara ett kvitten-träd som bär frukt. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detta träd tycker jag är så fint. Vid foten växer en akantus. När man pluggar konst är akantus något som ständigt återkommer. I arkitekturen under antiken och renässansen var akantus (latin acanthus) ett vanligt bladornament. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj: På muren står ironiskt nog en fågelbur! Kanske som en påminnelse om att man som betraktare av detta bildrum också är instängd på sätt och vis? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kall färgskala och luftperspektiv
I målningarna tillämpas så kallat luftperspektiv. Det innebär att färgskalan blir mer ljus och pastellig (och motiven mindre detaljrika) ju längre in man kommer i bilddjupet.

På hundratalet innan vår tideräknings början så var det ganska nytt att låta de faktiska rummen övergå i illusoriska rumsligheter. Detta förfarande skulle bli mäkta poppis långt senare, nämligen under barocken (det får jag återkomma till en annan gång).

Förutom fresker så fanns det också mosaiker (som nedan) i Villa Livia.

Överdimensionerade duvor… Bildkälla: Wikimedia Commons.

En satans ragata?
Förresten, såg du TV-serien ”Jag, Claudius”? Den handlade främst om kejsar Augustus regeringsperiod. Där framställs Livia som en riktig jäkla hagga, som förgiftade folk till höger och vänster. Men hur som helst, fina väggmålningar hade hon i alla fall!

Här kommer ett klipp där hon beklagar sig över stackars Claudius för sin make Augustus.

Vad tycker du om väggmålningarna? Kan du hjälpa mig med fågelarterna? Hör gärna av dig och kommentera!
Allt gott!

Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 5. Parfym-ugglan från Korinth.

Idag spanar vi in en miniatyr-uggla som är en parfymflaska. ”The owls are not what they seem”, skulle man kunna säga (ett citat ur TV-serien Twin Peaks).

Parfymflaska anno 640 före vår tideräknings början.

Titta vilket uttryck den lilla ugglan har när den tittar på oss! Den tillverkades i keramik i Korinth, på Peloponnesos, en grekisk halvö. Ugglan gjordes ca 640 före vår tideräknings början. Korinth var på den tiden den ledande orten inom keramik och hantverkarna där skapade bl a miniatyrvaser, ofta i form av djur.

Den lilla ugglan är enbart 5 cm hög. Den är ihålig och har en öppning längst ned. I botten finns även två hål där man ska trä ett läderband så att den kan hängas upp.

Sådana här miniatyrvaser, avsedda för parfym, kallas för ”aryballos”.

Jag tycker denna lilla skapelse är förtjusande! Se på detaljerna i dekoren, de uttrycksfulla ögonen, se formsäkerheten.

Just denna lilla aryballos finns på Louvren, och det var på deras hemsida jag fann denna fakta.

Vad tycker du om den lilla ugglan? Har du någon favorit när det gäller parfymflaskor, historiska eller samtida? Skriv gärna och berätta!

Allt gott!
Karolina

Relaterade inlägg