På vingar genom konsthistorien, del 13. Den erotiska rokoko-svanen attackerar.

Publicerat av
Svara

Nu hettar det till! Idag befinner vi oss mitt uppe i den franska rokokon, som var en stilepok under 1700-talet. Man fokuserade på lättsinne, uppsluppenhet och det graciösa. Men man var också intresserad av det artificiella och bisarra. Leda och svanen är ett bra exempel på detta.

Lite naket, tack!

Konstnärer i alla tider har hittat ursäkter för att måla nakna damer. Därför har den grekiska och romerska mytologin varit en tacksam källa att ösa ur. Där finns en uppsjö av erotiska motiv och avklädda fruntimmer..

En målning som föreställer Leda och svanen.

Francois Boucher: Leda och svanen, 1742. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Leda och svanen

Googla dagens tema så får du se en massa tavlor som föreställer en kvinna som tycks ha erotiskt umgänge med en svan. Bisarrt minst sagt. Om du känner till storyn bakom blir det knappast mindre knäppt!

Leda var drottning och gift med kung Tyndaros i Sparta. Guden Zeus upptäckte Leda och uppfylldes av erotiska begär. Han förvandlade sig till en vacker svan. Dessutom fick han hjälp av Afrodite (kärlekens gudinna). Hon lät nämligen förvandla sig till en örn. Därefter satte de igång sitt skumma illdåd…

Stackars vackra svan!

Afrodite/örnen låtsades jaga den ”stackars” svanen som sökte skydd hos Leda. Påpassligt nog när hon badade i en flod, så hon var väl spritt språngande au naturel kan man tänka.

Äggkläckning

9 månader senare lade så Leda två ägg… Alltså, i mytologins värld är detta inget konstigt! Slutligen kläcktes två avkommor, från det ena ägget blev de gudomliga, från det andra mänskliga. Nog om detta. Nu har du storyn.

Bouchers versioner av Leda och svanen

Dagens två bilder visar hur en och samma konstnär, Francois Boucher, behandlat motivet. I den övre bilden syns Leda och väninna lojt vifta bort svanen.

I nästa bild (se nedan), har scenen förflyttats till en elegant 1700-tals-schäslong. Alltså en helt annan kontext! Leda ligger nästan avdomnad med en drömsk min, medan hon blottar sin vagina. Denna blir ivrigt studerad av Zeus/svanen. Ja, ni fattar… Explicit!

En målning som föreställer Leda och svanen.

Francois Boucher: Leda och svanen, ca 1740. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mycket nöje!
Nästa gång blir det mer sedesamt.
/Karolina

PS: Här kan du läsa ett annat inlägg om en svan!

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 12. En super-star steglits.

Publicerat av
Svara

Vi uppehåller oss idag i en högintressant miljö för oss konstvetare: ”Den holländska guldåldern”. Här spanar vi in en stackars fjättrad steglits. Detta är tveklöst konstens mest skådade fågel!

Den berömda tavlan som föreställer en steglits.


Steglitsan, konstnär Carel Fabritius, 1654. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Den holländska guldåldern (eller egentligen den ”nederländska”) är en period i Nederländernas historia på 1600-talet. Då var landet den ledande handelsnationen i Europa. Dessutom gjorde ett stort antal vetenskapsmän framstående upptäckter och konstnärer målade spektakulära konstverk (läs mer här).

Konstnären som gick upp i krutrök

Carel Fabritius var en av de skickliga konstnärerna. Det är han som målade steglitsen är 1654. Den stackars konstnären avled efter att ett krut-lager i hans hemstad Delft exploderade den 12 oktober. Alltså samma år som han hade målat detta mästerverk.

Grymma människor

På 1600-talet var steglitser populära husdjur. Man kunde dressera dem till att hämta vatten med en miniatyr-spann från ett större kärl! Därför kallas de på holländska puttertjes. Det betyder ungefär vattenbärare.

På denna målning ser vi en stackars steglits fjättrad med en kedja runt foten. En följd är att fåglars mest naturliga drift, att flyga, blir omöjlig. Steglitsen sitter på en sittring på sin matbehållare, som är upphängd på en vägg. Det gör ont i mig att se fåglar med kedja runt foten.

A4+

Målningen är bara lite större än ett A4-ark och finns på museet Mauritshuis i Haag (den som ändå finge komma dit…). Konstverket var världens första målning att genomgå en CT-skanning.

Slutligen vill jag tipsa om att Mauritshuis har producerat EN MYCKET FIN interaktiv sida om just denna målning. Exempelvis får du veta mer om tiden då konstnären verkade, influenser från Rembrandt och den hemska krutexplosionen.

Allt gott!/Karolina

PS: Jag skrev redan 2017 ett inlägg om denna målning, fast då gällde det ett boktips…
PS 2: Läs gärna min artikel om steglitsmålningen som publicerades i Vår Fågelvärld, 2021.

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 11. Barocken, art-bonanza, MEGAMIX och Extra allt!

Publicerat av
2

Som jag har längtat efter att få göra denna spaning i barocken! Därför ska vi nu ta fram kikaren och kolla in en fullmatad oljemålning med en sjukt galen mix av arter.

Roelant Savery: Landskap med fåglar, 1628. Bildkälla Wikimedia Commons.


Roelant Savery: Landskap med fåglar, 1628

Vi är nu inne i en tid då västvärlden håller på att erövra nya kontinenter och länder via nya sjövägar. Man koloniserar och missionerar. Alltså suger ut, profiterar på, förslavar och pådyvlar andra folk sina egna idéer. En följd är att man med sig hem har ny kunskap och exotiska föremål.

Världen ska dokumenteras

Allt detta sjöfarande ledde till ett stort intresse för hela världen, dess beskaffenhet och mångfald. Till exempel skulle alla dess arter och förunderliga växter dokumenteras! Ingen smartphone att fota med… Vad göra? Givetvis blev det konstnärer som fick i uppdrag att avbilda denna mångfald.

Vissa konstnärer fick resa med till kolonierna, andra fick stanna hemma och skapa avbildningar genom att gissa sig till hur de exotiska arterna ser ut, utifrån illustrationer och anteckningar som andra gjort.

Barocken: Art-skryt och kuriosa-battle

För att visa att man var en man av värld och hade koll på alla upptäckter kunde man ju beställa en ball målning att skryta med! Detta är förmodligen vad som hänt här.

Konstnären, holländaren Roelant Savery, har fått i uppdrag att måla denna tavla, förmodligen med en exakt beskrivning av vilka arter som skulle ingå.

Detalj: Skedstork, kondor och struts.

Skit samma att att arterna inte existerar i samma habitat! Savery har mixat ihop lite av allt möjligt. En sumatrahäger, kondor, tupp och domherre i samma miljö. Skulle det vara något konstigt? Inte alls, syftet med målningen var att representera köparens kunnande om alla upptäckter. Inte alls att vara realistisk.

Naturum Falsterbo: Alltid redo!

Mina kollegor på naturum Falsterbo har varit högst behjälpliga med att artbestämma de fåglar som syns i bilden.

Högt upp i skyn svävar paradisfåglar. Sådana lyckades man inte frakta tillbaka till Europa, utan man strippade dem på sina skinn, som man skickade hem. På så sätt fick konstnärerna fantisera ut hur fåglarna sett ut i det vilda. Kanske är det därför Savery låter dem glida omkring lagom vaga i skyn.

Andra arter är: Rödgul och blågul ara, stortrapp, vildkalkon, kasuar, struts, skedstork, kondor, skedand, påfågel, knölsvan, grå (eller svart) krontrana, grågås eller sädgås, dront, vit pelikan, gräsand och säkert många fler. Puh!

Utrotad dront

Förresten är Savery känd för att ha gjort ett antal målningar av dronten. Den stackars dronten, hemmahörande på Mauritius, utplånades någon gång på 1600-talet. Men om man får tro Savery såg den ut som på bilden nedan… Det gör ont i mig att denna knubbiga fågel med godmodig uppsyn fick stryka med på grund av människans rovgirighet.

Bilden nedan föreställer en dront på en tavla som ägdes av en brittisk ornitolog, George Edwards.

Roeleant Savery: Edward´s dodo. Från sent 1620-tal. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Slutligen vill jag konstatera att barocken verkligen är en bra tid att skåda fågel i!

Nu säger jag ”Bye bye baroque birds”! I nästa spaning stannar vi kvar i barocken och får vi stifta bekantskap med fågelkonstens superstar nummer 1! Jämfört med dagens tavla blir det lite mindre bombastiskt…

Allt gott/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 10. STARE struck!

Publicerat av
Svara

Idag befinner vi oss i renässansen. Alltså perioden som varade cirka 1400-1600. Kolla in denna förtjusande stare! Så uppmärksam, livfull och näpen. Låt oss titta närmare!

Detalj av ”Porträtt av en dam med ekorre och stare”, av konstnären Hans Holbein. Tillkomst ca 1526-28. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Beställningsporträtt

Just denna tavla är målad av Hans Holbein (en tysk konstnär). Denna konstnär målade  förmodligen tavlan under sin första resa till England. Och den avbildade damen tros vara en viss Anne Lovell. Hon var gift med en man i kretsen kring Henry VIII.

Staren har landat bakom den fina damens axel. Och i famnen sitter en ekorre. Ekorrar var absurt nog populära som husdjur i England ända sen 1300-talet!

Anspelningar

Dessa två djur tros anspela på Lovell-släktens vapensköld (som innehöll ekorrar). Dessutom antyder staren en ordlek. Det beror på att stare på engelska heter starling. Och Lovell-släkten ägde ett gods vid namn East Harling. Uttala East Harling lite slarvigt och det låter som du säger starling=stare.

Holbein brukade ofta ha med sällskapsdjur i porträtt. Men damen satt naturligtvis inte modell med dessa djur. Holbein har ”photoshoppat” in dem i målningen, förmodligen utifrån separata teckningar av dem. Trots allt ser det väldigt trovärdigt ut!

Om jag fått välja, skulle herr Holbein fått avmåla mig med en katt, såklart. Eller allrahelst massor av katter!

Vilket djur skulle du vilja bli avmålad tillsammans med? Känner du någon koppling till ett speciellt djur?

Allt gott!
/Karolina

PS: Här kan du förresten läsa ett inlägg om min katt Sessan. Hon kunde få figurera i ett porträtt av mig!

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 9. Ett maraton med kristna duvor.

Publicerat av
Svara

Idag dröjer vi oss kvar vid kristen symbolik och tar en titt på några duvor, som så flitigt förekommer i kristen bildtradition.

Duvor i drivor

Den vita duvan dyker t ex upp vid avbildningar av Kristi dop. Då svävar fågeln ovanför Jesus huvud. På så sätt visar man den heliga andes närvaro i kristna bilder.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Kristi dop, av konstnären Piero della Francesca, ca. 1445. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Gabriel istället för Clearblue

Bebådelsen är inom kristendomen det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son. Alltså Jesus Kristus.

Under medeltiden och renässansen var målningar av bebådelsen ett av de vanligaste motiven. En duva syns ofta i dessa bilder, som bevis på den heliga andes närvaro. Här kommer lite bilder från olika tider som visar händelsen.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Ambrogio Lorenzettis version från 1344. Här är duvan knappt synbar. Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Detalj från Jan van Eycks mästerverk,
altartavlan i Gent. Notera den fallos-lika fönsteröppningen i bakgrunden… Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Konstnär Merlozzo da Forli (1438-1494). Målningen finns i Pantheon, Rom. Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Joos van Cleves version, från 1525. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pricken över i:et

Ja, ni fattar… Dessa duvor är liksom pricken över i:et i målningarna. Ytterligare en iakttagelse är att Maria har blå mantel. Det har hon nästan alltid. Förklaringen är att den blåa färgen (lapis lazuli) var extremt dyrbar. Därför sparade man den till det mest nobla klädesplagget i bilden.

Vit lilja

I likhet med duvan bär även den vita liljan speciell betydelse inom kristendomen. Även den förekommer flitigt i bebådelsebildarna. Den är en symbol för renhet (oskuld) och kyskhet. Maria blev ju gravid utan att ha sex.

Duvor med olivkvist

En annan duva som figurerar inom kristendomen är duvan som Noak släppte ut från arken. Duvan med olivkvist i näbben har kommit att bli en fredssymbol.

Och här kommer lite bilder:

En annan typ av kristendomens duvor. Här släpper Noak ut en duva från sin ark.

En mosaik som finns i Basilica San Marco, Venedig. Från ca 1000-1200. Okänd upphovsperson. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Här släpper Noak ut en duva från sin ark.

Från ”Compendium historiae Universalis” från ca 1450-1460, av konstnären Jean Dreux.

Duva i skottlinjen

Slutligen måste jag nämna Banksys duva på Västbanken. I likhet med Noaks duva har den en olivkvist i näbben. Därför kan vi anta, att det är en fredsduva. Men den bär dessutom skottsäker väst och man ser ett kikarsikte riktat mot dess bröst. Resultatet blir en slagkraftig kommentar om den pågående konflikten.

Väggmålning från 2007. Upphovsperson: Banksy. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Nu kan jag pusta ut, duv-maraton är över!
Har du någon favoritduva i konsthistorien? Skriv gärna och berätta!

Allt gott!
Karolina

Relaterade inlägg