Stendhals syndrom och för mycket av det goda

Har du någonsin känt dig vek och yr under ett besök på ett större konstmuseum?
Irrat runt på Louvren med bankande hjärta? Känt att synnerven fått för många intryck i Florens? Har du vacklat omkring på Prado svettig och snurrig? Du kan ha drabbats av Stendhals syndrom!

Varning! Denna polyptyk (=tavla bestående av fler än tre pannåer) av Giotto finns i Santa Croce-kyrkan I Florens. Bildkälla: Wikimedia Commons.

1989 myntade den italienska psykiatrikern Graziella Magherini begreppet Stendhals syndrom. Den franske författaren Stendhal, pseudonym för Marie Henri Beyle (1783-1842) hade redan tidigare beskrivit fenomenet.

Klubbad av konst

Diagnosen är omtvistad och verkar inte helt accepterad av psykiatrin. Men tanken är att det är en psykosomatisk sjukdom som kan orsaka snabba hjärtslag, yrsel och hallucinationer när en individ exponeras för konst. Vanligtvis om konsten är speciellt vacker, eller om en stor mängd konst är samlad på en plats. På så sätt är exempelvis Florens ett farligt ställe.

Fotografi över staden Florens, där du eventuellt kan uppleva Stendahls syndrom.

Florens, ett farligt ställe? Bildkälla: Internet, Creative Commons

Den drabbade blir helt enkelt lamslagen och överväldigad av alla synintryck!

Det har även gjorts en skräckfilm på temat: The Stendhal Syndrome. Italiensk naturligtvis!

Hela filmen på Youtube

Konst-överdos

Många gånger har jag hastat igenom gigantiska utställningslokaler, fyllda av klassiska mästerverk. Men orken har tagit slut! Mjölksyran når synnerven och den konstupplevelse som skulle vara så underbar, intressant och stimulerande har gjort mig utpumpad.

Vis av erfarenheten har jag några strategier för besök på större konstmuseer:

  • Tänk kvalitet istället för kvantitet när det gäller konstupplevelser!
  • Gå en guidad visning eller använd en audioguide.
  • Om du inte kan gå på någon visning: Försök inte springa igenom alla avdelningar utan välj en specifik på förhand. Exempelvis avdelningen för egyptisk konst på Glyptoteket i Köpenhamn. Strunta i resten med gott samvete. Sätt dig i museets café och ät en kaka och istället.
  • Slutligen vill jag påminna om att många museer har idag utmärkta appar. På så sättkan  du i förväg orientera dig i vad du vill titta på. Ett exempel är Rijksmuseum (Amsterdam). Tyvärr har jag aldrig besökt stället In Real Life, men genom appen har jag kunnat få viss överblick. Men en vacker dag ska jag dit, utan att drabbas av Stendhal!

Hela Rijksmuseum i din hand!

Har du känt av dessa symtom någon gång? Vad har du för strategier för goda konstupplevelser? Skriv gärna och berätta!

/Karolina

PS: I detta inlägg skriver jag om mina studier i konsthistoria, som nästan har klubbat mig!
Vidbränd av konst och Drabbad av KOVA23

Kännbart – En utställning för flera sinnen

Förra inlägget handlade om att få ögonkontakt med konsten. Men vem har sagt att just jag ska ha syn och hörsel? Och att jag ska få uppleva världen med alla sinnen? Utställningen Kännbart väcker tankar.

Skulptur som ingår i utställningen Kännbart. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Tankeväckare

Dessa tankar väcktes förra veckan på ett seminarium arrangerat av Ystad konstmuseum och Bästa Biennalen. På Ystad konstmuseum visas just nu en fantastisk utställning. Kännbart, heter den. Utställningen ska strax turnera vidare.

Konstverk man kan känna och spela på. Klicka på bilden för att läsa mer om konstverket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Känn gärna på konsten!

Utställningen består av konst som man kan uppleva även om man har en eller flera funktionshinder. Exempelvis om man är blind/synskadad/döv/har nedsatt hörsel eller en kombination. Därför ingår konstverk man får känna och klämma på, lukta på, känna vibrera, spela på… Alltså sådant man vanligtvis inte får göra i en konstutställning!

En skulptur man gärna kan känna på. Klicka på bilden för att läsa mer om verket. Fotograf: Per Torgén, Örebro läns museum.

Mista sin syn

En föreläsare på seminariet var Torbjörn Svensson som varit involverad i utställningen på olika sätt. Till skillnad från de flesta andra föddes han med en grav dubbelsidig hörselnedsättning. Dessutom fick han i vuxen ålder ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa (RP), eller rättare sagt Usher Syndrom typ 2. En följd av sjukdomen är att han numera enbart ser ca 5% på ena ögat.

Vardagens vedermödor

Med glädje och humor delade Torbjörn med sig av sin vardag och sina vedermödor i en värld anpassad för oss som ser och hör. Vi fick ta del av den livskris som ögonsjukdomen utlöste. Tänk att mista synen i vuxen ålder! Det är nog den värsta mardröm jag kan tänka mig. Kanske du också?

Å andra sidan fick Torbjörn frågan om hans funktionsnedsättning hade fört något gott med sig. Han svarade att det hade tvingat honom att leva i nuet, att vara närvarande och inte stressa. Tänkvärt!

Torbjörn Svensson. Bildkälla: Torbjörn Svensson.

En tuff värld

Vardagen måste bli bättre för alla som lever med en funktionsnedsättning. Men världen är så hård idag. Och man måste passa in i en mall. Problemet är att många med dövblindhet har sin egen unika kombination och livssituation. Men myndighetspersoner och beslutsfattare begriper inte det. Resultatet blir att systemen som ska underlätta bara är anpassade till ”normalfall”. Och vem är normalfall?

Sammanfattningsvis saknas det tid och empati i vår kalla tid! Allt ska gå så fort och vara så effektivt.

…så länge hjärtat kan slå

Jag är otroligt tacksam att jag lever och kan röra mig. Och att jag har syn och hörsel. För vem har sagt att just jag ska ha det? Att möta en dövblind får mig att förstå hur OTROLIGT PRIVILIGIERAD jag är.

Materiella ting, ägodelar och pengar kan komma och gå. Vad som verkligen betyder något är att man får vara frisk och i balans. Att man har nära och kära som älskar och bryr sig om en. Och att man kan begripa att uppskatta det lilla. Slutligen kommer några saxade rader från Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”:

…//Om blott en dag eller två
så håll till godo ändå,
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få.

Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga?
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn

och som fågeln på böljorna gunga?
…//

Här kan du läsa Torbjörns blogg ”Att leva med RP”
Utställningen Kännbarts turnéplan.

/Karolina

Relaterade inlägg

Ögonkontakt med konsten

Vi hör ofta att vi behöver bli sedda för att må bra. Finns det något bättre sätt än direkt ögonkontakt?

Få ögonkontakt med konsten

Jag gillar mycket att titta på porträtt. Ibland uppstår en märklig kontakt med de avbildade. Därför stannar jag gärna upp och funderar lite över vilka de var. Bland annat undrar jag hur de levde och vilka egenskaper de hade. Därför tycker jag det är fascinerande att man kan betrakta ett porträtt från 1600-talet och känna att man har kontakt med personen ifråga.

Motivet tittar rakt ut ur tavlan och ögonkontakt uppstår.

Monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Monsieur Bertin och jag

Om jag ska välja ett exempel på en person som går att få bra ögonkontakt med, blir det nog monsieur Bertin, målad av Jean-Auguste-Dominique Ingres, 1832. Monsieur Bertin sitter som en åldrad krabba med håret på ända. Han verkar självsäker och luttrad.

Joan Miró målade ofta ögon

Joan Miró fick ofta uppdrag att formge affischer. Han ansåg att de som gick förbi skulle känna att affischen sökte ögonkontakt med dem. Därför målade han många ögon i bilderna till affischerna. I likhet med affischerna målade han ofta ögon i sina andra bilder också.

Han gjorde affischer till utställningar han själv skulle delta i, men även många andra: fotbolls-VM, Amnesty International, Unesco, Katalanska kongressen m fl.

Ögonkontakt med Marina Abramovic

Jämfört med Miró använde Marina Abramovic ögonkontakt på ett helt annat sätt. Från mars till maj 2010 pågick en numera legendarisk performance, The artist is present, på MoMA (Museum of Modern Art, New York).

Besökare fick köa i timmar för att i en stund få sitta mitt emot konstnären. Slutligen fick besökarna sin belöning när konstnären med fullständig närvaro mötte deras blick. Sammantaget satt varje besökare i genomsnitt fem minuter. Totalt genomfördes 1545 sittningar. Anmärkningsvärt!

Missa inte ögonen på Mazettihuset i Malmö

Om du går Bergsgatan norrut från Möllevångstorget passerar du Malmö Chokladfabrik (f d Mazetti). Höj din blick så ska du se att ett par stiliserade ögon blickar ner på dig.

Ögon-kakao-skylten på gamla Mazettihuset i Malmö. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mazetti tillverkade en mycket populär produkt som kom att heta ögon-kakao. 1956 formgav Olle Eksell produktens förpackning. Det är dessa ögon som nu syns högt där uppe på en stor kakaoförpackning.

Historien bakom chokladfabriken och kartongen på Mazetti-husets tak skrev Stephan Skougaard ett intressant inlägg om i sin blogg om Malmöbyggnader.

Vilka porträtt lyckas få kontakt med dig? Har du någon favorit? Berätta gärna i en kommentar!

/Karolina

Bloggen Livet och konsten drar ner på takten

Kära läsare och prenumeranter av bloggen 

Härmed meddelas att bloggen slår ner på takten! I höstas gick jag en kurs i att blogga. Den kunniga och inspirerande kursledaren Ingrid Guillermo undervisade oss i verktyget WordPress. Dessutom rådde hon oss deltagare att blogga minst en gång i veckan! Jag tog henne på orden! Därför har jag gjort så den första tiden. Trots att jag lyckats i mina föresatser känner jag nu att jag måste dra ner på takten.

Bloggen Livet och konsten.

Livet… Det som pågår nu!

Sedan bloggen startade har jag alltså skrivit ett inlägg i veckan. Nu inser jag att det blir för mycket för mig. Livet kommer emellan. Sammanfattningsvis så orkar jag helt enkelt inte prestera så ofta. Jag vill ha tid till andra roliga saker också. Dessutom inser jag mitt behov av att bara behöva slappa emellanåt.

Så fortsättningsvis får du nöja dig med omkring 2 inlägg i månaden… Det kan vara lagom. Låt oss inte överdriva!

Nästa inlägg kommer att handla om att få ögonkontakt med konsten. Hoppas du stannar som läsare.

Allt gott! /Karolina

PS: I följande inlägg har jag resonerat kring stress, läs Vidbränd av konst. Och i inlägget Drabbad av KOVA23 kan du läsa om hur B-kursen i konsthistoria påverkade min hälsa.

Astronomisk association till Hilma af Klint

För några veckor sedan hade jag förmånen att bevista ett symposium som handlade om ljus. Ljus i offentlig miljö, ljus genom konsthistorien och strålning i läkevetenskapen och i rymden. Och lite till. Dagens inlägg blir en liten association till Hilma af Klint.

Symposiet kallas Vita Lux och arrangeras årligen av Östra Göinge kommun. Heja Östra Göinge, detta gör ni fantastiskt bra!

Peter Linde, docent i astronomi, höll ett föredrag om strålning i rymden. Vid en av hans powerpointbilder fick jag nästan lite hicka. Jag var tvungen att kontakta honom i efterhand och be om denna bild. Den fick mig nämligen att direkt associera till en viss konstnär…

Structure of the magnetosphere. Bild: Peter Linde

En illustration som alltså får mig att tänka på Hilma af Klints kompositioner.

Bilden blir också väldigt intressant om man ställer den på högkant…

En illustration som alltså får mig att tänka på Hilma af Klints kompositioner.

Vad ser du?

Jag tänkte på konstnären Hilma af Klint när jag såg dessa organiska former. Trots att hon mest arbetade med ljusa och pastelliga färger, tycker jag att det finns mycket som påminner om hennes bilder. 

Vad tänker du när du ser bilden? Vilka associationer får du? Skriv gärna och berätta!
/Karolina


PS: Jag har skrivit om abstrakt konst i några andra inlägg också. Läs här om Piet Mondrian och här om Kenneth Noland.

Relaterade inlägg

Relaterade inlägg