Kategoriarkiv: Saga och myt

Tittartips: Särlingskonst med Jarvis Cocker

Publicerat av
5

I min ungdom, för ca 25 år sedan lyssnade jag intensivt på det brittiska popbandet Pulp. Bandets trådsmala och karismatiska sångare hette Jarvis Cocker. Döm av min förvåning när jag härförleden upptäckte att han också gjort en dokumentärserie om särlingskonst. Dessutom en riktigt medryckande sådan!

Denna CD spann mycket i mitt hem på den tiden då det begav sig (1990-tal).

Särlingskonst – Outsider art – L´art brut

Särlingskonst är den svenska termen. Det innebär konst skapad av människor som stått helt utanför den etablerade konstvärlden. Upphovspersonerna har själva inte uppfattat sig som konstnärer eller att de skapat konst. Ofta handlar det om ”livsverk” skapade av enkla material. Exempelvis stenformationer, snäckor, gammalt porslin, skrot och så vidare.

Palais Idéal i Hauterives, skapat av brevbäraren Ferdinand Cheval. Det har gjorts en fin spelfilm om Chevals öde, Brevbäraren som byggde ett palats.
Salvation Mountain i Calipatria, California, skapat av Leonard Knight.

Med Cocker som ciceron

Cocker reser runt i Frankrike, USA, México, Belgien, Schweiz och Indien. Där besöker han dessa udda platser där ”särlingarna” uppfört sina spektakulära skapelser. Emellertid är de flesta av särlingarna döda sedan länge. Kvar finns bara resterna av deras verkligt udda miljöer. Ibland har någon släkting eller lokal förening tagit på sig ansvaret att förvalta platsen. Men ofta har mycket bara hamnat i förfall.

Drivkrafter

Den förre Pulp-sångaren uppvisar ett genuint intresse när han försöker få svar på sina frågor om drivkraften bakom särlingskonst. Därför ställer han sig frågor som: Vad får en människa att lägga så mycket tid och möda på att skapa i sin ensamhet? Och hur har de valt platserna och materialen? Allt levereras med Cockers personliga funderingar och ofta humoristiska bildklipp.

Han kommer fram till att särlingskonst fascinerar oss på ett helt annat sätt än vanlig gallerikonst. Den står för något som västvärlden verkar ha förlorat. Särlingskonst handlar om mystik, mytologi, magiska platser och gudomlig inspiration. I dokumentärens sista del visar det sig att Indiens näst mest besökta turistmål (efter Taj Mahal) är just en särlings livsverk, Rock Garden av Nek Chand.

Så mycket mer har jag inte att säga, för Cocker säger allt så mycket bättre i sin dokumentär, som ligger i sin helhet på Youtube.

Del 1.
Del 2.
Del 3.
Denna bok producerades av Malmö Konsthall i samband med en utställning särlingskonst 1991.

Detta får bli sista inlägget denna säsong, nu tar Livet och Konsten en välbehövlig paus. Kanske har du fått inspiration att uppsöka något särlingskonstverk denna sommar!

Ha en härlig sommar!
Karolina

Bildmagi – Vidskepelse eller ett konkret verktyg?

Publicerat av
2

Idag blir det funderingar om saker som inte går att bevisa. Jag pratar om bildmagi. Är det något för den samtida människan eller inte? Kan bilder användas för bättre resultat i livet?

”It´s a kind of magic”

Bildmagi innebär att man tillskriver bilder magiska krafter. Det brukar mest förknippas med förhistorisk konst och ursprungskulturer. Alltså grottmålningar och liknande. Därför avfärdas ofta bildmagi som nonsens och något en modern nutidsmänniska inte bör syssla med.

Men faktum är att vi är många som mer eller mindre medvetet praktiserar bildmagi dagligen!

Feng Shui

Jag är en ganska entusiastisk anhängare av Feng Shui. Alltså den där gamla idén att energier i hemmet, på jobbet – ja, överallt – påverkar ens mående. Energierna kan styras så att man mår bra av dem, istället för att bli utmattad. Således ska man t ex möblera för att leda energierna rätt.

En viktig tanke inom Feng Shui är att se över de bilder man omger sig med. Tanken är att bilderna manifesterar energi. Ser man därför en bild dagligen blir man påverkad, inte bara till sitt humör utan även högst konkret.

Om du vill ha rikedom i ditt liv ska du alltså hänga upp bilder som visar överflöd. Om du känner dig ensam ska du rensa bort alla bilder som föreställer ensamma människor. Och så vidare.

Om du vill ha mer partajande i ditt liv, varför inte sätta upp denna målbild? ”Bröllopsdans” av Pieter Breughel den äldre, från 1566.

Kloka sport-fånar

Professionella idrottare jobbar också med en slags bildmagi. Men då heter det visualisering. I sitt inre manar de fram bilder och sekvenser som visar hur lyckosamma de är i sin sport. Alltså kopplar de ihop tanke, känsla och kropp i en positiv, inre bild.

Ikonoklasm

Och genom historien har galenpannor förstört sina meningsmotståndares artefakter för att visa sin makt, håna motståndaren och troligtvis också för att utplåna eventuell magisk energi (jag har tidigare skrivit ett inlägg om ikonoklasm, läs det här).

Placebo eller verklig effekt?

Egentligen är det inte så konstigt med dessa tankegångar. Man kan göra en jämförelse med byggnader. De börjar alla med en tankemässig föreställning som stegvis konkretiserats genom arkitektens skisser och ritningar. Så småningom blir de manifesterade i material – trä, betong, stål – i den yttre verkligheten.

Så varför inte tänka tanken att bilder kan ha magisk kraft? Och agera utifrån det. Du har inget att förlora och det kan knappast orsaka någon skada. Vilken bild skulle ge dig vad du önskar? Skriv gärna och berätta genom att kommentera nedan.

Tjingeling från bildhäxan

Relaterade inlägg



Veckans pausfågel: Två fåglar i en smäll med Paris dom

Publicerat av
2

Målningen Paris dom, av Peter Paul Rubens, innehåller både en påfågel och en uggla. I detta inlägg spanar vi på dessa fåglar som båda är attribut till antika gudinnor.

Målningen Paris dom av Peter Paul Rubens.
Paris dom, av Peter Paul Rubens från 1636. Bildkälla: Wikimedia Commons. Tavlan finns att beskåda på National Gallery i London.

Paris dom

Kanske har du hört om myten kring bilden. Kortfattat:

Det ska bli bröllop. Gudinnan Eris blir INTE bjuden. Eris blir sur. Hon tänker sabba bröllopsfesten. Därför kastar hon in ett gyllene äpple på partyt, med inskriptionen ”Till den vackraste”. Och naturligtvis uppstår tjafs. Gudinnorna Minerva (vishetens och krigskonstens gudinna), Venus (kärleksgudinnan) och Juno (gudarnas drottning) börjar gagga om vem som är snyggaste guzzen.

Herden Paris blir ombedd att döma i denna spontana skönhetstävling. Men inte är det fair play. Damerna försöker alla muta Paris. Bästa mutan har Venus. Hon utlovar den vackraste kvinnan på jorden till Paris. Nämligen den Sköna Helena. Trots att denna redan är gift med kungen av Sparta, Menelaus.. Men, men… Venus vinner alltså och det är upprinnelsen till trojanska kriget.

Paris vill givetvis se damerna näcka, så de lättar på sin klädsel inför domaren.

Fåglar som attribut

Att lära sig lite gudar och deras attribut kan vara väl värt mödan för en konsthistoriker. Det beror på att otroligt många motiv i den västerländska konsten avbildar de klassiska myterna. Med hjälp av attributen kan man identifiera gudarna.

Så om du ser en kvinna med hjälm, vapen och en uggla, är det Minerva. I Rubens målning sitter den lilla ugglan uppe i trädet och identifierar på så sätt Minerva.

Minervas uggla.

Och påfåglar är gudinnan Junos attribut. Hon färdas ofta i en vagn dragen av påfåglar. Flott ska det vara! I målningen står påfågeln på marken intill Juno.

Junos påfågel.

Även tidigare har jag skrivit om några antika myter. Läs gärna om Leda och svanen samt Zeus och Ganymedes.

Det var allt för idag!
Lina

Relaterade inlägg

Veckans pausfågel: 2 x Ganymedes eller ”Snyggaste snubben tvångsrekryterad av örn till himmelsk juice-bar”

Publicerat av
Svara

Idag ska jag göra något kul! Nämligen att presentera två konstverk som visar samma motiv. Det handlar om myten om Zeus och Ganymedes, skildrad i olika material, olika tillkomstår och av olika konstnärer.

Först en kort-kort version om Ganymedes-myten. Det är återigen ”big boss” Zeus (romarna kallade samma gud Jupiter) som hittar på fiffigt fuffens. Allt för att få sin amorösa vilja igenom.

Förra gången jag skrev om Zeus så förvandlade han sig till en svan för att få ligga (läs inlägget här). Denna gång förvandlar han sig till en ståtlig örn.

Thorvaldsens version till vänster, Rembrandts till höger. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Zeus spanar in underskön yngling

Ja, det handlar alltså om en berättelse med erotiska undertoner. Guden Zeus får syn på den ursnygge trojanska prinsen Ganymedes. Och blir fullständigt betuttad. Zeus tänker kanske ”Honom ska vi ha” eller ”Så himla festligt att ha en sån snygging uppe i gudaboningen att servera nektar ur ett kärl”. Alltså, lite som kungens ”kaffe-flicka” fast istället ”nektar-kille”. Nektar var gudarnas egna dryck, förresten. Det var nämligen nektar som gjorde dem odödliga.

Ökända örntricket

Och som vanligt så använder Zeus en väl beprövad metod för att komma sitt offer nära. Han förvandlar sig till en fågel.

Detta att byta skepnad är vardagsmat i gudaberättelserna. Den romerska skalden Ovidius (43 f kr-17/18 e kr) skrev sin berömda skrift Metamorfoser. I den beskrivs alla turer kring gudar som förvandlar sig själva och andra till både djur och växter.

Även greken Homeros hade beskrivit samma story, fast mycket tidigare (ca 800 f kr). Och Vergilius (70-19 f kr) gjorde det också. Alltså en omtyckt och välkänd berättelse, kan en anta.

Thorvaldsens tappning

I inledningen lovade jag att visa olika versioner av denna story. Och jag väljer att börja med den senast tillkomna. Av den anledningen att den känns mest äkta mot den ursprungliga berättelsen. Här är danske skulptören Bertel Thorvaldsens version i marmor, från 1817.

Finns att beskåda på Thorvaldsens museum i Köpenhamn, som jag skrivit om tidigare, läs inlägget här.

En marmorskultur som visar en örn och den unge mannen Ganymedes. som sitter på huk och serverar nektar ur en liten skål.
Zeus och Ganymedes, av Bertel Thorvaldsen 1817.

Spana in hur snygg och serviceinriktad Ganymedes är i denna version. Och hur barsk Zeus framstår, då han med sin skarpa näbb slurpar i sig av nektarn i skålen. Förra nektarservitrisen, Hebe, hade blivit avskedad eftersom hon spillt den gudomliga drycken. Kanske visar scenen ovan rentav ett praktiskt arbetsprov?

Rembrandts bångstyriga bebis

Nu till nästa version! Självaste Rembrandt målade denna ”räliga” målning redan 1635. Här är Ganymedes en skrikande och bångstyrig bebis, som kissande norpas bort av Zeus. Därmed kan det knappast handla om en skildring med erotiska undertoner.

En oljemålning som visar en stor örn som flyger med en storvuxen bebis i näbben. Bebisen är Ganymedes.
Zeus och Ganymedes, av Rembrandt 1635. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Varför Rembrandt skildrar temat så här finns det ingen definitiv förklaring till. Men Ganymedes-myten lär i Holland ha använts som förklaring, när ett barn dog alltför tidigt.

Arvet från antiken

Som konstvetare kan en ha mycket nytta av att kunna lite antik mytologi. På så sätt kan en avkoda mycket när en vandrar runt och spanar konst, t ex på gamla museer. Just denna myt avbildar ovanligt nog ett gay-tema. Men eftersom berättelsen kommer från antiken, hade tydligen kyrkan överseende med att konstnärer ägnade sig åt motivet.

Och här kommer ytterligare Ganymedes-skildringar… Bildkälla: Wikimedia Commons.

Har du någon favoritberättelse ur de gamla myterna? Berätta gärna genom att välja ”Kommentera” nedan.

Relaterade inlägg

Tarot- En bildskatt av symboler

Publicerat av
4

Idag ska jag spana lite om tarot. En uppsättning kort med symbolik som t ex medier använder för att ge vägledning.

Så funkar det (tror jag i alla fall)

Jag vill ha magi i mitt liv. Jag vill känna att jag ingår i ett större sammanhang, i en slags universell väv av intrikat sammansatta trådar. En liten människa förmår kanske inte uppfatta det bakomliggande mönstret, men ibland tror jag att man ges enstaka glimtar av den magiska väven. Jag tror mig i alla fall ha upplevt det ett antal gånger…

Personlig mix av diverse…

Denna inställning betyder nödvändigtvis inte att livet alltid blir lättare att leva. Men om man har lite kort i rockärmen att ta fram i form av drömtydning, meditation, hypnos och så vidare, så har man åtminstone lite verktyg att laborera med.

Och kort i rockärmen… Visst bör man även ha lite tarot-kort i rockärmen! Det har jag förstått efter att ha blivit lycklig ägare till en tarot-kortlek.

Tarot enligt Arnold

En dag fick jag nämligen ett tips om att självaste Hans Arnold (1925-2010) illustrerat en Tarot-lek. Hans bilder har fascinerat mig sedan barndomen. Snabbt som attan nosade jag upp ett exemplar på internet. Det finns även en tillhörande bok av mediet Jolanda den tredje/Rosie Björkman.

Stora och lilla arkanan

För er som inte vet består en tarotlek av 78 st kort. 22 av dessa, den så kallade stora arkanan består av karaktärer som ska symbolisera de stora krafterna omkring människan. Exempel är magikern och kärleksparet.

De övriga 58 korten utgör den lilla arkanan och består av 4 grupper: mynt, bägare, stavar och svärd. Dessa kort speglar människans alla tankar, känslor, fysiska aktiviteter och relationer.

Vackra, spännande, mystiska

Jag har kortleken liggande i vardagsrummet och ibland bläddrar jag igenom och tittar på illustrationerna. Den är väldigt fin. Det finns en massa referenser till allt möjligt som tilltalar mig: astrologi, konsthistoria, sagodjur, vanliga djur och mytiska figurer.

Så om du är lite som jag och önskar plocka på dig ännu en tapas från det andliga smörgåsbordet, så rekommenderar jag varmt tarot.

/Karolina

Relaterade inlägg