På vingar genom konsthistorien, del 7. Fåglarna i Villa Livia, Rom.

Idag beundrar vi freskmåleri i Villa Livia, en romersk villa. Livia var damen som år 39 före vår tideräknings början, gifte sig med kejsar Augustus. Hon hade massor av fåglar på väggarna.

Interiör i Villa Livia.

Ett av de underjordiska rummen i Villa Livia, som nu är flyttade till Palazzo Massimo.

Villa Livia – komfort med svalkande rum

De uppsatta romarna visste hur man svalkade sig! Rummen i denna villa låg under marken. Därför var de så klart underbara att vistas i när solen gassade utanför.

Del av fresk i Villa Livia.

Träd omgärdat av en rosa mur. En lätt vind tycks blåsa, ser du hur några grenar böjer sig för vinden? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Bildväggarna i Villa Livia

På väggarna fanns fresker. Alltså muralmålningar gjord på ännu fuktig kalkputs. Man brukar säga att målningen är ”al fresco”, vilket är italiano för ”på färsk (mur)”.

Motivet är en luxuös trädgård, målad på ett illusoriskt sätt. Ett stängsel och en trädgårdsmur hjälper till att skapa djup i perspektivet. Det innebär att när vi befinner oss i rummet, befinner vi oss samtidigt innanför trädgårdsmuren. På så sätt kan vi beskåda den härliga naturen ”utanför”.

Del av fresk i Villa Livia.

Detalj: Ett par fåglar i ett granatäppleträd. Kan du hjälpa mig att artbestämma? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Är detta en koltrast, tro? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

En slags trast? Flygande över vad som sägs vara ett kvitten-träd som bär frukt. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Detta träd tycker jag är så fint. Vid foten växer en akantus. När man pluggar konst är akantus något som ständigt återkommer. I arkitekturen under antiken och renässansen var akantus (latin acanthus) ett vanligt bladornament. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Detalj: På muren står ironiskt nog en fågelbur! Kanske som en påminnelse om att man som betraktare av detta bildrum också är instängd på sätt och vis? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kall färgskala och luftperspektiv

Målningarna har så kallat luftperspektiv. Det innebär att färgskalan blir mer ljus och pastellig (och motiven mindre detaljrika) ju längre in man kommer i bilddjupet.

På hundratalet innan vår tideräknings början var det ganska nytt att låta de faktiska rummen övergå i illusoriska rumsligheter. Alltså var denna villa toppmodern för sin tid. Detta förfarande skulle bli mäkta poppis långt senare, nämligen under barocken (det får jag återkomma till en annan gång).

Förutom fresker så fanns det också mosaiker (som nedan) i Villa Livia.

Överdimensionerade duvor… Bildkälla: Wikimedia Commons.


En satans ragata?

Förresten, såg du TV-serien ”Jag, Claudius”? Den handlade främst om kejsar Augustus regeringsperiod. I jämförelse med många av karaktärerna framstår Livia som en riktig jäkla hagga. Ett exempel på hennes ondska är att hon förgiftade folk till höger och vänster. Men hur som helst, fina väggmålningar hade hon i alla fall!

Här kommer ett klipp där hon beklagar sig över stackars Claudius för sin make Augustus.

Vad tycker du om väggmålningarna? Kan du hjälpa mig med fågelarterna? Hör gärna av dig och kommentera!
Allt gott!

Karolina


PS: Också i ett annat inlägg skriver jag om fantastiska väggmosaiker, läs det gärna!

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 4. Horus-falken.

Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-falken i form av en stor stenskulptur.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Alltså är det en komplex gud, med många betydelser.

Horus-falken med mansgestalt och falkhuvud på en pergamentbild med hieroglyfer runt

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död

Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden. Därför handlade det mesta i deras liv om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”

Trots att Horus är falk-guden så avbildade man även solguden Ra avbildad med falkhuvud emellanåt. Således verkar gudarna ha varit gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Men till skillnad från Horus så har Ra solskivan som attribut på huvudet. Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pilgrimsfalk eller slagfalk?

Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. På så sätt passade falken perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?

Slutligen vill jag säga att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Ytterligare fascinerande fakta om berättas i avsnittet om Antikens Egypten i podden Myter och Mysterier. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

PS: Läs gärna min artikel om fågelskådning i Antikens Egypten, som publicerades i Vår Fågelvärld, 2021.

Relaterade länkar