Veckans pausfågel: Stephen Gill och The Pillar

Ni som känner mig eller följer bloggen vet vid det här laget att jag har en specialitet. Nämligen ”fåglar i konsten”. I dag berättar jag om konstnären Stephen Gill och hans fågelprojekt The Pillar.

Stephen Gill är en samtidskonstnär verksam på Österlen. Han kommer från Bristol och arbetar med fotografiska projekt som ofta tar väldigt lång tid. Jag träffade honom och han berättade om sitt projekt The Pillar. Och han gav mig också boken The Pillar, som är resultatet av ett fyra år långt konstprojekt om fåglar.

Vad händer…

…när en samtidskonstnär utan några kunskaper om fåglar, vill locka ner fåglar från himlen för att fånga dem med kamera?

Resultatet blir en typ av fågelbilder vi inte är vana vid. Stephen Gills bilder är kaotiska, oskarpa, med fåglar i märkliga positioner, tilltufsade och ofta kraftigt beskurna. Alltså långt ifrån de perfekta bilder naturfotografer så ofta eftersträvar. Ändå låter Gill betraktaren komma fåglarna nära.

Stephen Gill

Gill är bosatt utanför Glemmingebro i Skåne sedan 2014. Han ställer regelbundet ut internationellt. 2015 fick han idéen att undersöka vad som egentligen pågick i det ödsliga landskapet runtomkring hemmet. Nära kanten av ett fält slog han därför ner två träpålar, ca 1,5 m höga. På den ena stolpen monterade han en kamera med rörelsedetektor kopplad till självutlösare. Tanken var att de fåglar som landade på den andra stolpen skulle utlösa detektorn själva och därmed ta en selfie.

The Pillar

Projektet fick namnet The Pillar. Första gången Gill vittjade kameran blev han överväldigad. Det hade fungerat! Metoden att rigga självutlösare är alls inte ny inom naturfotografi. Det som är unikt för The Pillar, är att Gill fullständigt tog bort övrig styrning av bildresultatet. Till och med fokus är ställd en bit bortom stolpen. Därmed är de flesta fåglar oskarpa. Gills fåglar framställer sig på sätt och vis sig på sina egna villkor, som självständiga varelser med sina egna förehavanden.

En gråkråka. Ur boken The Pillar. Copyright Stephen Gill.

Det skulle visa sig att det pågick väldigt mycket på det där vidsträckta fältet. De flesta fåglar som landade på stolpen var helt okända för Gill. Några av arterna var kungsörn, törnskata, gråsiska, stenskvätta, sävsparv, häger, pilfink, jorduggla och tornfalk. Och självklart en mängd kråkor och ormvråkar.

En flock starar. Ur boken The Pillar. Copyright Stephen Gill.

Landskapet är alltid detsamma, men aldrig likadant. Visserligen återkommer årstiderna cykliskt, men de unika ögonblick då fåglar landar på stolpen påminner oss om dynamiken i vår existens. I Skåne förekommer 192 av Sveriges 250 fågelarter. I boken The Pillar presenteras 23 av dem.

Gill arbetade med The Pillar fram till 2019. Då stod resultatet klart i form av en bok, med ett finstämt förord av Karl Ove Knausgård. Metoden är typisk för Gill: långa projekt, där han tar ett steg tillbaka som fotograf och låter världen spela upp sig själv inför kameran.

Kärrhök. Ur boken The Pillar. Copyright Stephen Gill.

Böcker som konstverk

Ofta djupdyker han i ett ämne över lång tid och presenterar projekten i bokform, via hans eget förlag Nobody Books. Böckerna utgör självständiga konstverk, med formgivning och kvalitet utöver det vanliga. The Pillar blev utvald till 2019 års upplaga av Svensk bokkonst.

Som bilddokument skildrar The Pillar en mängd fåglar i ett landskap. Men projektet pekar även på något oerhört viktigt: att vi måste förstå naturen på dess egna villkor. Vi människor kanske bör ta ett steg tillbaka och fundera över hur vi i fotografi skildrar naturen. Speglar våra bilder en mänsklig härskarblick, eller öppnar de upp för ett helt annat förhållningssätt till vår gemensamma livsmiljö?

Bästa hälsningar
Lina

Relaterade inlägg

Instagramtips: Australianbirdoutfits

I dag är det återigen dags för ett instagramtips. Denna gång handlar det om en ung dam i Australien som komponerar fantastiska utstyrslar och visar dem på sitt instagramkonto Australianbirdoutfits. Allt influerat av olika fågelarter!

Fåglar som influerar

Som du säkert redan märkt, har jag skrivit en hel del om fåglar här på bloggen. Exempelvis i serierna ”På vingar genom konsthistorien” och ”Veckans pausfågel”. Därför blev jag mycket uppspelt när jag hittade australianbirdoutfits på Instagram.

Upphovskvinnan väljer arter från Australiens rika fågelliv och komponerar sedan ihop sin utstyrsel, utifrån de färger och mönster respektive fågel uppvisar. Jag måste säga att hon lyckas mycket bra!

En tvådelad bild som till vänster visar en kvinna i färgglada kläder. Till höger syns ett foto på den färglada fågeln som inspirerat klädvalet. Bilden är hämtad från dagens instagramtips.

Som skandinav är det dessutom väldigt härligt att få se olika exotiska fågelarter! De häftiga kreationerna gjorde mig väldigt nyfiken på personen bakom kontot. Därför kontaktade jag henne och ställde några frågor. Inom några timmar fick jag ett långt och vänligt svar från kontoinnehavaren, som dock vill förbli anonym.

Brev från Australianbirdoutfits

Hej Karolina
Så underbart att få detta meddelande 😊 Jag besökte Stockholm för några år sedan och älskade det! Jag har skrivit svar, men det blev långt – förlåt!

Jag är varken fashionista 😂 eller fågelskådare. Men jag gillar kläder och tycker att Australiens fåglar är helt fantastiska. Jag hade ingen aning om hur många arter det fanns förrän jag började arbeta för en ekolog. En av de roligaste sakerna med detta är att mina vänner, som aldrig tidigare varit naturintresserade, började titta närmare på fåglar. De började skicka artiklar till mig och berättade att jag förändrat deras sätt att se på sin omvärld. Med klimatförändringar och ökade hot mot livsmiljöer, gillar jag verkligen att jag lyckas skapa uppmärksamhet kring de här små vackra varelserna, som så många australiensare inte är medvetna om.

Östlig gulsyd-hake. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Hur det hela började…

Allt började för cirka 4 år sedan, då jag upptäckte att kläderna jag hade på mig liknade en Östlig gulsyd-hake (jag tittar på många fågelbilder på jobbet), så jag postade en bild på min outfit och fågeln, sida vid sida. Min vän Lizzie uppmanade mig att fortsätta en hel vecka, så det gjorde jag. Min mamma blev stormförtjust och jag bestämde mig för att göra en ”fågelvecka” varje år för hennes skull. Det är först i år det hela tagit fart och jag har börjat klä mig som fåglar mer regelbundet. Jag har satt upp några regler:

  1. Jag måste vara beredd att ha kläderna på mig en hel dag på jobbet (vilket innebär att jag inte kan klä ut mig hur som helst, eftersom det skulle kännas konstigt, och många av mina kollegor vet inte om att jag gör detta)
  2. Främst ska jag använda kläder jag redan äger.

Kläderna

Min lägenhet är minimal med väldigt lite garderober, så jag jag måste hushålla med mina inköp. Jag ogillar slit-och-släng, så nästan allt jag äger går att kombinera på olika sätt. Ibland undrar jag ”Skulle detta kunna vara en fågelart?” när jag shoppar, men det är ytterst sällan jag köpt något bara för en fågelutstyrsel. Därför saknas det väldigt mycket bruna fågelarter på mitt konto – jag gillar helt enkelt inte att klä mig i brunt och beige! Jag måste älska ett plagg så mycket att jag kan ha det året om. Men nu har jag ju fått så många följare, så jag pushar mig själv lite extra när jag shoppar.

Dessa begränsningar gör att jag måste vara kreativ och återbruka. Exempelvis har jag använt en tygkasse som scarf, eftersom den hade rätta gröna nyansen. Eller så har jag vänt kläder ut-och-in, som i fallet med min ”storspov-kofta”, som i själva verket är knälång och leopardmönstrad (Jag hade använt den en hel vinter innan det slog mig hur perfekt den skulle vara för några spräckliga fågelarter jag beundrar).

Leopard-kofta blir storspovs-kofta!

I min smartphone har jag ett fotoalbum med vackra fåglar som jag regelbundet kollar i, nu när jag driver det här instagram-kontot. Jag har några favoritfåglar, men mest av allt älskar jag mångfalden!”

Jag blev jätteglad att hon svarade på mina frågor. Hoppas att du fått lust att skynda till detta instagramkonto för att se otroligt vackra fåglar och de sinnrika klädvarianterna.

Vilken fågel skulle du vilja inspireras av i ditt klädval? Har du någon favoritfågel? Vilken fågel är enligt dig den mest fashionabla?

Ha det underbart tills nästa gång!
/Karolina


PS: Andra instagramtips jag gett är Bizarro och Kristerkvast.

Relaterade inlägg


Naturens arkitekt: Lövsalsfågeln

Visste du att arten lövsalsfågeln bygger de mest fräsiga, kreativa och förbluffande kärleksnästen man kan tänka sig? Den kan banne mig jämföras med berömda arkitekter som Antonio Gaudí och Zaha Hadid!

Idag vill jag berätta för dig om de fantastiska små liven som bygger upp riktigt romantiska och kreativa kryp-in. Allt för att imponera på potentiella kärlekspartners. Till sin hjälp har de enbart sin näbb och sina klor.

Ett fotografi som visar en blåskimrande fågel som står på marken omgiven av blåa detaljer, såsom blomblad och kapsyler.
En så kallad ”satin bower bird”. Just denna individ verkar helt klart föredra en blåtonad skala i dekoren. Bild från Wikimedia commons.

Lövsalsfågeln är ett släkte med ett antal arter som finns på Nya Guinea och i Australien. Med största omsorg letar de upp personligt byggmaterial såsom färggranna blomblad, kvistar, grässtrån, -ja allt möjligt som de vill använda till sitt bygge. Du kan läsa mer om den här.

Lövsalsfågelns unika kärleksnästen

Det roliga är att lövsalsfåglarna har väldigt personlig smak, och skapar unika byggen. Till exempel satsar någon på en symmetrisk pelargång, en annan på en orange blomsterbädd, en tredje på en gräsmanege pyntad med upphittade kapsyler. Med yttersta omsorg om detaljer dekorerar de den plats där de sedan uppför sin lockande parningsdans på. Därför kan man med fog kalla dem scenografer.

När jag ser dessa små liv blir jag alldeles förundrad, rörd och imponerad över den kreativitet de besitter. Jag börjar fundera på begrepp som skönhet och kreativitet. Varifrån kommer känslan för färg och form?

Jag har inte skrivit särskilt mycket om arkitektur här tidigare, men jag borde bli bättre på det. Som konstvetare förväntas man nämligen kunna mycket om det. Du kan i alla fall läsa mina tidigare inlägg om Notre Dame och Helgo Zettervall.

Bästa hälsningar
Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 7. Fåglarna i Villa Livia, Rom.

Idag beundrar vi freskmåleri i Villa Livia, en romersk villa. Livia var damen som år 39 före vår tideräknings början, gifte sig med kejsar Augustus. Hon hade massor av fåglar på väggarna.

Interiör i Villa Livia.

Ett av de underjordiska rummen i Villa Livia, som nu är flyttade till Palazzo Massimo.

Villa Livia – komfort med svalkande rum

De uppsatta romarna visste hur man svalkade sig! Rummen i denna villa låg under marken. Därför var de så klart underbara att vistas i när solen gassade utanför.

Del av fresk i Villa Livia.

Träd omgärdat av en rosa mur. En lätt vind tycks blåsa, ser du hur några grenar böjer sig för vinden? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Bildväggarna i Villa Livia

På väggarna fanns fresker. Alltså muralmålningar gjord på ännu fuktig kalkputs. Man brukar säga att målningen är ”al fresco”, vilket är italiano för ”på färsk (mur)”.

Motivet är en luxuös trädgård, målad på ett illusoriskt sätt. Ett stängsel och en trädgårdsmur hjälper till att skapa djup i perspektivet. Det innebär att när vi befinner oss i rummet, befinner vi oss samtidigt innanför trädgårdsmuren. På så sätt kan vi beskåda den härliga naturen ”utanför”.

Del av fresk i Villa Livia.

Detalj: Ett par fåglar i ett granatäppleträd. Kan du hjälpa mig att artbestämma? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Är detta en koltrast, tro? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

En slags trast? Flygande över vad som sägs vara ett kvitten-träd som bär frukt. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Detta träd tycker jag är så fint. Vid foten växer en akantus. När man pluggar konst är akantus något som ständigt återkommer. I arkitekturen under antiken och renässansen var akantus (latin acanthus) ett vanligt bladornament. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från en fresk i Villa Livia.

Detalj: På muren står ironiskt nog en fågelbur! Kanske som en påminnelse om att man som betraktare av detta bildrum också är instängd på sätt och vis? Bildkälla: Wikimedia Commons.

Kall färgskala och luftperspektiv

Målningarna har så kallat luftperspektiv. Det innebär att färgskalan blir mer ljus och pastellig (och motiven mindre detaljrika) ju längre in man kommer i bilddjupet.

På hundratalet innan vår tideräknings början var det ganska nytt att låta de faktiska rummen övergå i illusoriska rumsligheter. Alltså var denna villa toppmodern för sin tid. Detta förfarande skulle bli mäkta poppis långt senare, nämligen under barocken (det får jag återkomma till en annan gång).

Förutom fresker så fanns det också mosaiker (som nedan) i Villa Livia.

Överdimensionerade duvor… Bildkälla: Wikimedia Commons.


En satans ragata?

Förresten, såg du TV-serien ”Jag, Claudius”? Den handlade främst om kejsar Augustus regeringsperiod. I jämförelse med många av karaktärerna framstår Livia som en riktig jäkla hagga. Ett exempel på hennes ondska är att hon förgiftade folk till höger och vänster. Men hur som helst, fina väggmålningar hade hon i alla fall!

Här kommer ett klipp där hon beklagar sig över stackars Claudius för sin make Augustus.

Vad tycker du om väggmålningarna? Kan du hjälpa mig med fågelarterna? Hör gärna av dig och kommentera!
Allt gott!

Karolina


PS: Också i ett annat inlägg skriver jag om fantastiska väggmosaiker, läs det gärna!

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 4. Horus-falken.

Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-falken i form av en stor stenskulptur.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Alltså är det en komplex gud, med många betydelser.

Horus-falken med mansgestalt och falkhuvud på en pergamentbild med hieroglyfer runt

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död

Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden. Därför handlade det mesta i deras liv om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”

Trots att Horus är falk-guden så avbildade man även solguden Ra avbildad med falkhuvud emellanåt. Således verkar gudarna ha varit gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Men till skillnad från Horus så har Ra solskivan som attribut på huvudet. Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pilgrimsfalk eller slagfalk?

Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. På så sätt passade falken perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?

Slutligen vill jag säga att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Ytterligare fascinerande fakta om berättas i avsnittet om Antikens Egypten i podden Myter och Mysterier. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

Relaterade länkar