Kategoriarkiv: Konstvetenskap

Filmtips: Tulpaner orsakar feber och skönhets-hets

Publicerat av
2

Nu är våren i gång. På riktigt. Visst är det underbart?
Att få vandra längs rabatter där tulpaner vajar
i oemotståndlig prakt…

Fotografi som visar en mängd tulpaner i rött, vitt, gult, orange och lila.

Vi har haft förmånen,
att stå i blomsteraffärerna och välja.
Vilken bunt tulpaner ska få följa med hem
och sprida sin skönhet? 
Att känna tulpanbladens matta strävhet,
när de ska makas ihop i en vas.
Att njuta prakten.
Vilken lycka!

Nu finns de där, ute i rabatterna.
Direkt sprungna ur sina
näringsrika lökar.
Som färgklickar i stadens parker.
Små glädjeknippen.
Kulörta lysbomber av energi.

Bubblor

Du kanske har hört talas om IT-bubblan?
Bostadsbubblan?
”Bubblor” beskriver förlopp
då folk spekulerat ohejdbart 
på utvalda marknader. 
Alltså köpt och sålt som galningar. 

Dessa marknader kallas ”bubblor”.
Därför att de blåste upp sig likt såpbubblor. 
Resultatet blev att de så småningom sprack.
Därefter följde personliga konkurser och tragedier.

Illustration som visar en röd- och vitstrimmig tulpan mot vit bakgrund.
Tulpanen Semper Augustus, från 1600-talet. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tulpaner med ”det”

I likhet med dessa bubblor uppstod
en ”tulpan-bubbla” i 1600-talets Holland.
En tulpanfeber spred sig alltså ohejdat.
Detta skedde under några år på 1630-talet.
Då härskade tulpanerna över marknaden.

Ovanliga tulpanlökar lovade skönhet 
och unika mönster.
Med kännedom för
hur tulpanfebern fungerade,
kunde investerare göra stora vinster.

På så sätt lockade blommorna spekulanter
till utflippad shopping,
på lök-auktionerna.
Holländska tulpan-yuppies
skrek halsarna hesa
på Amsterdams tulpanbörs.

Värdebevis på lökar såldes och köptes. 
De strimmiga sorterna var mest populära. 
En enda lök kunde kosta en förmögenhet.

Löftesrika lökar

En lök ser ju inte så spektakulär ut…
Hur skulle säljarna kunna marknadsföra dem?
Till detta anlitades så klart konstnärer!
De fick i uppdrag att avbilda tulpanernas skönhet.

Således blev tulpanerna de första blommor,
att göra entré i reklamens värld.
På grund av detta, finns idag
en mängd underbara
tulpanillustrationer att beskåda.

Tulipomani

Om denna bubbla handlar filmen Tulpanfeber.
Den skildrar alltså kärleken, tulipomanin
och konsten, i 1600-talets Amsterdam.
Du kan streama filmen helt gratis från Cineasterna.
(Ytterligare ett annat filmtips finns här, ”Kvinnan i guld”)

Stillbild ur filmen Tulpanfeber. En kvinna i vacker klänning står vid ett fönster och håller en gul- och rödstrimmig tulpan i handen.
Stillbild ur filmen Tulpanfeber, med Alicia Vikander.

Slutligen undrar jag vilken tulpansort som är din favorit? Enfärgade? Svarta? Botaniska tulpaner? Strimmiga? Papegojtulpaner?

Allt gott och vi hörs snart igen!
/Karolina

PS: Detta inlägg har jag försökt skriva med så kallat ”frasriktig radbrytning”.
Därför har jag delat meningarna i kortare fraser. Därmed ska texten bli mer lockande och lätt att läsa. Tycker du att det funkar? Hör gärna av dig med en kommentar!

Relaterade inlägg

Breakfast at Bruegel´s och eskapism vid frukostbordet

Publicerat av
2

Jag har slutat läsa dagstidningar och lyssna på nyheterna. Detta för att slippa alla hemska intryck som den samtida tillvaron bombar en med. Därför har jag istället infört en ny vana till frukostbordet: Att läsa en utställningskatalog om konstnären Bruegel.

Pieter Bruegel den äldre: Bondbröllop, ca 1567.
Frukost med katalog.

Katalogens anatomi

En katalog är ett system som ordnar uppgifter. I samband med stora konstutställningar producerar museerna utställningskataloger. Sådana kataloger behöver en inte läsa från pärm till pärm, utan en kan slå upp det verk som i utställningen lockat mest.

En utställningskatalog visar bild på verket, fakta (storlek, teknik, vilken samling det tillhör) samt en text skriven av en expert på området. Emellanåt finns även detaljförstoringar, som avslöjar viktig information.

Bruegel istället för Sydsvenskan

Som ni kanske minns, berättade jag härförleden att jag varit i Wien (läs om det här). Där besökte jag alltså det enorma konsthistoriska museet. Turligt nog pågick där en stor utställning med en av mina absoluta favoritkonstnärer: Pieter Bruegel d.ä.

Fotografi som visar fasaden på konsthistoriska museets i Wien.
Ett utsnitt av det enorma konsthistoriska museet i Wien.

Jag köpte katalogen, som med sitt kompakta innehåll fick mitt handbagage att överstiga den tillåtna vikten på färden hem!

Fotografi av utställningskatalogen.
En härlig katalog

Escape Room på frukostbordet

Denna katalog är nu mitt sällskap, när jag om morgonen smaskar på overnight-oats och dricker gurkmeja-shot. Katalogens innehåll skänker mig frid och lugn.

När världen utanför är för hemsk, känns det fint att få kliva in i en bild av Bruegel. Det är möjligt att, för en stund, träda in i ett holländskt landskap, träffa skördande bondebefolkning eller delta i ett folkligt bröllop.

Pieter Bruegel den äldre: Skördefolk, 1565.

När jag tittar på Bruegels bilder vill jag bara försjunka i dem. De är magiskt detaljrika skildringar av sena 1500-talets Holland. Konstnären målade också en mängd religiösa motiv, alltid med en folklig, samtida touch. Således befolkar vanliga människor bilderna och sysslar med vardagliga bestyr.

Pieter Bruegel den äldre: Vinterlandskap med fågelfälla, 1565.

Ett bättre och roligare elände

Dessutom skapade han ett antal helt utfreakade skildringar av t ex dödssynderna och yttersta domen, förmodligen inspirerade av en annan konstnär, Hieronymus Bosch. Bilderna är superspännande och fullkomligt bisarra!

Ett koppartryck utfört av Pieter van der Heyden efter en förlaga av
Pieter Bruegel den äldre: Stolthet (en av dödssynderna), 1558.

Helvetet som Bruegel skildrar känns definitivt mer lockande än det helvete som pågår på Nyheterna. Skildringarna av dödssynderna verkar vara ett enda röjarpary befolkat av knasiga och queera småjävlar, amfibier och udda existenser.

Har du något konstverk du vill gå in i? Eller vurmar du för någon speciell tid eller epok? Skriv gärna och berätta genom att kommentera nedan!

Allt gott och vi hörs snart igen här på bloggen!
/Karolina

Filmtips: Total katastrof med Whistler´s Mother

Publicerat av
Svara

Tavlan ”Whistler´s  Mother” spelar en av huvudrollerna i en film jag tipsar om idag: ”Mr Bean – den totala katastroffilmen”. Som konstvetare blir man både road och oroad över hur Mr Bean hanterar denna kända målning!

Så här beskriver Hemmakväll filmen: ”När USA ber Londons Nationalmuseum att skicka sin främste expert för att inrama avtäckningen av en värdefull tavla (Whistler´s Mother”), ser styrelsen sin chans att sabba för jänkarna och samtidigt bli av med sin katastrofale vaktmästare – Mr Bean.”

Filmen kretsar kring hanteringen av den extremt värdefulla tavlan ”Arrangement in Grey and Black: The Artist’s Mother”. Alltså tavlan som i folkmun går under titeln ”Whistler’s Mother”. Det är en oljemålning av James McNeill Whistler. Den föreställer konstnärens mor, sittande i profil.

Mr Bean eskorterar tavlan och i USA tror man alltså att han är någon slags konstexpert. Självklart håller Mr Bean masken på sitt alldeles speciella sätt. Och givetvis accepterar jänkarna denna excentriska britt, trots att han egentligen inte alls besitter några expertkunskaper. Slutligen går naturligtvis allt åt skogen…

En bild som visar konstverket Whistler´s Mother. En svartklädd kvinna sitter i profil på en stol i ett gråmurrigt rum.

Tavlan ”Whistler´s mother” av konstnären James McNeill Whistler, 1871. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Tänkte försöka tipsa om olika filmer och böcker där konstverk spelar en central roll. Ett boktips jag skrev om för ett tag sedan var Steglitsan, av Donna Tartt. Kanske har du själv några tips på konstrelaterad litteratur och film? Dela gärna med dig här genom att kommentera!

Mycket nöje!
Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 19. This is the end!

Publicerat av
Svara

Denna långa serie av inlägg började för ett halvår sedan. Idag tar den slut! Det kommer att kännas lite tomt… 

Här följer en uppräkning av samtliga fågelkonstverk som har förekommit i serien ”På vingar genom konsthistorien”. Vilken är din favorit? Saknas något? Hör gärna av dig med kommentarer!

Nu tar bloggen en välförtjänt paus!

Fågelmannen i Lascaux-grottan.

Fågelmännen i Bohuslän.

Horus-falken, Egypten.

Nazca-fåglarna, Peru.

Parfym-ugglan från Korinth.

Fåglarna i Villa Livia, Rom.

Mosaikfåglarna i Ravenna.

Ett maraton med kristna duvor.

STARE-struck.

Barock art-bonanza.

Super-star steglitsen.

Den erotiska rokoko-svanen attackerar.

Audubons fåglar.

Vetefält med kråkor.

Sovjetisk Ikaros-dröm.

Suspekt metallfågel fastnar i tullen.

Performance med kråkor.

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 18. Performance med kråkor.

Publicerat av
2

Äntligen! Tiden är mogen och det är dags för ett performance. Nu har vi nämligen kommit fram till samtiden.

Fotografi som visar en person som står mitt i en gata. På himlen svävar kråkor. Det är ett performance som utspelar sig.

Japanska ChimPom samspelar med kråkor i detta perfromance.

Performance med kråkor

2007 gjorde ChimPom ett performance, ”Black of Death”. ChimPom är en grupp japanska konstnärer/aktivister. De gör ganska uppseendeväckande saker som får människor att reagera och stanna upp.

Fejkad kråka cruisar genom Tokyo

I verket kör en person motorcykel genom Tokyo till ett antal kända landmärken i staden, bl a parlamentet. Bakom föraren sitter en passagerare som håller upp en konstgjord kråka ovanför huvudet, samt spelar upp kråkljud i en megafon. Vissa sträckor sker färden med bil.

Följden blir att en stor mängd vanliga kråkor börjar flocka sig och följa efter fejk-kråkan. Det hela påminner om sagan om Råttfångaren.

Allt dokumenterades på film. Det har även producerats stillbilder och vykort.


Så vad betyder nu detta?

Titeln ”Black of Death” påminner inte så lite om ”Black Death”, alltså digerdöden. En pest som spreds av råttor och skördade 1/3 av Europas befolkning på 1300-talet. Varför göra denna anspelning idag? Med kråkor? I ett högteknologiskt och hygieniskt samhälle som Japan?

Kan det vara en påminnelse, om att vi människor trots allt inte är immuna mot allt ont, som kan drabba oss? Att vår rovdrift på naturen kan ge obehagliga bakslag?

Kråkor på G

På internet läser jag att just Japan kämpar med fågel-relaterade problem. Kråkorna har ökat i population. Det tror man beror på ökad skräp-mängd, vilket anses vara en följd av att japaner mer och mer anammar en västerländsk livsstil. Detta ställer till problem. Kråkor har t ex fördärvat japansk fiberoptik och därmed stoppat höghastighetståg. Läs mer här.

Kråksymbolik

Kråkan är ju dessutom mycket intelligent. Kråkan är också en symboltyngd fågel i många kulturer. En fågel som har kontakt med både vår värld och ”andra sidan”. Allt detta gör att konstverket har en mängd tolkningsingångar. Med andra ord: tankeväckande! För ett tag sedan skrev jag om Vincent van Goghs tavla ”Kråkor över vetefälten”, ett annat verk med svartfåglar i skyn, som lockat till symbolisk tolkning.

Själv funderar jag på hur de lurade kråkorna egentligen mådde under detta performance? Var de oroliga? Aggressiva? Beredda på flykt?

Detta, mina vänner, är det sista verket i serien ”På vingar genom konsthistorien”! Nästa inlägg blir en summering av denna mastodont-serie. Jag tackar för din uthållighet.

Allt gott
Karolina

Relaterade inlägg