Veckans pausfågel: Malle Babbe och ugglan

Idag spanar vi på en holländsk barock-uggla, i porträttet ”Malle Babbe”, målat av Frans Hals. Denna uggla kan ha flera betydelser. Låt oss titta närmare!

Oljemålningen Malle Babbe, som visar en kvinna i halvbild med ett ölstop framför sig. På hennes ena axel sitter en uggla.
Malle Babbe, 1633, konstnär Frans Hals.

Malle Babbe och ugglan

På målningens baksida har konstnären skrivit Malle Babbe, som betyder Galna Babette. Historiker har hittat anteckningar om henne i gamla arkiv. Därför vet vi, att målningen föreställer en verklig kvinna. Galna Babette hade ett tragiskt öde. Hon satt nämligen på dårhus.

Betydande uggla

Och vad gör ugglan där? Ja, det kan finnas flera anspelningar. För det första finns talesättet ”Full som en uggla” på holländska. Och bilden visar uppenbarligen en supande kvinna.

För det andra är ugglan förknippad med natten. Detta skulle syfta på människans mörkare sidor, som kan innefatta galenskap och laster som fylleri.

För det tredje så var Galna Babette omtalad som häxa. Och här finns också en koppling till ugglan som häxans medföljare. Sammanfattningsvis kan ugglan alltså ha flera betydelser.

Detaljbild från målningen Malle Babbe. En uggla.

Konstnärens motivation till motivet?

Frans Hals kan ha haft ett särskilt intresse av att försöka avporträttera psykisk sjukdom. Hans egen son hamnade nämligen också på samma dårhus som Galna Babette. Sonens diagnos var ”imbecill”.

Vi vet faktiskt inte om Babette sitter och super i sin ensamhet eller om det hela utspelar sig på ett värdshus. Men bilden förmedlar en kvinna som tycks vara bortkopplad från verkligheten, kanske på grund av alkohol i kombination med galenskap.

Det är en bild som väcker motstridiga känslor, tycker jag.

Hals halsbrytande penseldrag

Faktum är att konstnären är känd för sin flyktiga och levande penselföring. Vi ser spår av hans snabba hand över hela målningen. Framförallt så skilde han ut sig från andra konstnärer på detta sätt. Vid denna tid var det nämligen brukligt att smeta ut penseldragen så att inga spår efter konstnärens hand skulle synas.

Detta sätt att måla har inspirerat senare tiders konstnärer. Till exempel Van Gogh och impressionisterna. Här ser du en detalj på penselföringen:

En detaljbild som visar konstnärens penselföring i Malle Babbes krage.

Målningen finns på Gemäldegalerie i Berlin.

Vi hörs snart igen!
Bästa hälsningar från Karolina

PS: Jag har skrivit om en uggla tidigare, nämligen en liten parfymflaska från antikens Grekland. Det inlägget kan du läsa här.

Relaterade inlägg

Tarot- En bildskatt av symboler

Idag ska jag spana lite om tarot. En uppsättning kort med symbolik som t ex medier använder för att ge vägledning.

Så funkar det (tror jag i alla fall)

Jag vill ha magi i mitt liv. Jag vill känna att jag ingår i ett större sammanhang, i en slags universell väv av intrikat sammansatta trådar. En liten människa förmår kanske inte uppfatta det bakomliggande mönstret, men ibland tror jag att man ges enstaka glimtar av den magiska väven. Jag tror mig i alla fall ha upplevt det ett antal gånger…

Personlig mix av diverse…

Denna inställning betyder nödvändigtvis inte att livet alltid blir lättare att leva. Men om man har lite kort i rockärmen att ta fram i form av drömtydning, meditation, hypnos och så vidare, så har man åtminstone lite verktyg att laborera med.

Och kort i rockärmen… Visst bör man även ha lite tarot-kort i rockärmen! Det har jag förstått efter att ha blivit lycklig ägare till en tarot-kortlek.

Tarot enligt Arnold

En dag fick jag nämligen ett tips om att självaste Hans Arnold (1925-2010) illustrerat en Tarot-lek. Hans bilder har fascinerat mig sedan barndomen. Snabbt som attan nosade jag upp ett exemplar på internet. Det finns även en tillhörande bok av mediet Jolanda den tredje/Rosie Björkman.

Stora och lilla arkanan

För er som inte vet består en tarotlek av 78 st kort. 22 av dessa, den så kallade stora arkanan består av karaktärer som ska symbolisera de stora krafterna omkring människan. Exempel är magikern och kärleksparet.

De övriga 58 korten utgör den lilla arkanan och består av 4 grupper: mynt, bägare, stavar och svärd. Dessa kort speglar människans alla tankar, känslor, fysiska aktiviteter och relationer.

Vackra, spännande, mystiska

Jag har kortleken liggande i vardagsrummet och ibland bläddrar jag igenom och tittar på illustrationerna. Den är väldigt fin. Det finns en massa referenser till allt möjligt som tilltalar mig: astrologi, konsthistoria, sagodjur, vanliga djur och mytiska figurer.

Så om du är lite som jag och önskar plocka på dig ännu en tapas från det andliga smörgåsbordet, så rekommenderar jag varmt tarot.

/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 9. Ett maraton med kristna duvor.

Idag dröjer vi oss kvar vid kristen symbolik och tar en titt på några duvor, som så flitigt förekommer i kristen bildtradition.

Duvor i drivor

Den vita duvan dyker t ex upp vid avbildningar av Kristi dop. Då svävar fågeln ovanför Jesus huvud. På så sätt visar man den heliga andes närvaro i kristna bilder.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Kristi dop, av konstnären Piero della Francesca, ca. 1445. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Gabriel istället för Clearblue

Bebådelsen är inom kristendomen det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son. Alltså Jesus Kristus.

Under medeltiden och renässansen var målningar av bebådelsen ett av de vanligaste motiven. En duva syns ofta i dessa bilder, som bevis på den heliga andes närvaro. Här kommer lite bilder från olika tider som visar händelsen.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Ambrogio Lorenzettis version från 1344. Här är duvan knappt synbar. Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Detalj från Jan van Eycks mästerverk,
altartavlan i Gent. Notera den fallos-lika fönsteröppningen i bakgrunden… Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Konstnär Merlozzo da Forli (1438-1494). Målningen finns i Pantheon, Rom. Bildkälla: Wikimedia Commons.

En av många kristna duvor som visar den heliga andes närvaro.

Joos van Cleves version, från 1525. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pricken över i:et

Ja, ni fattar… Dessa duvor är liksom pricken över i:et i målningarna. Ytterligare en iakttagelse är att Maria har blå mantel. Det har hon nästan alltid. Förklaringen är att den blåa färgen (lapis lazuli) var extremt dyrbar. Därför sparade man den till det mest nobla klädesplagget i bilden.

Vit lilja

I likhet med duvan bär även den vita liljan speciell betydelse inom kristendomen. Även den förekommer flitigt i bebådelsebildarna. Den är en symbol för renhet (oskuld) och kyskhet. Maria blev ju gravid utan att ha sex.

Duvor med olivkvist

En annan duva som figurerar inom kristendomen är duvan som Noak släppte ut från arken. Duvan med olivkvist i näbben har kommit att bli en fredssymbol.

Och här kommer lite bilder:

En annan typ av kristendomens duvor. Här släpper Noak ut en duva från sin ark.

En mosaik som finns i Basilica San Marco, Venedig. Från ca 1000-1200. Okänd upphovsperson. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Här släpper Noak ut en duva från sin ark.

Från ”Compendium historiae Universalis” från ca 1450-1460, av konstnären Jean Dreux.

Duva i skottlinjen

Slutligen måste jag nämna Banksys duva på Västbanken. I likhet med Noaks duva har den en olivkvist i näbben. Därför kan vi anta, att det är en fredsduva. Men den bär dessutom skottsäker väst och man ser ett kikarsikte riktat mot dess bröst. Resultatet blir en slagkraftig kommentar om den pågående konflikten.

Väggmålning från 2007. Upphovsperson: Banksy. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Nu kan jag pusta ut, duv-maraton är över!
Har du någon favoritduva i konsthistorien? Skriv gärna och berätta!

Allt gott!
Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 4. Horus-falken.

Denna gång riktar vi kikaren mot det antika Egypten (ca 3150-30 före vår tideräknings början) och spanar efter Horus-falken.

Horus-falken i form av en stor stenskulptur.

Horus-skulptur i kolossalformat utanför Horus-templet i Idfu. Templet uppfördes 237-57 före vår tideräknings början. Bildkälla: Ad Meskens/Wikimedia Commons.

Hos egyptierna var Horus en gud, som oftast uppenbarade sig i form av en falk eller en mansgestalt med fågelhuvud. Horus hade olika funktioner genom tiderna. Alltså är det en komplex gud, med många betydelser.

Horus-falken med mansgestalt och falkhuvud på en pergamentbild med hieroglyfer runt

Horus. ca 1200 före vår tideräknings början. Källa: Wikimedia Commons. Huvudbonaden är en så kallad ”pschent”- en ”dubbelhatt” som kombinerar kejsarhuvudbonaderna från både nedre och övre Egypten.

Sol, himmel och död

Horus tycks främst ha varit förknippad med solen och himlen. Men han var också en beskyddare av hela egyptiska riket (nedre och övre Egypten), kungligheter och en guide för de döda i livet efter detta. Egyptierna var ju som besatta av detta med döden. Därför handlade det mesta i deras liv om att förbereda sig för livet efter detta.

”Same, same but different”

Trots att Horus är falk-guden så avbildade man även solguden Ra avbildad med falkhuvud emellanåt. Således verkar gudarna ha varit gränslösa och lånar varandras attribut till och från! Men till skillnad från Horus så har Ra solskivan som attribut på huvudet. Se bild:

Gudarna Imentet och Ra från Nefertaris grav, ca 1400 före vår tideräknings början. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Pilgrimsfalk eller slagfalk?

Förebilden för Horus-falken kan ha varit en pilgrimsfalk eller en slagfalk. Hursomhelst, det är inte svårt att fatta att egyptierna gav en gud fågelgestalt. En fågel som seglar högt uppe i den solgassande skyn, som har knivskarp blick och nobelt utseende. På så sätt passade falken perfekt in i egyptiernas strama estetik (som jag gärna skulle skriva mer om, men det får bli en annan gång).

En Horus-amulett hittad på en mumie, från år 1254 före vår tideräknings början. I klorna håller den ”shen-ringar”, en symbol för evigt beskydd. Bildkälla: Wikimedia Commons.


Tycker du, som jag, att det antika Egypten är något alldeles extra?

Slutligen vill jag säga att ”de gamla egyptierna” var otroligt mystiska, avancerade och stiliserade i sin mytologi och estetiska uttryck. Det saknar motstycke i konsthistorien, det är i alla fall de flesta överens om.

Ytterligare fascinerande fakta om berättas i avsnittet om Antikens Egypten i podden Myter och Mysterier. Mycket nöje!

Vi hörs snart igen!
Karolina

PS: Läs gärna min artikel om fågelskådning i Antikens Egypten, som publicerades i Vår Fågelvärld, 2021.

Relaterade länkar

Gungan, del 1. Fragonard och ett erotiskt svingande.

Har du barnasinnet kvar? Gillar du att gunga? Låt oss då gunga oss genom några konstverk under de kommande fyra inläggen! Först ut kommer en målning som är oanständig utan att säga det rakt ut.

Känner du erotiken dallra i luften? Fragonards ”Gungan” från 1767. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gungan

Vi börjar med en rokokomålning från 1767, Gungan av Jean-Honoré Fragonard. I likhet med många andra gulliga motiv från denna tid verkar motivet ytterst oskyldigt vid en första anblick. Vad ser vi egentligen? Jo, en vackert klädd kvinna som gungar. Hon har fått upp farten rejält. Hon tappar ena skon.

I gräset framför henne ligger en yngling. I dunklet till höger skymtar en äldre herre som tycks styra gungan med hjälp av två rep. Slutligen så finns det några putti med (så klart), i form av små statyer. Puttin till vänster, ovanför ynglingen, verkar söka ögonkontakt med kvinnan. Samtidigt manar han till tystnad med ett finger framför munnen. Den andra puttiskulpturen står i närheten av den äldre mannen.

Så, var är snusket?

Att gunga är väl ett barnsligt och oskyldigt nöje? Icke! När det gäller 1700-talet var målningar av detta slag ofta dubbelbottnade. På den tiden betraktade man en sådan här bild och fattade galoppen direkt. Gungans rörelse upp och ner, fram och tillbaka var en allmänt känd sexuell anspelning!

Snubben som ligger på marken kikar in under damens kjol. Intressant att notera är att han ligger i en mycket snarlik pose som Michelangelos Adam i Sixtinska kapellet. Och vi vet ju vad som hände Adam efter att han smakat äpplet…

Michelangelos ”Adams skapelse”, takmålning i sixtinska kapellet. Utförd ca 1508-1512. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gungan på beställning

Målningen ska ha varit ett beställningsarbete. Dramatikern och låtskrivaren Charles Collé beställde motivet som skulle föreställa hans älskarinna. Bakom damen skulle det stå en biskop och putta på henne för att få upp farten.

Uppdraget att måla gick först till konstnären Gabriel François Doyen. Men denne tackade nej. Han tyckte att motivet var för magstarkt! Därför överlämnade han uppgiften åt Fragonard som utförde målningen (men någon biskop verkar det inte ha blivit).

I alla tider…

Så vad lär vi oss av detta? Folk har alltid varit intresserade av sex! Men på 1700-talet använde man symbolspråk och metaforer.

Vilka bilder använder vi idag för att beskriva samma sak? Är de lika förfinade och eleganta? Jag tycker att erotiska bilder har blivit trist skåpmat i vårt samhälle. Var är raffinemanget? De spännande anspelningarna som måste avkodas?

Vad tycker du om Fragonards målning? Har du något favoritkonstverk när det gäller erotiska undertoner? Skriv gärna och kommentera!

Läs mer om Fragonards målning på engelska Wikipedia

Hälsningar
Karolina


PS: Denna spaning ingår i en serie om gungande i konsten. Du kan läsa de andra spaningarna här: Om Renoirs gunga, om Kenneth Nolans Swing och slutligen samtidskonst av Maja Hasager.

Relaterade inlägg