Veckans pausfågel: Rembrandt med rördrom

Idag tar vi en titt på en statushöjande selfie från 1639. Självaste Rembrandt tar till ett fågeltrick i ett försök att upphöja sig själv till det riktigt fina folket. En rördrom kan vara 1600-talets svar på en Rolex!

Ett självporträtt i klärobskyr där vi ser Rembrandt hålla upp en död rördrom.
Rembrandt Harmenszoon van Rijn: Självporträtt med rördrom, 1639. Finns på Gemäldegalerie i Dresden.

Mannen på tavlan är konstnären Rembrandt. Han har målat sig själv som jägare och visar stolt upp sitt byte – en död rördrom – för oss. Rördrommen är en hägerfågel. Den jagades av den holländska adeln på 1600-talet. Andra fåglar som levde farligt på den tiden var fasaner, rapphönor, ripor, tranor, änder och gäss.

Faktum är att enbart adeln hade rätt att jaga vid denna tid och jakten var noga reglerad. Men Rembrandt var inte adlig. Följaktligen hade han inte rätt att jaga rördrommar, eller andra byten heller för den delen. Så varför har han framställt sig själv som jägare?

Rördrom. Bild från Wikimedia Commons.

Stolthet och rördrom

Sanningen är att Rembrandt eftersträvade en högre social status och gjorde en hel del för att höja sitt anseende. Han lyckades faktiskt riktigt bra. Jaktporträtt var traditionellt populärt bland adeln. Att avbilda sig som jägare var därmed ett sätt att associera sig med de högre skikten.

Egentligen var han son till en mjölnare från Leiden. Men genom giftermål med Saskia Uylenburgh hade han gift in sig i en uppsatt släkt. Dessutom hade hans porträttmåleri blivit så populärt på 1630-talet att han blev rik på sitt måleri. Han unnade sin familj ett flott hus och samlade konstföremål och kuriösa objekt i en kunstkammer. Han var också omskriven i sin samtid. Därtill beställde prinsen en hel serie tavlor av honom. Allt detta ökade på Rembrandts anseende.

Movin´ up

Vi kan tycka att ”Självporträtt med död rördrom” är en kaxig uppkomlings sätt att falskeligen marknadsföra sig som jägare (och därmed adel). Men faktum är att det gick så bra för Holland på 1600-talet, att den sociala rörligheten ökade och fler kunde leva ett välbärgat liv.

Alltså kunde borgerligheten ta efter aristokratins vanor mer och mer. Därför ökade efterfrågan på jaktporträtt, trots att beställarna inte alls hade rätt att jaga. Det var helt enkelt ett mode och ett sätt att befästa sin nya status.

Den stackars rördrommen är alltså 1600-talets motsvarighet till en Tesla eller Rolex. Och notera örhänget! En accessoar som kungar bar vid tiden och som var populärt bland fashionabla karlar på 15- och 1600-talen.

Bästa hälsningar Karolina

PS: Jag råkade trilla över denna målning när jag sökte artiklar om Hans Holbeins mansporträtt med rovfåglar, som jag skrivit tidigare om (läs här). I sökresultatet fanns en artikel om Rembrandts ”Self-portrait with Bittern”. Inte för att jag visste vad en ”bittern” var för något, men tänk om det var en fågel! Jo men visst! Som oftast när jag skriver om fåglar i konsten leder det ena till det andra och nya observationer väntar ständigt runt hörnet.
Carpe fågelskådning!


Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 2. Fågelmannen i Lascaux.

Idag ska vi göra första nedslaget på vår flygtur genom konsthistorien. Vi stannar till i en grotta och skådar Fågelmannen, ett motiv från paleolitisk tid. 

Fågelmannen

Fågelmannen i Lascaux-grottan. Bildkälla: Wikipedia.

Fågelmannen i grottan

Denna grottmålning går under benämningen Fågelmannen och tros vara ca 17 000 år gammal. Den finns i Lascaux i Frankrike. Till skillnad från de flesta andra grottmålningar föreställer denna en människa. De flesta grottmålningar avbildar nämligen djur.

Förbryllande fågel-attiraljer

Figuren, en man är uppenbarligen avbildad i en avvikande stil, enklare och mer schematiskt målad, än bisonoxen bredvid. Mannens fågellika huvud och staven intill med fågel är andra detaljer som knappast fått någon slutgiltig förklaring.

Fågelmannen gäckar oss

Grottmålningar gäckar forskarvärlden. Det finns ju inga skriftliga källor från tiden som kan berätta om dem! Säkert har du i skolan fått höra att grottmänniskorna använde bilderna för schamanistiska riter, för att skaffa jaktlycka. Men inte ens det kan vi inte veta.

Någon forskare menar att ögonen på mannen, fågeln och bisonoxen i själva verket är en stjärnkarta. Kanske var bilderna den tidens skolplanscher? Kulisser i en nyårsrevy? Eller så hade grott-Ernst Kirschsteiger varit framme och dekorerat en vägg som bara bad om att få bli uppiffad?

Vad jag förstått, genom mitt eget skapande och studier i konsthistoria, är att bilder, oavsett funktion, utgör en sällsam kraft i våra liv.

Vad känner du inför Fågelmannen? Skriv gärna och berätta!

PS: Förra inlägget var en introduktion till serien. Om du missade det, finns det här.

Relaterade inlägg