På vingar genom konsthistorien, del 13. Den erotiska rokoko-svanen attackerar.

Nu hettar det till! Idag befinner vi oss mitt uppe i den franska rokokon, som var en stilepok under 1700-talet. Man fokuserade på lättsinne, uppsluppenhet och det graciösa. Men man var också intresserad av det artificiella och bisarra.

Lite naket, tack!
Konstnärer i alla tider har hittat ursäkter för att måla nakna damer. Den grekiska och romerska mytologin, som betytt så mycket för västerlandets konst, erbjuder en uppsjö av erotiska motiv och avklädda fruntimmer..

Francois Boucher: Leda och svanen, 1742. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Leda och svanen
Googla ”Leda och svanen” så får du se en massa tavlor som föreställer en kvinna som tycks ha sex med en svan. Bisarrt minst sagt. Om du känner till storyn bakom blir det knappast mindre knäppt!

Leda var drottning och gift med kung Tyndaros i Sparta. Guden Zeus upptäckte Leda och uppfylldes av erotiska begär. Han förvandlade sig till en vacker svan. Till sin hjälp hade han Afrodite (kärlekens gudinna), för hon lät nämligen förvandla sig till en örn. Och nu satte de igång sitt skumma illdåd…

Stackars vackra svan!
Afrodite/örnen låtsades jaga den ”stackars” svanen som sökte skydd hos Leda. Påpassligt nog när hon badade i en flod, så hon var väl spritt språngande au naturel kan man tänka.

Äggkläckning
9 månader senare lade så Leda två ägg… Inget konstigt med det! Vi är ju i mytologins värld! Ur vardera ägg föddes två avkommor, från det ena ägget blev de gudomliga, från det andra mänskliga. Nog om detta. Nu har du storyn.

Bouchers versioner
Dagens två bilder visar hur en och samma konstnär, Francois Boucher, behandlat motivet. I den övre bilden syns Leda (och väninna, möjligen lite lesbisk kryddning här?) lojt vifta bort svanen.

I nästa bild (se nedan), har scenen förflyttats till en elegant 1700-tals-schäslong. Leda ligger nästan avdomnad med en drömsk min, medan hon blottar sin vagina, som ivrigt studeras av Zeus/svanen. Ja, ni fattar… Explcit!

Francois Boucher: Leda och svanen, ca 1740. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Mycket nöje!
Nästa gång blir det mer sedesamt.
/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 12. Super-star steglitsen.

Vi uppehåller oss idag i en högintressant miljö för oss konstvetare: ”Den holländska guldåldern” och spanar in en stackars fjättrad steglits. Detta är otvetydigt konstens mest skådade fågel!


Steglitsan, konstnär Carel Fabritius, 1654. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Den holländska guldåldern (eller egentligen den ”nederländska”) är en period i Nederländernas historia då landet var den ledande handelsnationen i Europa. Vi snackar 1600-tal alltså. Ett extremt stort antal vetenskapsmän och konstnärer gjorde denna period framstående upptäckter och spektakulära konstverk (läs mer här).

Konstnären som gick upp i krutrök
Denna målning gjordes av en av dem, Carel Fabritius. Den stackars konstnären avled efter att ett krut-lager i hans hemstad Delft exploderade den 12 oktober, samma år som han hade målat detta mästerverk.

Grymma människor
På 1600-talet var steglitser populära husdjur. De kunde dresseras till att hämta vatten med en miniatyr-spann från ett större kärl!

På denna målning syns den stackars fågeln fjättrad med en kedja runt foten, sittande på en sittring på sin matbehållare, som är upphängd på en vägg. Det gör ont i mig att se fåglar med kedja runt foten. Kedjan omöjliggör det som måste vara fåglars mest naturliga drift: att flyga.

A4+
Målningen är bara lite större än ett A4-ark och finns på museet Mauritshuis i Haag (den som ändå finge komma dit…). Världens första målning att genomgå en CT-skanning. Mauritshuis har producerat EN MYCKET FIN interaktiv sida om just denna målning. Där kan du få veta mycket mer om målningen, så jag stoppar här…

Allt gott!/Karolina

PS: Jag skrev redan 2017 ett inlägg om denna målning, fast då gällde det ett boktips…

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 11. Barock art-bonanza! MEGAMIX och Extra allt!

Som jag har längtat efter att få göra denna spaning! Så ta fram kikaren och kolla in en fullmatad oljemålning med en sjukt galen mix av arter.

Roeleant Savery: Landskap med fåglar, 1628. Bildkälla Wikimedia Commons.

Roelant Savery: Landskap med fåglar, 1628
Vi är nu inne i en tid då västvärlden håller på att erövra nya kontinenter och länder via nya sjövägar. Man koloniserar och missionerar.

Det vill säga suger ut, profiterar på, förslavar och pådyvlar sina egna idéer. Med sig hem har man ny kunskap och exotiska föremål.

Världen ska dokumenteras
Allt detta sjöfarande ledde till ett stort intresse för hela världen, dess beskaffenhet och mångfald. Världen, alla dess arter och förunderliga växter skulle dokumenteras! Ingen smartphone att fota med… Vad göra? Givetvis blev det konstnärer som fick i uppdrag att avbilda denna mångfald.

Vissa konstnärer fick resa med till kolonierna, andra fick stanna hemma och skapa avbildningar genom att gissa sig till hur de exotiska arterna ser ut, utifrån illustrationer och anteckningar som andra gjort.

Art-skryt och kuriosa-battle
För att visa att man var en man av värld och hade koll på alla upptäckter kunde man ju beställa en ball målning att skryta med! Detta är förmodligen vad som hänt här.

Konstnären, holländaren Roelant Savery, har fått i uppdrag att måla denna tavla, förmodligen med en exakt beskrivning av vilka arter som skulle ingå.

Detalj: Skedstork, kondor och struts.

Skit samma att att arterna inte existerar i samma habitat! Savery har mixat ihop lite av allt möjligt. En sumatrahäger, kondor, tupp och domherre i samma miljö. Skulle det vara något konstigt? Inte alls, syftet med målningen var att representera köparens kunnande om alla upptäckter. Inte alls att vara realistisk.

Naturum Falsterbo: Alltid redo!
Mina kollegor på naturum Falsterbo har varit högst behjälpliga med att artbestämma de fåglar som syns i bilden.

Högt upp i skyn svävar paradisfåglar. Sådana lyckades man inte frakta tillbaka till Europa, utan man strippade dem på sina skinn, som man skickade hem. Utifrån fjädrarna fick man fantisera ut hur de sett ut i det vilda. Kanske är det därför Savery låter dem glida omkring lagom vaga i skyn.

Andra arter är: Rödgul och blågul ara, stortrapp, vildkalkon, kasuar, struts, skedstork, kondor, skedand, påfågel, knölsvan, grå (eller svart) krontrana, grågås eller sädgås, dront, vit pelikan, gräsand och säkert många fler. Puh!

Utrotad dront
Savery är förresten känd för att ha gjort ett antal målningar av dronten. Den stackars dronten, hemmahörande på Mauritius, utplånades någon gång på 1600-talet. Ingen vet egentligen hur den såg ut. Inga exemplar har bevarats eller stoppats upp. Men om man får tro Savery såg den ut som på bilden nedan… Det gör ont i mig att denna knubbiga fågel med godmodig uppsyn fick stryka med på grund av människans rovgirighet.

Bilden nedan föreställer en dront som ägdes av en brittisk ornitolog, George Edwards.

Roeleant Savery: Edward´s dodo. Från sent 1620-tal. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Bye bye baroque birds! I nästa spaning får vi stifta bekantskap med fågelkonstens superstar nummer 1!

Allt gott/Karolina

PS: Tack till lektor Joacim Sprung som tipsade mig om denna målning. Hans  förstklassiga föreläsningar fick jag njuta av i höstas, då jag läste konsthistoria vid Lunds Universitet.

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 10. STAREstruck

Nu befinner vi oss i renässansen (ca 1400-1600-tal). Kolla in denna förtjusande stare! Så uppmärksam, livfull och näpen. Den finns i porträttet vi ska tala om idag.

Detalj av ”Porträtt av en dam med ekorre och stare”, av konstnären Hans Holbein. Tillkomst ca 1526-28. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Beställningsporträtt
Tavlan är målad av Hans Holbein (en tysk konstnär), förmodligen under sin första resa till England. Damen tros vara en viss Anne Lovell, gift med en man i kretsen kring Henry VIII.

Staren har landat på den fina damens axel. I famnen sitter en ekorre. Ekorrar var absurt nog populära som husdjur i England ända sen 1300-talet!

Anspelningar
Dessa två djur tros anspela på Lovell-släktens vapensköld (som innehöll ekorrar) och en ordlek med antydning på ett gods de ägde: East Harling (uttala det lite slarvigt och det låter som du säger starling=stare).

Holbein brukade ofta ha med sällskapsdjur i porträtt. Men damen satt naturligtvis inte modell med dessa djur. Holbein har ”photoshoppat” in dem i målningen, förmodligen utifrån separata teckningar av dem.

Om jag fått välja, skulle herr Holbein fått avmåla mig med en katt, såklart. Eller allrahelst massor av katter!

Vilket djur skulle du vilja bli avmålad tillsammans med? Känner du någon koppling till ett speciellt djur?

Allt gott!
/Karolina

Relaterade inlägg

På vingar genom konsthistorien, del 9. Ett maraton med kristna duvor.

Idag dröjer vi oss kvar vid kristen symbolik och tar en titt på duvan, som så flitigt förekommer i kristen bildtradition.

Den heliga ande
Den vita duvan dyker t ex upp vid avbildningar av Kristi dop. Då svävar fågeln ovanför Jesus huvud för att visa den heliga andes närvaro. Se här:

Kristi dop, av konstnären Piero della Francesca, ca. 1445. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Gabriel istället för Clearblue
Bebådelsen är inom kristendomen det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son, Jesus Kristus.

Under medeltiden och renässansen var målningar av bebådelsen ett av de vanligaste motiven i den västerländska konsten. En duva syns ofta i dessa bilder, som bevis på den heliga andes närvaro. Här kommer lite bilder från olika tider som visar händelsen.

Lorenzetti Ambrogios version från 1344. Här är duvan knappt synbar. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Detalj från Jan van Eycks mästerverk,
altartavlan i Gent. Notera den fallos-lika fönsteröppningen i bakgrunden… Bildkälla: Wikimedia Commons.

Konstnär Merlozzo da Forli (1438-1494). Målningen finns i Pantheon, Rom. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Joos van Cleves version, från 1525. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Pricken över i:et
Ja, ni fattar… Duvan är liksom pricken över i:et i dessa målningar. Ni kan också notera att Maria har blå mantel. Det har hon nästan alltid. I  99 fall av 100. Det beror på att den blåa färgen (lapis lazuli) var så extremt dyrbar, och att denna färg reserverades till det mest nobla klädesplagget i bilden.

Vit lilja
Annan symbolik, värd att lära sig, är den vita liljan, som ofta förekommer i bilder med Maria. En symbol för renhet (oskuld) och kyskhet.

Maria blev ju gravid utan att ha sex. (Och vips var vi inne på det där med att sex är något fult och syndigt. Ett av kristendomens riktigt stora misstag, anser jag. Men det kan jag ondgöra mig över en annan gång…)

Duvan med olivkvist
En annan duva som figurerar inom kristendomen är duvan som Noak släppte ut från arken. Duvan med olivkvist i näbben har kommit att bli en fredssymbol.

Och här kommer lite bilder:

En mosaik som finns i Basilica San Marco, Venedig. Från ca 100-1200. Okänd upphovsperson. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Från ”Compendium historiae Universalis” från ca 1450-1460, av konstnären Jean Dreux.

Duva i skottlinjen
Till slut kan jag inte låta bli att nämna Banksys duva på Västbanken. Duvan bär skottsäker väst och man ser ett kikarsikte riktat mot dess bröst. En slagkraftig kommentar om den pågående konflikten.

Väggmålning från 2007. Upphovsperson: Banksy. Bildkälla: Wikimedia Commons.

Nu kan jag pusta ut, duv-maraton är över!
Har du någon favoritduva i konsthistorien? Skriv gärna och berätta!

Allt gott!
Karolina

Relaterade inlägg